_____________________________________

Holmlund vill ha strid – och det ska han få.

Först en snabbkurs i Umeås politiska struktur.

Del I.
Det finns minst tre falanger inom Socialdemokraterna i Umeå:

1. De insiktsfulla.
Den grupp i fullmäktige som jag och Arbetarpartiet helst samarbetar med,
2. Strutsarna.
Den falang som Lennart Holmlund tillhör tillsammans med Hans Lindberg. Dessa anser att det är arbetarna och folk som tidigare har röstat på S som nu sviker ”deras” parti. De är oförmögna att inse att antalet arbetare och många andra som tidigare röstade på S anser att det är detta parti som svikit dem. Det hjälper inte att S riskerar att halveras i höstens val om man jämför med valet 1994.
3. Schwänstern.
Några av de yngre inom S, inte alla, som strävar efter att vara mer vänsterpartister än V. De vågar följaktligen inte säga ett knyst till försvar för de kvinnor och barn som utsätts för hedersförtryck och religiös extremism.

Denna Schwänster har inte nominerat Holmlund till valbar plats – vilket Holmlund själv är mycket medveten om.

 – – – – –

Del II.
Arbetarpartiet samarbetar gärna med de insiktsfulla socialdemokraterna – både inom och utanför partiet.

Jag vill att de allt färre socialdemokratiska väljarna, både de som står innanför och utanför själva S-partiets strukturer, ska veta att jag och Arbetarpartiet inte alls dömer ut hela detta partiet med sin långa tradition. Men vi är kritiska mot två av de (minst) tre konkurrerande maktcentra som finns inom dagens sönderfallande Socialdemokrati i Umeå.

Mitt budskap till alla som nu överger Socialdemokraterna:
* Bli inte soffliggare.
* Proteströsta inte på SD eller V när det gäller valen till kommun och landsting.

Gå med i Arbetarpartiet som medlem eller stödmedlem istället – det går 1461 dagar mellan valen och du borde göra något under denna tid och inte endast på valdagen,
Rösta på ett modigt och kunnigt oppositionsparti som inte är Nej-sägare – utan som lägger alternativa förslag. Se bara på vår Alternatvibudget – det är ett långsiktigt handlingsprogram för Umeå och Norrland som Socialdemokraterna saknar.

– – – – –

Del III: ”Vad som tagit åt Jan Hägglund” – svar till Lennart Holmlund

Det vi i Arbetarpartiet vänder oss emot, med allt större skärpa, är att det allt oftare sker sådana saker som jag skrev om i rubriken:

a) Sossarnas metod att hota arbetarna
att skriva under på heltid inom fem dagar – eller att riskera att få sparken – det är så långt borta ifrån den reformering av arbetslivet som ägde rum under Olof Palme i början och mitten av 70-talet (mycket tack vare gruv- och skogsarbetarstrejkerna),
Dagens sossar har lyckas lyckades förvandla något som skulle ha kunnat vara positivt till att bli något negativt,

b) att sälja ut 1601 hyresrätter på ett kuppartat sätt
oavsett hur ekonomiskt bra denna affär var (eller inte var). Faktum kvarstår: S lovade att inte sälja ut hyresrätter något år före valet 2014. Även om det inte drevs av S som ett vallöfte tog jag och många andra de ledande socialdemokraternas ord på allvar: det sätt på vilket S nu bytte fot innebar stora likheter med en ”kupp”. Det var nästan som när V bytte fot när det gällde stadsbiblioteket och Kulturväven – V lovade nämligen att gå emot en flytt av stadsbiblioteket (och därmed bygget av kulturväven) inför valet 2010.

c) den vedervärdiga smutskastningskampanjen mot Aidanpää
som jag inte har sett maken till inom Umeå kommun sedan en mellanchef släpades i smutsen vid mitten av 1990-talet – för 25 år sedan – för att han hade övernattat i en kommunalägd stuga vid Nydalasjön i samband med en kris i sitt äktenskap och sitt liv.
Då fick kommunen betala ett skadestånd på en miljon. Det tror jag de får göra denna gång med. Men denna gång riskerar de att kvadda sin tjänsteorganisation – vars syfte det är att leda 14 000 anställda individer.

– – – – –

Del IV.
Den omtalade ”ume-andan”.

