Vart femte rekryteringsförsök misslyckas trots att tillgången på arbetskraft borde vara gigantisk i och med den höga arbetslösheten. Ett företag som expanderar har normalt inte tid att ägna åt att leta lämplig personal. Då kanske man avstår. Ett företag som ska klara pensionsavgångar hamnar i svårigheter att dels täcka erfarenhetsbortfallet av en senior medarbetare och att dessutom inte kunna täcka kompetensbehov kan äventyra företagets fortlevnad. Lägg till detta Svenskt Näringslivs konstaterande att vart fjärde företag anser att ungdomar inte har tillräckliga kunskaper för att vara anställningsbara.

 

Högskoleverket bekräftar detta i sin årsredovisning där man konstaterar att endast en tredjedel av de högre utbildningarna stämmer med arbetsmarknadens behov. SCB konstaterar att bara hälften av gymnasieeleverna stannar i sitt yrkesinriktade programområde så inte heller de yngre studenterna överensstämmer med näringslivets behov.

 

Inte ens en borgare kan påstå att man lyckats med utbildningspolitiken och för Sverige innebär det att vi nu tappar i konkurrenskraft. Istället har den moderata arbetsmarknadspolitiken gått ut på att uppmuntra lågavlönade okvalificerade jobb vilket näppeligen ger svenskt näringsliv vad den behöver.

 

Då kan man ju förledas att tro att näringsminister Maud Olofssons mantra om småföretag har lyckats. Antalet företag har visserligen ökat de senaste åren men inte antalet företagare. Också antalet konkurser har ökat så det är inte fler som livnär sig som företagare idag än vad det var 2006. Ord, ord, ord…

 

Jag letade vidare. En mycket intressant statistik som jag hittade är något som Ekonomifakta kallar ”utanförskap”. Det avser antalet människor som skulle kunna vara sysselsatta, potentialen i arbetslösheten. Siffran uppgår till drygt 19 procent vilket är högre än 2006 då moderaterna tog över ansvaret för arbetsmarknadspolitiken. Oj, vad länge sedan jag hörde en moderat prata om utanförskap.

 

Av de 14321 personer som utförsäkrades i januari har bara 362 personer fått jobb och då har arbetsförmedlingen även räknat tim- och deltidsanställningar. 255 personer har fått nystartsjobb och tyvärr hittade jag ingen statistik på den moderata formen av slavarbete, fas 3, men helt klart har dessa inte lett till riktiga jobb.

 

Inget, absolut inget, talar för att den svenska regeringens politik fungerar mot arbetslöshet och det finns ingen politisk vilja att tillvarata alla människors kapacitet och förmåga att bidra i arbetslivet. Så länge man gör den arbetslöse ensam ansvarig för sin situation så leder arbetsmarknadspolitiken ingenstans.

 

Min uppfattning är också att de ungdomar som står utanför arbetsmarknaden ska utvecklas, utbildas och föreberedas för de krav som ställs på framtidens arbetskraft. Det har näringslivet behov av. En regering som lämnar en fjärdedel av ungdomsgenerationen utan jobb saknar helt rätten att ta ordet arbetarparti i sin mun.