Himlars va kul vi hade på vår tur till Saxnäs. Vädret var godtagbart och lederna okej förrutom Njakaleden som var under all kritik. På Fjällgården hade vi bokat vandrarhemmet och där bodde vi som kungar. På kvällen var det middagsbuffé som var superb. Anna och Rolf var verkligen duktiga och trevliga värdar och matlagare.

Ett par öl senare så vart det dansning och allsång uppe i puben. Sweet home Alabama var det många som sjöng med i så den spelades ett par gånger. Alla var glada och stämningen var hög.

På söndagsmorgonen vart det frukost vid 8 tiden. Solen sken och det gjorde även dom som var uppe och åt frukost. Hemfärden gick över Gitsfjället och där var lederna som en dröm. Alla var mer än nöjda. Det är faktiskt första gången som jag ångrat mig lite att jag anmält mig till mattrupperna. Nästa år så ska jag nog köra skoter jag med. Det var skönt att komma hem. Pannan hade stannat så det var bara 13 grader varmt i huset (typiskt) men sedan jag sparkat igång flisen igen så blev det fort varmt.

I morgon bär det av till Saxnäs, då far vi en hel hög med folk, skotrar och hund till Fjällgården. Vi blev ett muntert gäng från Storsele med omnejd som far. Jag hoppas innerligt att vädret blir bättre för nu snöar det som bara den.

Jag själv ska inte köra skoter. Jag har anmält mig till proviant gruppen bestående av mig själv och Zonja. Vi ska åka bil till Stalon och ute på Stalonnäset har vi fått låna Stalons skoterklubbs kåta. Väl där ska det eldas och kokas kaffe och ätas bullar som jag just har färdigställt. Måste leta reda på storgrytan för dom ska ha varmkorv också.

I fjol så for vi till skoterhotellet i Umnäs. Det var jättetrevligt. Vi åt god mat och tjoade sedan i puben till sent. Även då hörde jag till mat trossen. Det är självvalt eftersom jag är lite bekväm av mig. Det är skönt att sitta i en varm bil och lyssna på bra musik på väg till slutdestinationen.  Alla brukar lasta in sina väskor i min bil så det kan bli lite trångt i baksätet då vi far.  Som sagt jag ser fram emot att få fara till Fjällgården och äta, tjoa och umgås. Jag får väl berätta mer när vi kommit hem igen.

Dagen börjar med strålande solsken och humöret på topp. Efter jag varit på en underbar morgon promenad med hundarna så skulle jag städa undan lite hemma. Min sambos matlådor hade stått på bänken ett tag så jag skulle ställa dom i ett av skåpen MEN där var fullt av andra burkar. Jag får väl ta och riva ut allt för att få in det som är viktigt då, tänkte jag.  Det hela slutade med att det blev en kedjereaktion genom hela köket. Halvtomma spagettiförpackningar häldes ihop i nya burkar som hämtades ur andra skåp som resulterade i att glasburkar flyttades ut för att ge plats åt andra burkar som var fyllda med sånt som man hällt ihop som var samma sak.

Tydligen har jag en dold last som jag inte visste om. PLASTBURKAR………… det blev en hel sopsäck och en papplåda med glasburkar.

Jag var tvungen att stoppa där. Och ändå var det bara två skåp som jag gått igenom. Jag satt mitt på köksgolvet i burkhögen och kände mig gråtfärdig varför kan man inte kasta undan lite i taget? Men ska man se det från den positiva sidan så hittade jag faktiskt 3 burkar med tårtpynt och en helt plastburk med torkade trattkantareller som jag glömt bort att jag hade.

Nu till något mer behagligt.

Läste Christine i Skogs blogg om barndomsminnen. Så underbara stunder man hade som barn. Vi hade också stora föreställningar i ladorna runt i vår by med cirkus där hundarna och katterna fick agera både lejon och elefanter. Bäst var det när man skulle dansa på lina och hade skidstavar till hjälp för att hålla balansen. Föräldrarna jublade och aplåderade alltid åt våra konster. Suck vilka minnen.

Finns det nåt ljuvligare än att få äta något med en smak som man aldrig har ätit förut.

För ganska länge sedan så fick jag förmånen att delta i en tjejträff. Sällskapet var mycket trevligt och vi avhandlade allt och ingenting. Men det mest fantastiska var maten. Det var mat ur det thailändska köket, ångande het av kryddor. Dom gravade räkorna var onämnbara man bara åt och åt.  När man trodde att middagen var klar kom värdinnan fram med soppa och vilken soppa sen den var också bara mmmmmm.

För egen del så tänker jag laga palt i morgon.  Nu kändes det som att falla pladask i en grop. PALT. Men palt kan också kännas njutningsfull och erotisk för man äter den inte alltför ofta.

Är för närvarande inne i en tomat och lök period. Rå rödlök, olivolja och stora röda saftiga tomater, kan det bli bättre. Till det kan man äta bröd och ost i alla former. Det är bara synd att ens egna former också blir större.  Men so what , när gräsklippningen börjar i sommar så har man promenerat bort alltihopa.

Nåt annat som är oslagbart gott är laxcheescake. Rödlök, pepparlax, kesella och dill. Smulat mörkt bröd blandat med smält smör. Lägg det som botten i en form bred sedan lök,lax,kesella,dill blandningen ovanpå och ställ i kylen en stund. Dekorera med citron och ät valfri sallad till. Gott gotti gott gott.