En gång var den omtalade ”ume-andan” positiv.
Den handlar om att samarbeta. Men frågan är om vad man samarbetar OM. Är samarbetet till för umebornas bästa? Eller är samarbetet till för vissa partiers bästa?

En gång bestod samarbetet i att få hit regionsjukhuset NUS. Sedan gällde det att vinna striden om Umeå universitetet och därefter om Skogshögskolan. Då gynnade samarbetet Umeå och dess invånare. Men idag har ”ume-andan” förvandlats till något negativt.

Idag har begreppet blivit synonymt med att bevara ett maktmonopol. Socialdemokraternas och Moderaternas maktmonopol.

– – – – –

Del V.
Det är rätt att tala om Social-Moderaterna: i Umeå kommunfullmäktige och i Region Västerbotten

Sossarna och (M)odsen har monopoliserat den politiska makten. Bakom S springer V och MP för att få ”va med”. Och bakom M har FP, C och KD också sprungit – i samma syfte. De vill få ”va me”.

Jag hoppas att Mattias Larsson bryter sig lös från Anders Ågren. Jag hoppas på att Veronica Kerr gör detsamma. Vi måste bryta Social-Moderaternas maktmonopol i Umeå kommun.

– – – —

Revolutionen

Året var 2012.
Det var INTE revolutionsåret 1917 i Ryssland. Men Holmlund hade missat detta. Han kände sig hotad. Precis som Hans var det av en kvinna. På Folkbladet. Det var fredag den 29 juni. Och året var 2012. Lennart Holmlund hade ingen bra dag. Han hade börjat gå i barndomen och var tillbaka i år 1917. I Ryssland.

Fortsättning följer i morgon eller på måndag:

_____________________________________

Under den kommande tiden ska vi verkligen försöka förstå de kommunala makthavarna – vi ska försöka förstå deras agerande mot ekonomicheferna i Umeå kommun. Vi ska granska deras påståenden.
Vi ska granska makthavarnas personligheter.

Vi ska se om det kan finnas andra motiv än de som angivits för att avskeda Aidanpää.

Det kommer tids nog att bli allvar av.
Så låt mig först mjuka upp med en, åtminstone ytligt sett, mindre allvarlig berättelse om ”Hans och allt hemskt” (HO-AH). Anders kommer att få en egen berättelse, tids nog. Jag vill nämligen inte favorisera någon av dessa båda herrar i deras kompis-parti.
_  _  _  _  _

Men först några frågeställningar av allvarligare natur, som det kan vara bra att ha i bakhuvudet inför det som komma skall, efter den kortare och ytligt sett mindre allvarliga berättelse som sedan följer.

1. Vilka är dessa makthavare – kan deras spröda personlighet ha spelat in?
2. Vilka är deras motiv – kan deras ädla avsikter ha spelat in?,
3. Betyder låneskuldens extremt snabba tillväxt – och Aidanpääs fokusering på bland annat denna – något?
4. Kan vissa låne-glada kommunala bolag, som var väldigt mycket vana vid att göra som de ville – på grund av väldigt mycket nära kontakt med väldigt mycket betydelsefulla politiker – ha tyckt att Aidanpää var besvärlig då hon försökte sätta sig in i upplåningen inom hela kommunkoncernens ekonomi, alltså både den nämndsstyrda förvaltningen OCH olika kommunala bolag som INAB?
5. Kan ”Team Aidanpääs” långsiktiga prognoser, som visar ett katastrofalt växande gap mellan kostnader och intäkter, prognoser som genom sin blotta existens ifrågasätter vissa projekt OCH skattesänkningar, utan att någon ens behövde uttala orden, utan bara läsa siffrorna, ha något med saken att göra?
6. Kan tidpunkten för utrensningen av de båda ekonomicheferna ha något med årets val att göra – just den tidpunkt under mandatperiodens 1 461 dagar då glada projekt (i folkmun ofta kallade för valfläsk) och skattesänkningar (en annan form av valfläsk) har en ovana att dyka upp?
7. Kan den stora upplåningen, när det gäller den dyra färjan, som skedde just denna vår, ha något med saken att göra,

_  _  _  _  _

eller

8. Kan Aidanpääs finskklingande namn ha något med saken att göra – alltså att hon fick sparken?

Berättelsen
”Hans och allt hemskt”

Låt oss börja med fråga ett ovan: Vilka är dessa makthavare – busar eller barbies?

