Nä, lilla barnbarnet har väl sånär vuxit ifrån sådana där barnsligheter som nedan. OK att bitring behövs när nu små-tänderna börjat visa sig.

Tänk om man kunde vara så fokuserad, så i nuet – som hon…

Vi köpte en pedagogisk leksak till henne och den kunde hon verkligen utforska i minuter och ingenting tycktes störa henne då.

Men visst var de söta..? Kan en mormor ha sådana vid datorn månne..?

har man ju hört talas om men…

Den här cykeln stod parkerad utanför Umeå gamla länscellsfängelse..

För att de intagna skulle få tillgång till prästens ord så spärrades celldörren upp med hjälp av s k kyrkhakar…(se uppe och nere…)

Ett favorit-"stilleben" i vår tillfälliga cell…

Så här tjusigt ser Rosén-rummet ut, i Umeå fd läncellsfängelses (numera Hotell 1* /vandrarhems) enda dubbelrum. Sköööööna sängar, massor av kuddar och högt i tak!!!

(Notera bloggarinnans matchande "reporter-väska"  där lapen, digitalkameran, anteckningsblocket, pennor och en hoper kablar är samlade..)

Sitter på Café Göteborg och äter frukost och läser Västerbottens-Kuriren. Ostfralla med "prickigkorv" – kan dagen starta bättre? Maken saknar champagnen som fanns på en frukost-buffé på ett stort hotell i Kroatien. Nä, skämt åsido vi var bara fnittriga iakttagare som såg två äldre damer varav den ena greppade flaskan och den andra valde katrinplommon för lilla magen…

Umeå verkar vara en stad med vänliga invånare.Kanske är det mindre hets här än i den lilla metropol där jag vanligtvis hämtar mitt syre…Få se  hur snart vi kan slå ner våra bopålar här…

Att vara inhyst i Umeå gamla läncellsfängelse – är verkligen en cellsam upplevelse!Huset är strikt vackert såväl exteriört som interiört och renoveringen har varit mycket varsam.Att under några dagar få åtnjuta detta känns mäktigt.

Till och med fängelseprästens pulpet finns bevarad och undertecknad som har både predikant och präst i sin närfamilj var naturligtvis tvungen att "prov-stå" den!

Återkommer mer om detta med både foton och text….