När nu måste jag gå och ta en husmans med kaviar och purjolök det är också gott. Zonja gillar det också men spottar ut purjon. Jag kommer inte ihåg om jag talat om vad mina hundar heter. Den grå heter Zappo och den beiga Zonja.

Var så god här kommer en underbar film som jag kan se hur många gånger som helst.

Såg en dokumentär ikväll på dumburken. Filmen handlade om ett samhälle som hette Messaure. Det är inte klokt att det bodde ända upp till 3000 personer där inne i skogen. Men det var ju ett jätte bygge som Vattenfall gjorde där.

Det som berör mig mest är att alla spår efter dessa människor är borta. Det finns ingenting kvar. Dom bodde ju där under nästan 10 år. Det var som en liten stad med allt som hör till. Alla barn som gick i skola och hade sin barndom där, dom har ingenting utom sina minnen kvar.  Hela stan var bortplockad bara träd och vägen var kvar.

I Stalon var det ju samma sak när kraftstationen byggdes. Dom hade ju skola, bio och folkets hus. Kiosk och fik fanns också och alla hus som folk bodde i. Nu är det bara en stor tom yta med enstaka tallar och lövsly. Man kan ana några vägar och grusbankar som husen stod på. Vart tog alla dom människorna vägen sen och alla barnen, hur gick det för dom?

Man ska nog inte fundera så mycket över det hela men filmen berörde mig djupt.  Det måste ha varit starka människor som orkade flytta och börja om vid nästa bygge.

Näe nu är det dags att landa i snarkofagen. Sov gott.

Det slår mig varje gång jag ska till att städa. Vilken fantastisk uppfinning dammsugaren är. Man städar överallt på en gång och fort går det. Jag är djupt tacksam och rörd över min ständige följeslagare, det är en blå och grön Wetrok. Det är konstigt men jag benämner min dammsugare med ett manligt genus. Varför gör man det?  Fartyg är hon, traktorn är en han, och sirapsflaskan är en hon. Märkligt. men så är det tydligen.

I morse så startade jag som vanligt i vasaloppet. Mycket folk lite rörig start men humöret var i topp. Köade en stund i flaskhalsen i början. Glidet var fantastiskt bra dimman av flera tusen flåsande åkare låg tät i luften. Spänningen var på topp.  Ett snabbt hopp upp ur soffan för att fylla på kaffet och bre smör på rostefrallan.  Jah då var man i spåret igen.

Gjorde en del avbrott för hundrastning och tvättmaskinstömmning men slutligen så gick jag imål i Mora. Långt före alla andra HURRA..

Va härligt med söndagar då masar jag och sambon bara runt och gör det nödvändigaste. Ibland kan det bli mycket gjort ibland inte. Det beror på rolighetsfaktorn i den som ska göras.

Blev förrästen jätteförvånad då jag så att Mikael (mikaels tyckarblogg) hade haft besök av Calle Moraeus.

Jag och min sambo har länge talat om att göra något åt väggarna i TV rummet. Vi har funderat och kommit fram till att vi måste ha en fondvägg. Nu blev det dock tvärt emot allt annat, fondväggen blir vit och övriga väggar något dramatiskt kanske stora blad eller krokiga ränder eller,,,. Tittade på Bygglov igår och tanken slog mig att sätta skenor i taket och hänga upp tyg som dom gjort. Då kan man ju ändra färg oftare.

En tanke som kommer (har inte ventilerat den ännu med sambon) är att måla väggarna naturvita och måla ett eget mönster på dom. Det vore intressant, man skulle kunna ha en hel berättelse i bilder, på medeltiden hade dom det i kyrkorna oftast i taket. Jaaaa man kanske ska måla en berättelse i taket…..

Nu känns det som att inspirationen växer och det kan bli vad som helst, det där med taket måste jag utveckla lite till, skissa och så.  Hej på ett tag.

Idag var det tidig uppstigning. Sonen har börjat jobba. Han är uppe före kl 6 och fixar fika, då är det även fart på hundarna. En kopp kaffe och ut. Idag är det riktigt snöyra, hundarna for omkring och försvann i snön när dom gick bredvid skoterspåret. Zappo gråhunden syntes njuta i fulla drag då han rullade sig och syntes bada i snön. Zonja däremot gillar inte att få snökontakt direkt på magen (hon har så lite päls där) då frustar hon som en liten häst. Dom busar och står i, tänk så mycket glädje man har av sina underbara husdjur.

Idag går tankarna till min mamma som dom dog för snart ett år sedan. Tiden går fort jag tycker att det inte var så länge sedan men tydligen så går tiden. Fortfarande kan jag komma på mig med att vara på väg till telefonen för att ringa och höra hur hon mår.

I bagarstugan som mamma gärna huserade i hängde en sådan där broderade bonad men tänkvärda ord. Jag tror att bonaden är gjord av min mormor, texten lyder således.

Visst är det härligt att vara fri, att njuta av glädjen som bjuds här i världen. Men bäst är frihetens melodi, för den som fullgjort sin plikt här i världen.

De tänkvärda orden passar in på så mycket tycker jag. Men bäst passar de in på lilla mamma som äntligen fick åka på långlyxsemester som jag uppfattar det.

Tvära kast………..Nu till något annat…

Idag känns det som en typisk paltdag, Jag måste dyka ner i frysen och kolla om det finns något fläsk att tillgå. Sedan ska jag röja runt i hela huset med min vän dammsugaren. Så nu får alla dammråttor en riktig skräckdag.