Ni läsare måste förstå att det här inte alls handlar om folk som vill komma bort från tråkiga jobb, eller göra karriär inom politiken eftersom de inte duger till att göra karriär någon annanstans, som vill tjäna pengar, skaffa sig makt och prestige.

Nej, nej och åter nej!

Det här handlar om, ofta djupt, missförstådda personer.
Låt oss börja med Hans Lindberg för senare följa upp med Anders Ågren (killen som ibland blir så missförstådd att han kallas – men det är ju endast en okvalificerad gissning av mig – ”Ante Grenås” i den intressanta ”poli-såpan” som du kan följa på en blogg skriven av en person vars namn du får veta längre ned i denna text).

Men åter till Hans Lindberg.
Det är inte alls alla som förstår att vi här talar om ett ömtåligt litet käril (synonym till käril: = svag stackare).
Nej, alla förstår inte detta.

Ni som tror edra egna ögon och edra egna öron, och därmed både har sett och hört Hans efterfråga TV- journalisternas källor, och tyckt att detta var åt he-te, ni tillhör alla de som bidrar till att Hans känner sig missförstådd.
Och att känna sig missförstådd är inte roligt.
SANNINGEN

Sanningen är nämligen att Hans, den halv-gamle ombudsmanna-gossen, han har känt sig hotad !!!
Av Aidanpää. Han, Hans, har sagt det själv!
Så då måste det vara sant.
Väl?

Kanske kan någon som har sett dessa två stå bredvid varandra tycka att det kan verka absurt att Hans skulle känna sig hotad av Aidanpää. Men det är just här som alla missförstånd, för att inte säga fördomar, kommer in.

Vi dumskallar får inte låta oss luras av storleken.
Sedan jag var ung har jag fått veta att STORLEKEN inte betyder något.
Att den helt SAKNAR betydelse.
Men inte för Hans. Eller för Anders Borg.

Låt mig nu ta bladet från PK-munnen och säga det som vi Sann-svenskar alltid har vetat.
Om någon bär på ett finsk-klingande efternamn så bär de också på – oavsett om de kommer direkt och nyfödda från Tammerfors utan att kunna ett ord svenska eller något språk överhuvudtaget, kommer från Tornedalens svenska eller finska sida, är födda i Sverige av svenska föräldrar eller har gift sig till namnet – samma brutala mentalitet.

Det vet väl jag.

Jag var själv gift och fick ett barn tillsammans med en kvinna som hade ett sånt där finsk-klingande efternamn. Och rädd var jag – hela tiden. Det var därför jag tränade styrketräning och som jag fortfarande tränar eftersom rädslan aldrig har släppt. För vi Sann-svenskar vet att för finnarna (oavsett om de är svenskar eller amerikaner) är det endast två saker som gäller: ”nii-ven” och ”kosken”.

Inte för att hon som jag var gift, och hade barn med, någonsin använde varken det ena eller det andra – men det var just det som var så djävulskt. Själva hotet om att hon skulle kunna fanns ju där.
Hela tiden.
Och jag är inte paranoid, som jag har sagt, eller kanske vrålat, minns inte, till alla psykiatriker som har talat lugnande till mig under åren. Och som jag har försökt bita.

Klart att ett känsligt käril som Hans ”Bill” Lindberg känner sig hotad av en tjej som Aidanpää.
Just för att hon är mindre än Hans.
Och hade hon varit större hade hon varit hotfull av just detta skäl.

MUNKAVLE OCH HANBOJOR

Vi ska återkomma till hoten.
Men först vill jag göra klart för alla att det inte var någon, inte någon alls, som retade sig på Aidanpääs arbete.

Ingen hade något som helst emot att hon försökte:
a) skaffa sig koll på hur stor låneskulden var, och vad som drev den uppåt framåt, inte bara inom den nämndstyrda kommunförvaltningen utan även inom kommunens helägda dess bolag,
b) skaffa sig en uppfattning över låneskuldens ökningstakt,
c) försökte bromsa låneskuldens ökningstakt,

Inte alls.
d) Men, då hon började snoka och ställa jobbiga frågor om vad INAB hade för sig, då hon gick väl långt. Det får väl vara någon djävla måtta, som Eddie Medusa brukade säga. Men ingen ville skjuta Aidanpää för det. Kanske knuffa henne över ett stup, möjligtvis, men absolut inte skjuta henne. Varken med en pilbåge, gevär eller kanon.

