Språktester skulle stärka äldreomsorgen. Syftet ska vara att underlätta anställning och inskolning – inte att sålla bort sökande.

Jag har två syften med min blogg:
att motverka en sjunkande allmänbildning
när det gäller samhällsfrågor; att väcka intresse för AP.

Idag diskuterar vi:
Språktester som ett sätt att underlätta
anställning och inskolning inom äldreomsorgen
________________________

Texten är skriven i samarbete med en partikamrat. Den kan även läsas i lördagens VK s. 5

Ingress
Otillräckliga kunskaper i svenska språket är ett växande problem inom äldreomsorgen. Detta understryks av en enkät som fackförbundet Kommunal genomförde året 2019. Enkäten besvarades av 826 skyddsombud runt om i landet. Resultaten var alarmerande:

* 59 procent av skyddsombuden ansåg att det ofta eller ibland anställs personal med bristande språkkunskaper,

* 73 procent ansåg att språkproblem leder till risker för brukarna,

* 62 procent ansåg att språkproblem påverkar arbetsmiljön,

Det var endast 14 procent av skyddsombuden ansåg att arbetsgivaren säkerställer att personalen kan svenska vid anställningstillfället!

Del ett
Svaren från skyddsombuden tyder på att bristande språkkunskaper innebär en risk för de äldre. En uppenbar risk. Bristande språkkunskaper ökar risken för brister i omsorgsinsatserna och felmedicinering. Det kan oftare uppstå missuppfattningar vilket i sin tur kan orsaka ökad stress och irritation. Dessutom riskerar personalgrupper som helhet att få en ökad arbetsbelastning. Dels då uppgifter inte blir gjorda, dels till följd av ett ständigt behov av inskolning. Till detta kommer att kommunen ofta tvingas anställa outbildad personal. Språkproblem riskerar att skapa osämja inom personalgruppen. Tillsammans kan detta skapa en sämre arbetsmiljö. På sikt riskerar situationen att bli ohållbar. Bristande språkkunskaper är ett problem som måste bemötas – på en rad olika sätt.

Del två
Arbetarpartiet anser att det krävs flera insatser för att stötta de anställda och öka kvaliteten inom äldreomsorgen. Ökad bemanning. Det måste till en ”karriärstege” för de anställda där ett av de viktigaste inslagen handlar om utbildning. Alla som anställs inom äldreomsorgen måste exempelvis erbjudas, minst, en vårdbiträdesutbildning och det måste också bli lättare för undersköterskor inom äldreomsorgen att vidareutbilda sig för att kunna specialisera sig på bland annat demensvård, mm.

Del tre
Som ett led i detta måste alla, som behöver, ges utbildning i det svenska språket. Umeå kommun erbjuder språkutbildningar idag, även på betald arbetstid. Och det är här som språktestet kommer in.

För att kunna avgöra vilket behov av utbildning i svenska som en nyanställd har måste kommunen kunna införa språktester – exempelvis av alla som söker jobb inom äldreomsorgen. Språktesterna ska inte handla om att sålla bort någon – de ske i syfte att underlätta anställningen och inskolningen av sökande. Och även av anställd personal som vill stanna och satsa på att vidareutbilda sig i yrken. Se ovan vårt resonemang om ”karriärstege” och möjlighet till vidareutbildning och specialisering.

Avslutning
Förmågan att kunna göra sig själv förstådd, och förstå brukare, chefer och  arbetskamrater är avgörande. För patientsäkerheten. Och för arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Ett språktest som inte syftar till att sålla bort – utan som syftar att att underlätta anställning och inskolning – skulle vara en hjälp när det gäller att förbättra kunskaperna i svenska språket och därmed förmågan för alla som berörs av äldreomsorgen att kommunicera med varandra.