Kommer just hem från en lång dag med ett antal olika möten inne i stan. Reflekterar över dagen och konstaterar att det är ett fantastiskt arbete jag har som får träffa så många människor och får ta del av så mycket information och ha möjlighet att ha synpunkter och påverka i många sammanhang. Det är ett förtroende jag ser på med tacksamhet och ödmjukhet. 

Visst kan man ibland tänka att det vore skönt att gå på ett jobb och göra sin insats och sedan gå hem i lugn o ro. Men det vore nog inte lika intressant när man gjort det några veckor. För mig är varje vecka unik. Varje vecka träff med både nya o gamla kontakter. Fantastiskt!

Träffade en skolklass i morse. De ville veta mer om vårt parti. De ska vara Kristdemokrater i en debatt som hålls på skolan. Vore intressant att ta del av den och lyssna på dessa duktiga ungdomar vad de fick med sig av vår träff. De var väldigt engagerade och tog uppgiften på allvar.

Det är så roligt när man träffar ungdomar och får höra vilka fördomar de har. När man sen förklarar hur vi ser på människan, personalismen, subsidiaritetsprincipen, ofullkomlighetsprincipen, förvaltarskapstanken etc får man ofta reaktionen. Jaså är det så och när de går hem så säger många. – Från att ha haft enormt många fördomar så skulle jag kunna engagera mig i Kristdemokraterna.

Vet inte om det är min säljarbakgrund som framkommer. Eller om det är ett uppvaknande hur bra Kristdemokratin egentligen är. Jag tror det är det senare även om det första även kan vara en ingrediens.  Många är Kristdemokrater fast de inte vet om det. Hur är det med dej?