Och det var ABSOLUT inget fel av henne att presentera politiskt besvärande prognoser FÖRE valen – trots att alla anpassliga ekonomidirektörer vet att sådana rapporter ska ”tajmas” så att de inte hindrar Hans eller Anders från att föra fram dyra vallöften innan valen, utan att sådana rapporter ska presenteras EFTER valet så att prognoserna istället hjälper Hans och Anders att bryta vallöftena. Med en bekymrad min.
Misstag kan alla göra.
Som att sätta umebornas, och de kommunanställdas bästa, före kommunalrådens. Ingen ville skjuta henne för detta heller. Kanske knuffa henne över ett stup, möjligtvis, men absolut inte förgifta henne, sabotera bromsarna på hennes bil eller köra över henne med en tanks.

Sånt snack är bara trams och skvaller från någon dj-a tjallare.

Det är ingen som har sagt att Aidampääs ekonomiska prognoser har satt munkavle och handbojor på utspels-glada politiker som viftar med röda eller blå-gula fanor. För alla kan väl missa ett replik i ett manus.
Där det, till exempel, står att en ekonomidirektörs främsta plikt är säga att kommunalråden var helt okunniga om att kommunens ekonomi varken tålde utspel eller skattesänkningar i samband med valet. Denna kunskap fick de först efter valet – på grund av min (ekonomidirektörens) senfärdighet. Nej, repliker i ett manus kan alla missa

Så låt oss nu lägga detta bakom oss, en gång för alla, och med tydlig och klar röst säga:
– Aidanpääs presentation av prognoser där kostnaderna ökade snabbare än intäkterna under överskådlig tid och mer eller mindre ”omöjliggjorde” vissa satsningar, och även skattesänkningar, före valet retade ABSOLUT ingen.
Inte Hans och Anders i alla fall.

HOTET

Sanningen är oftast mycket, mycket enkel. Den före detta ekonomidirektören Aidanpää har ett finskt efternamn och måste därför ha ett brutalt sinnelag.
Lyssna själv hur det låter: ”Aidanpää”.
Farligt.
Eller hur?

Det var detta som gjorde att Hans kände sig hotad.

Han har själv talat om att han har känt sig hotad – av ett brev.
Och det var Aidanpää som hade skrivit brevet som fick Hans att känna sig hotad.
Brevet innehöll ord!

Ord som har publicerats, offentligt, så att alla själva har kunnat läsa. Lite dumt av Aidanpää. Eftersom brevet var hotfullt. Enligt Hans. Han, Hans, han borde har gått till polisen.
Det gjorde jag i en liknande situation.
Det var en svensk som skulle slå in skallen på mig och sedan döda mig.
Han dömdes för olaga hot.

Men, men, som vi Sann-svenskar vet, finnarna är för smarta för att agera offentligt.
De vill liksom dra ut på saker och ting.
Som min tidigare fru. Som bar sitt namn, varje dag, och som inte gjorde någonting ont. Inget ont alls. Det var just detta. För både hon och jag visste … Åtminstone jag visste.
Och den som säger emot biter jag.

Så det är solklart att Hans var rädd.
Så rädd att han orkade tala med media om att han kände sig hotad, men sedan orkade han liksom inte hela vägen, och kunde inte kontakta polisen.
Jag förstår precis.
I´ve been there.
I´v done that

Är man rädd, är man en rädd man, och då är det inte roligt.
Då kan det också bli fel.
Till och med i TV.

Man kan säga att man efterforskar, fast man egentlige forskar efter.
Något.
Eller någon.

Det är en väldigt stor skillnad mellan att efterforska – som i att bara snoka omkring efter någon dj-a tjallare.
Och att forska efter – som i att vetenskapligt söka efter någon dj-a tjallare.

För många och långa år sedan beslöts att Umeå att kommunen skulle ha en visselblåsarfunktion.
Jag tror det var år 2011.
De kommunala bolagen borde snabba på sin remisshantering av denna fråga.
Hans, han visste inte var frågan låg. Då han fick frågan av en journalist. Men jag vet var frågan ligger: den ligger hos de kommunala bolagen.
Ute på remiss.

Hur som helst var det Aidanpääs fel att det blev fel för Hans i TV.
Sju gånger på raken. Där ser man vad ett namn kan betyda.
Där har vi det!

