Debatten hettar till i VK i dagarna då Tamara Spiric (v) anser att Krister Olsson bespottar demokratin, och därtill benämner honom som "snuskigt rik".

Sanningen är att en stad som Umeå behöver personer som Krister Olsson. Vi behöver kapital som kontrolleras härifrån. Kapital som inte automatiskt rusar iväg till de ställen eller länder där kortsiktig avkastning för tillfället råkar vara högre.

Krister O har med all förträfflighet visat vad den goda kapitalismen kan innebära, att man kan drivas av glädje och vurm för det lokala. Att ett visst mått av idealism gör att kapitalet kommer många till godo i form av nya möjligheter. Jag anser tväremot Tamara att vi bör glädjas åt att det finns personer som sätter vissa ideella värden högre än ren avkastning. Jämför Krister O med diverse fondförvaltare och bedöm i vilken mån de utvecklar ett samhälle. "Snuskigt" rik är helt enkelt fel ord. Fantastiskt rik vore bättre att säga.

Som centerpartist anser jag att ett bra företagsklimat (som alliansen sträver efter) med starka lokala ägare (som Krister O) leder till något gott i vår lilla del av världen. Om vi lyckas med detta kommer vi kanske om tjugo år att ha ett antal goda kapitalister i stan som låter sitt kapital verka och vara en del i det vi alla talar om: skapa jobb och framtid för oss alla, i vår stad. Problemet, Tamara, är inte att Krister O har för mycket kapital, utan att det finns för få företagare som lyckats såsom honom. Med avog politik riskerar kapitalet att bara få vänta i stället för att skapa jobb.

Att påtala vänsterpartiets avoghet är inte att "bespotta demokratin".