Nu ska jag lära mig att lägga till bilder i inläggen. Den här hittade jag på Facebook. Visst är den gullig?

Och man måste förstås vara bekant med Star Wars.

Bloggkarriären tar sig. Men varför skulle någon läsa vad en okänd gubbe från Umeå skriver på sin blogg? Eller få reda på att det finns? Ja, man kan ju hamna lite överallt när man slösurfar…

Kanske ska marknadsföra sig med lite populära sökord, för indextjänsterna, en del med lokal anknytning

Vargjakt
Invandring
Björklöven
Holmlund
Melodifestivalen
Cyklister
Samer
Nannabadet

Kanske inte. Berättar i stället att jag blev tagen för småbarnsmamma på affären idag:

En pojke i femårsåldern följde efter mig på Ica. Nånstans vid mjölkdisken började han springa kring benen på mig. Undrade lite vad han höll på med men sa inget. Närmare kassan, efter lite plockande av varor, tog han en serietidning, och bakom mig började han säga ”Mamma, mamma titta här…” och tittade sedan upp på mig, tystnade, och såg hemskt förvirrad ut.

Hoppas han hittade sin mamma igen. Hon hade nog jeans och svart vinterjacka. Som alla i stan har från och med idag när det blivit kallt.

Så har man blivit bloggare.
Har ett uppdämt behov av att delge världen min vishet. Eller? Kanske facebookuppdateringar, som bara når till ett fåtal, inte räcker. Eller? Nä, det kan vara kul att skriva ner lite noteringar från livet och omgivningen, kanske någon ids läsa och bli road eller fundersam eller något annat.
Till i morgon ska jag fundera på hur man blir en berömd bloggare.

Om någon till äventyrs råkar komma hit så håller jag på att lära mig det här. Dåligt med innehåll och taffligt utseende alltså.