Aidanpää hotade alstå Hans, som blev rädd, och avslöjade att man i Umeå kommun letar efter dj-a tjallare.
Det var inte meningen att detta skulle ha kommit ut.
Någon måste bara bestraffas för detta.
Och det är mycket tydligt vems fel det är.
Det är Aidanpääs.
Hon borde ha bytt namn.

EN RÄDD, KÄNSLIG, MISSFÖRSTÅDD OCH MODERN KILLE

Hans är alltså ingen bov, som efterforskar källor, bara för att alla kan se och höra honom efterforska källor!
Neeej.
Hans är forskare. Han forskar efter källare. Där man kan låsa in tjallare.
Dj-a tjallare.

Så allt är inte som det ser ut. Och låter. Det mesta kanske. Men inte allt.
Hans är missförstådd. Helt enkelt. Han är en rädd kille. Och en modern man vet hur man visar känslor – speciellt när det passar. Passar politiskt. Som nu.

Hans var alltså rädd för Aidanpää!
Rädd för hur hon skulle uppföra sig.
Slåss.

Jag är den förste att förstå Hans. Klart tjejen från ekonomi måste bort. Hon skrämde ju honom.

Smarta tjejer, med finskklingande efternamn, kan skrämma vilken karl som helst.
Det vet man ju.

För om man är en man så är man.
Rädd!
Då det passar.

_ _ _ _ _

PÅ LÖRDAG ELLER PÅ SÖNDAG SKA VI BESKRIVA ANDERS ÅGREN.

Och på måndag ska vi publicera annan information. Eller kanske redan på söndag?
Vi har många FETA dokument att citera ur.
Om vi vill.

_ _ _ _ _

Men först måste Ågren beskrivas. På lördag eller på söndag.
Beskrivas politiskt. Och personligt.

Ågren han kan exempelvis räkna. Han. Inte Hans. Utan han, Ågren. Han kan räkna Hans. Nej, han, Anders kan räkna.
Valsedlar.

Moderata valsedlar. Moderna valsedlar. En del kommer hela vägen från Uppsala. Från trettonåriga flickor som INTE är med i moderaterna. Tänk vad fel det kan bli.
Men ändå rätt, på ”någe” sätt.

Jag vet jag.
För detta har en M.A.N. berättat för mig.

Denne man, för det var en han, finns inte längre kvar bland oss.

Anders sätt att räkna förkortade denne mans liv. Anders och Edwards sätt att räkna.
Tillsammans.
Enligt min uppfattning.
Den enes bröd. Den andres död.

Anders och Edward klagar ofta på den svenska skolan.
Och ser man till dessa två blir man ju fundersam.
När det gäller ”räkning”.

Det är tur att det finns ”poli-såpor” som den på Åsa Sundhs blogg.
Där får man veta mer.

Men det som jag skrev nu visste jag direkt från källan.
Och denna källa har jag en hundraprocentig tilltro till.
Även om jag tvingas säga det från en fängelsecell.

Som vi sade då jag var ung:
– Syyynes
– Höööres

_____________________________________

Innehåll

A. Förord,

B. Kort presentation av Försvarshögskolans rapport,

C. Utdrag ur nämnda rapport om Abu Muadh – den imam som Umeås politiker backade inför

D. Förklaringar, källor och kommentarer.

______________________________________

A. Förord.

Jag är mycket missnöjd med mig själv.

I den blogg som jag lade ut i lördags misslyckades jag med att få frågorna att framstå som de ska framstå: som något som handlar om liv eller död.

Därför återupptar jag min kritik mot alla de i Umeå kommunfullmäktige som höll tyst i mars i år. Detta i samband med att frågan om vad som kunde göras för att hindra imamen Abu Muadh från att framträda i Umeå kommuns (eller i AB Bostadens) lokaler.

Jag vill slå hårdare mot alla som då var knäpp tysta, inte bara i kommunfullmäktige utan även på sina bloggar, av rädsla för att bli kallade rasister eller islamofober – vilket kanske skulle kunna leda till att de förlorade någon röst i valet den 9 september.

