Jag noterar den lilla debatten som uppstått senaste dagarna om Sundsvall och epitetet "norrlands huvudstad". Här borde väl jag kunna tillföra något eftersom jag bott ungefär 20 år i båda städerna och känner mycket för dem.

Först konstaterar jag att det egentligen handlar om marknadsföring och i den genren handlar det mest av allt att väcka ett intresse för potentiella etableringar, inflyttare och turister. Ser man saken från det perspektivet så kan väl ingen ta saken på så stort allvar eller se det som avgörande på något vis.

City branding har varit ganska i ropet under senare år, i synnerhet den medvetna branding som fått diverse kommuner att anställa marknadsförare för att etablera och kommunicera en bild av vad olika orter har att erbjuda. Det är ju ingen slump att det i reklamen heter Glada Hudik eller Guldstaden (om Skellefteå).

Marknadsföring kan väl aldrig bli synnerligt upprörande eller upphetsande.

Men, när man i regionbildningstider som dessa (senaste fem-tio åren har ju i och med ansvarsutredningens arbete en eller flera norrlandsregioner föreslagits) använder ordet huvudstad, så kan det förstås tolkas som att man tar position i den processen, eftersom Ordet handlar om makt.

Då skulle jag vilja hävda att alla norrlands städer behövs, att de har en hel del likheter och olikheter, och att väldigt lite talar för att vi någon gång får se en specifik huvudstad i denna väldiga landsända.

Städerna grundades i en tid då staden skulle åtnjuta handelsprivilegier, andra försöket med stadsbildning i Umeå sammanfaller nästan exakt med Sundsvalls bildande. Därefter har våra städer tagit lite olika vägar framåt, och från tid till annan dragit lite olika fort. Sundsvall har en ganska tydlig industriell prägel sedan träpatronernas tid då det fanns anmärkningsvärt mycket kapital i staden. Umeå hade en helt annan prägel som regionalt centrum i Västerbotten, och utvecklades fämst inom det offentliga. Här var försvarsmakten stark efter etableringar av infanteri- och kavalleriregementena. Till Sundsvall flyttade många för arbetenas skull under stor del av 1900-talet. När universitetet byggdes i Umeå började en mycket stor genomflyttning av studenter, av vilka ganska många rotar sig och blir kvar. På grund av de offentliga arbetsgivarnas storlek har det privata näringslivet i Umeå historiskt sett relativt litet ut. Enligt den bild jag fått under åren så har våra två städer sprungit delvis olika lopp mot framtiden. Idag är Umeå och Sundsvall/Timrå ganska jämnstora befolkningsmässigt sett. Sundsvalls stagnation för tio-tjugo år sedan har bytts mot tillväxt, och Umeå har de senaste fyrtio åren stadigt vuxit.

Den enda riktigt tydliga skillnaden som jag märkt är egentligen på det sociala planet. På grund av den avsevärt större in- och utflyttningen i Umeå så tror jag att många sociala nätverk rör sig snabbare här än i Sundsvall. Obs, detta är min personliga reflektion och inget som jag känner till har vetenskapliga belägg. Folk flyttar in hit från när och fjärran och ganska många flyttar härifrån med tiden, men har då med sig en relation till staden Umeå.

Dock, både i Umeå och i Sundsvall är det en viktig utmaning att vårda denna smältdegel som i olika grad blir resultatet i våra urbana miljöer.

Jag tror nog personligen att det bästa är att göra våra städer kända för det som faktiskt finns och händer här. Jag vill uttrycka mig starkare egentligen. Vår marknadsföring skulle bli bättre enligt min mening om vi accepterar hur många facetter våra städer har, och marknadsför dessa istället för att försöka klistra en och endast en etikett på en hel stad. Stadsslogans har aldrig varit det som drar folk.

Umeå är t ex: Universitetet, regionsjukhuset, Volvo Lastvagnar, Astra Zeneca, operan, Ålidhem, Holmsund, Norrbyskär, Made-festivalen, Jazzen, UIK, IKSU, idrottsmedicin, Krogen Krogen, Brännbollen, Baltic, etc etc etc

Sundsvall är t ex: Mittuniversitetet, Kulturmagasinet, Teatern, SCA, Metso, TeliaSonera, GIF, Timrå IK, Birsta, Gatufesten, Södra berget, Bergsåker, Fläsian, Alnö, Lönnå, etc etc etc.

När folk talar om vad staden egenligen erbjuder tycker jag att man har lyckats med marknadsföringen.