Hej.

Vilket regn vi har fått. Många ojjar sig och klagar men vätan behövs. Man riktigt ser hur allt växer och slår ut. Vilken luft och vilken doft det är ute. Försommartid är en magisk tid.

Jag och sambon var till Vilhelmina och provianterade lite. Inne på Konsum så var det packat med folk. Alla såg vilda ut i blicken och inköpslistorna fladdrade som flockar av snösparvar.  Vilken tur attt jag skulle bara handla sånt som inte är så trängselbetonat. Typ äggnudlar och sånt. Hade tur vid utgången dom öppnade just en ny kassa så väntan blev minimal. Ut i bilen och snabbt hem till Storsele, Puh, det typiska byasyndromet är ett faktum.

I år så ska jag och familjen åka tll min barndomsby Eriksberg och fira midsommar, första gången på 7 år. Vi har stängt vår verksamhet över helgen och tänker vara egoistiska. Ibland måste man bara stanna upp.  Hoppas att alla jag känner och även dom jag inte känner får en skön midsommar och har riktigt trevligt.

Kramar och vov, vovvv. från Zonja, Zappo med familj

Hej.

Jag blev glatt överraskad i morse när solen sken, enligt yr.no och vackert väder så hade dom spått att det skulle regna. Träffade grannfrun när jag for med hundarna, hon var lite bekymrad över att inte få plantera ut sina växter än. (Hon är en krutgumma med mycket gröna fingrar). Jag håller med för mina pelargonior mår inte bra av att vara inomhus längre. Dom ser liksom inte riktigt lyckliga ut.

Underbara måndag, jag har infört attt det är min egen dag. Fast jag har mycket att stå i så gör jag bara sånt som jag njuter av på måndagar. Ibland så gör jag inte mycket och ibland så händer det allt möjligt.

Äntligen har min syster kommit hem igen (till Umeå där hon bor). Hon har varit på en liten turné  neråt landet kan man säga. Vi brukar ringa varandra nästan varje dag utom när hon är på turné förståss.

Jag kom att tänka på då jag själv tog studenten. Vi hade ingen bal med vackra klänningar och middag på hotellet. Då var det silkespolo och alla sjärtasbyxa eller gul o blå jeans som gällde. Bal á la Usa var nästan skamligt. För egen del så minns jag att jag och kompisen satt ute bakom en bil i Silverdalen Dalasjö och drack billigt vin.

Man säger att det var bättre förr men det vete f—-n.

Jag är nu 50+ och lever än och mår ganska bra. Men som sagt  det var då, vi ska alla leva i nuet med allt vad det innebär. Idag blev det mycket snack om allt möjligt men så är det ibland.

Tack och hej

God afton

Fredag kväll magen är full av mat. Skönt. Sitter i soffan framför TV och slötittar tilsammans med Zonja. Va härligt vi har.

Sambon och alla dom andra gubbarna är i bastun. Här i Storsele har alla (nästan alla) gubbar/män/pojkar en ritual. FREDAGSBASTUN!!!!! Dom missar den aldrig. Dom sitter där och diskuterar allt möjligt som dom inte törs diskutera med sina fruar tydligen.

Den stora glädjen med denna ritual är att på fredagkväll så är alla karlar i Storsele alldeles rosa, mjuka och väldoftande. Det är ett sant nöje för alla fruntimmer att få hem sin älskling i det skicket på fredagskvällen.

Vilken underbar dag vi haft idag, varmt och skönt. Var och tittade på termometern i poolen och såg att det redan är drygt 16 grader varmt ca 1 1/2 meter ner. Vid ytan var det 22. Det känns onekligen lite lyxigt att Storsele har en uppvärmd utomhuspool, naturvänlig dessutom. Den värms av värmeslingor som värms av solen. Byaföreningen gjorde ett ofantligt bra jobb när dom anlade denna pool.

Min förkylning känns redan lite mindre påckande. I morgon så är jag nog nästan på banan igen.

Ha en skön kväll

Hej

Man ska aldrig tro att man är oövervinnerlig. Idag hade jag tänkt att åka och förbereda för ett sällskap som ska äta hos mig. Stället är ett nybygge i skogen (jättemysigt), jag skulle alltså förbereda med lite städning och sånt. I morse när jag vaknade så kändes det som om hela världens snorreservoarer fanns i min skalle.  Det ska nog gå ändå tänkte jag. Väl omklädd så var saken klar "jag orkade inte mer" svetten formligen rann. Skit också, och jag som har så mycket att göra.  Man har tydligen kommit förbi den åldern på kroppen när man kunde tvinga igång den.

Ute skiner solen och det är ljuvligt,  inne sitter jag i ullsockar och kofta och har det gruvligt.

Livet har sina bra och dålig dar, utan dom vet man inte hur bra man har.

Häpp! Där fick man till lite på vers också.

Hej igen.

Det var ett tag sedan men skrivarfingret har tagit ledigt tills nu.

Zonja min undrerbara hundfröken är i höglöpen. Hon går omkring och ser helt oförstående ut när Zappo (gråhundshannen) lider alla helvetes kval. I morse höll även jag på att på panik när Zappo fick någon sorts kärlekskolaps. Hela dolmen hängde ut och sedan höll han inte på att få tillbaka den där han hör hemma. Det tog säkert en halvtimma innan allt vart normalt igen. Hundstackarn kunde knappt gå. Jag var alldeles uppriven och orolig men Zonja hon bara satt och log. Det såg i alla fall ut som det.

Jag måste få berätta att vi i Storsele bor numera i en världsmästarby.

SEBASTIAN BROSCHÉ är världsmästare i brasiliansk jiujutsi (jag tror jag stavat rätt). Det är ju inte riktigt klokt vilken kille. Han ska få stora kramen av tanten i grannhuset när han kommer hem.

I helgen som var så fick jag hålla världens sötaste babypojke, Edwin heter han. Jag är plastfarmor till honom. Han har de blåaste ögon som finns och den största kalufs jag sett på en 3 veckors baby.

Nu är det kaffedags…….det bästa lilla dags jag vet.