I denna fråga var det fel av mig att endast peka ut Hans Lindberg som den som inte höll måttet inom S. Det finns en yngre falang socialdemokrater som strävar efter att vara mer ”till vänster” än Vänsterpartiet i dessa frågor. Det beror på att dessa sossar har tappat klassperspektivet – de försöker få allt att passa in på den fördummande höger-vänsterskalan. Jag brukar kalla dessa sossar för ”Schwänstern”. Naturligtvis är det Vänsterpartiet som sätter press på Schwänstern inom S – vilket fördummar dessa sossar.

Det är inte Moderaterna som sätter press på Socialdemokraterna när det gäller eftergiftspolitiken mot salafister och imamer som Abu Muadh. Varför moderaterna inte sade, eller bloggade, något när jag och Arbetarpartiet ville att kommunfullmäktige skulle agera mot Abu Muadh och den förening som bjudit in honom, berodde troligtvis på det politiskt osunda kompis-skapet mellan Hans & Anders (där Hans och S tar all skit – och Anders och M kan agera i kulisserna).
En bra arbetsfördelning – för Moderaterna.

Jag vill höja insatserna för Abu Muadhs tysta stödtrupper inom sfären ”V med vänner” samt ”Schwänstern”.

Jag vill höra argumenten för er tystnad – en tystnad som har inneburit, och som fortfarande innebär – ett samtycke till att aktörer som Abu Muadh ostört har kunnat bidra till att sprida religiösa-ideologiska värderingar som underlättat värvningen av ungdomar till bland annat Islamiska Staten. En tystnad som även har bidragit till att antalet våldsbejakande extremister har ökat tiofalt.

Kära läsare, här nedan kan du läsa ett utdrag från den rapport som Försvarshögskolan har gjort på begäran av ”Myndigheten för samhällsskydd och beredskap” (MSB). Detta utdrag handlar just om Abu Muadh – som jag och Arbetarpartiet, stödda av en modig kvinnlig liberal – ville få kommunen att agera emot. Om så bara genom ett kritiskt blogginlägg. Men inte – endast tystnad. Tystnad och passivitet.

_____________________

B. Kort presentation av Försvarshögskolans rapport,

Detta utdrag från Försvarshögskolan rapport handlar alltså om Abu Muadh.
Utdraget tar endast upp Abu Muadhs agerande på sociala media. Han återkommer dock på flera ställen i rapporten. Abu Muadh framstår som en av den svenska salafismens viktigaste aktörer. Han framstår som en särskilt central gestalt i avsnittet som handlar om salafismen i Väst-Sverige där Halmstadsmoskén ingår (och där Abu Muadh är imam). Det är också från detta område som de flesta har värvats för att åka och ansluta sig till IS och andra andra al-Qaidainspirerade grupper. Här nedan följer ett utdrag ur rapporten.

____________________

C. Utdrag ur Försvarshögskolans rapport – ett avsnitt om Abu Muadh – den salafistiske imam som Umeås politiker backade inför.

”5.2.2 Abu Muadh

Abu Muadh och Halmstadsmoskén har producerat många videoinspelningar av predikningar om Aqidah (trosuppfattning), Fiqh (förståelse av Shari’ahs regler), Profetens Seerah, Tafsir (förklaring av Koranen) och predikningar. Totalt omfattar videokollektionen cirka 130 videos. På Youtube har Halmstads Moské cirka 1840 prenumeranter och de totalt cirka 617 videos har över 100,000 visningar. Dessa videors är välproducerade och följer oftast en ortodox, religiös inriktning med hänvisningar till koranen och haditer. Över 80 procent av videos är religiösa budskap i olika former; 16 procent handlar om levnadsregler/råd som exempelvis barnuppfostran, relationer mellan könen men också hälsa, rökning, god karaktär och renhet.

Det finns dock några videos som påvisar kontroversiella ståndpunkter utifrån demokratikriterier. I en av de mest kontroversiella föreläsningarna på temat ”Jihadens status” så glorifierar Abu Muadh martyrskap och uppmanar till att strida för Allah. Han åberopar ”Sök döden – du får livet.” I en annan video lyfts Ibn Taymiyya fram som vädjade att ”den som syndat mycket, han ska göra jihad.” I SVT Uppdrag Granskning hävdades att Abu Muadh ska ha kallat unga till att delta i jihad i Syrien vilket han tillbakavisar.

