Så har Håkan Juholt lämnat in. Han fick för att få lite heder kvar ”säga upp” sig själv. Men självkart var detta VU:s tydliga budskap till honom under de två tuffa dagarna som de hade sammanträde, även om partisekreteraren sa nåt annat vid både gårdagens och dagens presskonferens.
Man kan fundera hur människan Håkan mår bakom allt detta. Den dimensionen glömmer man lätt i all turbulens. Här är ett mått på den organisation man är med i hur man tar hand om sina medlemmars både lyckade och mindre lyckade tilltag. Här är politiken obarmhärtig!
Ett misslyckande är aldrig roligt och det sätter sina spår. S är ett sargat parti som behöver en stark ledare så Håkans beslut var ju inte helt oväntat.
Men jag funderar återigen på medias roll i detta. Han har inte haft det lätt när mediedrevet går igång. Vad man då än gör så gör man fel. Självklart bidrog han till sin avgång då tungan slant allt för ofta.
Måste dock säga att jag är imponerad av hans retoriska förmåga och inte minst nu senast på partiledardebatten. Men klavertrampet på försvarskongressen var nog droppen av en som suttit i försvarsutskottet ända sedan 94 tror jag. Så de frågorna borde han kunnat.
Men tillbaka till medias roll. Ska media också lyckas nästa vecka? Det jag tänker på är vårt partiledarval vid extra rikstinget på lördag. Media har tydligt under de senaste åren drivit avgångskrav på Mona Sahlin, Maud Olofsson, Lars Ohly och Göran Hägglund.
Som vi ser så har alla de andra av media förutspådda avgångarna vunnit laga kraft förutom Göran Hägglund. Han är fortfarande kvar åtminstone en vecka till. Och jag tillhör dem som hoppas ännu längre period än så.
Har sagt det tidigare vem jag tycker som ska välja och avsätta partiledare. Det är medlemmar och inga andra!
Har medias roll förflyttats från rapporterande till styrande? Jag har min åsikt klar.
Senaste kommentarerna