Abu Muadh och Halmstad moské har lagt upp 40 videos på 5-9 minuter som kallas ”Dagens råd”. Det finns videos, som enligt Mohammad Fazlhashemi, ”utgår från ett bokstavstroget och patriarkalt perspektiv. Kvinnan ska begränsas till hemmets sfär och mannen ska vara förmyndare för kvinnan.”

I videon ”Dagens Råd – Mannens rättigheter” klargör Abu Muadh att det är mannen som bestämmer och kvinnan ska lyda mannen. ”En man han är emir i huset. En man är den som bestämmer i huset och kvinnan är inrikesministern kan man säga i det här lilla riket som man kan kalla hemmet. Om inte inrikesministern (kvinnan) lyder den här presidenten (mannen) så kommer det inte att funka. Så det funkar inte att det finns två kaptener på en båt. En man är kapten i den här båten. Och frun är den som stödjer och hjälper honom med det.” Abu Muadh har också utvecklat vad som utgör regelverk kring kvinnans ekonomi.

Abu Muadh har under sina föreläsningar sessioner med frågor och svar om vardagligt beteende och tydliga salafistiska regelverk för muslimer. Exempelvis är det inte tillåtet med adoption, för män och kvinnor att sitta tillsammans, skjutsa någon till kyrkan, att ha smeknamn som är inte islamiska, eller att efterlikna ”kuffar” (otrogna) och fixa håret på olika sätt. Det är inte heller tillåtet för kvinnor att förlänga sitt hår eller minska eller klippa ögonbryn. Det anses vara ”haram (förbjudet) att härma västerlänningars klädsel och frisyr.” Det mesta som finns i dagens TV är haram (förbjudet). Likaså påstår Abu Muadh att det är haram att se på kvinnliga nyhetsläsare på TV eftersom de enbart är objektifierade och utvalda på grund av deras utseende. Därför strider TV-tittande på västerländska nyhetskanaler emot rådet att inte titta på kvinnor i onödan dvs. sänka blicken. Det är heller inte tillåtet att fira jul, Lucia eller påsk med grannen. Det är heller inte tillåtet att lyssna på musik eftersom det betraktas som synd. Man ska inte skaka hand med en kvinna som inte är din mahram (följeslagare).

Abu Muadh råder också kvinnor att skydda sin heder eftersom det är viktigt att de inte sätter sig i misstänksamma situationer. ”En syster som praktiserar Islam, som är en person som skyddar sig sin heder och religion ska aldrig sätta sig i en plats där hon blir misstänks som kan riva hennes heder, eller riva hennes status bland hennes systrar. Skydda eran heder. Sätt er aldrig i en misstänksam situation som muslim.”

Abu Muadh har också 13 lektioner om barnuppfostran. I en av dessa föreläsningar påtalar Abu Muadh ”att föräldrar måste se till att deras barn har ett bra immunförsvar. Skälet är att det finns många virus i samhället. Ett sådant virus är, enligt Muadh, homosexualitet.”

Det är också tydligt att Abu Muadh bjuder in andra predikanter till Halmstadsmoskén som uttalar sig kontroversiellt. I en Khutba (fredagspredikan) i Halmstadsmoskén hävdade SMS-Bilal: ”Dagligen blir barn omhändertagna av socialförvaltningen jag snackar om muslimer nu jag bortser från dem som inte är muslimer. Varför händer detta pga okunskap, envishet. Man vet inte vad man ska göra. Man vänder sig till kuffar vägar istället för att vända sig till Allah.” I en annan Khutba i Halmstadsmoskén predikade Norrköpingsimamen Adnan Nisic att shiamuslimer inte är våra bröder.

Även iERA:s Omar ibn Ayaz från Storbritannien har givit en lektion om effektiv da’wa-teknik där han hänvisar till missiondawah.com för vägledning.631 I videon hörs Amanj Aziz ge rådet att bröder och systrar kan beställa da’wa-vägledning och material från websajten onereason.se

Det är också tydligt med nära kopplingar till Solidaritetscenter. I en video ”Dagens Råd – Sadaqa (välgörenhet) vädjar Abu Muadh att skänka 300 kronor till Solidaritetscenter. Även i sin khutba gör Abu Muadh reklam för Solidaritetscenter och vädjade att varje vuxen betalar 1,000 kronor och ungdomar 500 kronor. Abu Muadh nämnde al-Taqwa föreningen i Fisksätra som samlade in 190,000 kronor på en dag till Syrien.

En ny Facebook-sida startades i augusti 2016 som kallades Halmstad dawah. Abu Muadh är tydlig med att det är haram (förbjudet) att genomföra terrorism mot civila måltavlor. Det förmedlas också tydligt att en kvinna har fullständig rätt att gifta sig med vem hon vill inom islam så länge de är muslimer.

Frågeställningen om ståndpunkt mot terrorism ska ses med bakgrund på den mediastorm som följde när Halmstad moskés hemsida publicerade den 10 januari 2015 att terrordådet mot Charlie Hebdo var ”en enda stor lögn!” Istället hävdade Abu Muadh att det var en konspiratorisk attack mot muslimer eftersom ”påhittade terror attacker alltid har lett till att islamofobin och muslimhatet ökat.”

Abu Muadh anser ”det är viktigt att inte gruppera sig som grupp utan följa manhaj salaf i deras citat, i det dom säger, de gör, hur de lever. Det är vägen som profeten var på – låt inte din aqidah som är al-Walaa wal-Baraa ska handla om en grupp människor. Låt din aqidah ska vara om Koran och Sunna i förståelse av Salaf al-Salaf.”

____________________

D. Förklaringar, källor och kommentarer.

Förklaringar

* al-Taqwa föreningen hyllar al-Qaida: Under år 2013 publicerade föreningen, vid ett flertal tillfällen, texter som glorifierade väpnad jihad på sin öppna facebook-sida. Föreningen har även öppet hyllat den fängslade al-Qaida ideologen Suleman al-Alwan.

* al-Taqwa föreningen i Fisksätra har samlat pengar ”till Syrien”. Men mer än så: ”Flera medlemmar åkte till Syrien och anslöt till IS och andra al-Qaidainspirerade grupper”.

* Internt har även Usama bin Laden hyllats i al-Taqwa föreningen: detta ”som en man vars namn ristats in i islams historia med guld”.

Källor:
-Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (Mucf), Rapport 2018,
-Uppdrag Granskning, 2014.
– ”Mellan salafism och salafistisk jihadism”, Forskning/Studie 2018, Försvarshögskolan

Kommentarer Jh
* Mannens överordning och kvinnans underordning framgår brutalt tydligt,
* Vad som också framgår väldigt tydligt är den vikt som salafisterna lägger vid att hålla isär muslimer och icke-muslimer. Salafisterna vill exempelvis inte att muslimer ska titta på svensk TV eller ta till sig något som har med mode eller musik i Sverige att göra,
* Samma ”åtskillnadsideologi” gäller för samvaron med majoritetsbefolkningen: olika högtider som skulle kunna skapa gemenskap, genom att en svensk familj bjuder in en muslimsk familj, fördöms av salafisterna,
* Samma funktioner fyller det otillåtna i att män och kvinnor sitter tillsammans, i att skjutsa någon till kyrkan, i att ha smeknamn som är inte islamiska.

* De många, och långt gående, påbuden som syftar till att hålla isär muslimer från majoritetsbefolkningen (svenskar sedan generationer tillbaka) i Sverige blir begriplig när de ses mot bakgrunden av de salafistiska islamisternas strävan efter parallella samhällen: ett för majoritetsbefolkningen och ett annat för muslimer – styrda av salafistiska islamister.

* Synen på homosexualitet som ett virus har jag bloggat om tidigare – men det tål att upprepas,

* När det gäller de insamlade pengarna från al-Taqwa föreningen i Fisksätra är det knappast ett alltför djärvt antagande att åtminstone delar av pengarna har kommit Islamistiska Staten (IS) tillgodo. Ett antal av al-Taqwa föreningens medlemmar åkte ju själv ned för att kämpa för IS och andra al-Qaidainspirerade grupper.

* Det är i denna salafist-miljö som Abu Muadh hör hemma och som han verkar i.

Då jag och Arbetarpartiet påpekade det ytterst olämpliga i att Abu Muadh gavs tillgång till kommunens (eller AB Bostadens) lokaler vågade Umeås politiska makthavare inte agera mot Abu Muadh eller mot den förening som bjudit in honom.

Dessa politiker – vänster och höger, sossar och gröna – sviker den majoritet av muslimer som varken vill förtryckas av salafister eller av Muslimska brödraskapet.

Detta är ett exempel på den livsfarliga fegheten.