VERKLIGA satsningar på äldreomsorg, för- och grundskola måste finansieras. Läs hur Arbetarpartiet klarar detta.
Vi behöver dig
i kampen för ett krisprogram
mot arbetslöshet, nedskärningar, sänkta reallöner
_______________________________
Ingress
Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. För kommunernas och regionernas del innebär detta att ökningen av kostnaderna kommer att gå snabbare än ökningen av intäkterna. Det är därför Arbetarpartiet brukar tala om ett krokodilgap. Vi ser vår budget för 2024 som det första steget i ett långsiktigt arbete på att få kommunens ekonomi i balans – om tio år 2034!
I tidigare blogginlägg har jag understrukit att vi ser budgeten för 2024 som en ”övergång” från en period med extra stora statliga ”pandemibidrag” till en hårdare period med ett allt större krokodilgap. Det är därför som vi bland annat har använt en del av kommunens resultatutjämningsreserven (RUR). Det handlar om ca 60 miljoner av totalt 860 miljoner.
Vi anser att detta är ansvarsfullt både i förhållande till kommunens verksamheter (omsorger, skola, tekniska) under 2024, och i förhållande till behovet av en kommunal ”reserv” inför svårare tider – alltså i förhållande till kommunens verksamheter (omsorger, skola, tekniska) på längre sikt.
Del ett
Arbetarpartiets absolut viktigaste målsättning när det gäller budgeten för nästa år består i att inte försämra situationen för de lagstadgade basverksamheterna. Detta innebär att vi kompenserar vissa politiska nämnder för de stora kostnadsökningarna i deras verksamheter mellan budgeten för i år (2023) och för det kommande året (2024).
a) Dessa stora, våldsamma, kostnadsökningar beror på 1) inflationen, 2) samt på den ökande verksamheten – främst i form av fler människor med behov av äldreomsorg och andra omsorger samt fler barn och elever inom skolan. Detta – prisökningar och fler med behov av kommunens tjänster – kallas för kostnadsökningar på grund av index och volym. Bara att finansiera dessa – för att undvika försämringar av kvaliteten i dagens verksamheter – innebär ökade kostnader på 500 miljoner kronor. Arbetarpartiet täcker alltså denna halva miljard för index- och volymökningar.
Därmed har vi, till skillnad från bland annat S+MP i sin budget, undvikit försämrad kvalitet.
b) Arbetarpartiet täcker även de ökade kostnader som – på grund av inflationen och (främst) höjda räntor – har påverkat pensioner och finansnetto. Detta handlar om 140 miljoner.
c) Till detta ska läggas lagstadgade krav på förbättringar. Vi finansierar dessa utanför, eller ovanpå, våra medel för att täcka index och volym, samt pensioner och finansnetto. De nya lagstadgade kraven uppgår till cirka 45 miljoner.
Del två
Arbetarpartiets Alternativbudget innehåller dessutom vissa, reella och kvalitetshöjande, satsningar (förutom ersättningar för index och volym, pensioner och finansnetto). Vi ska återkomma till våra reella och kvalitetshöjande satsningar i nästa blogginlägg – nu på söndag den 18 juni. Men först ska vi berätta hur vi finansierar kostnaderna i den Alternativbudget som vi stället mot bland annat S+MP:s budget samt mot alla andra, mer eller mindre, seriösa budgetar.
Del tre
Så finansierar vi behoven. Alla vill, självklart, veta vad som döljer sig bakom vår kaxiga attityd. För det ÄR kaxigt att avslöja hur sju av nio partier hoppar över index och volym för 500 miljoner – vilket gör att dessa sju partier ofta talar om satsningar när de egentligen levererar nedskärningar (se mitt föregående blogginlägg). För att kunna finansiera:
*ökningen av index och volym,
*pensioner och finansnetto,
*reella och kvalitetshöjande satsningar – lagstadgade och de som beror på AP:s egna prioriteringar – har det alltså krävts extraordinära åtgärder inför budgeten för nästa år. Låt mig berätta om utgångsläget 2024.
Del fyra
Utgångsläge inför 2024. Intäkterna för skatter, generella statsbidrag och utjämningssystem ökar med ca 404 miljoner. Detta kan AP, liksom alla andra partier, tillgodogöra sig. Men det räcker inte långt. Kostnaderna för index och volymer samt för pensioner och finansnetto ökar nämligen med ca 640 miljoner. Till detta ska alltså läggas cirka 45 miljoner i nya lagstadgade kostnadsökningar. Detta innebär att Umeå kommun ligger back med ca 280 miljoner redan i utgångsläget!
Fråga är: hur finansierar Arbetarpartiet, och alla andra partier, dessa 280 miljoner. Svaret kommer i två set.
Del fem
Steg 1: Resultatutjämningsreserven, RUR. Kommunens skatteintäkter beräknas bli mindre i förhållande till den tioåriga trenden. Detta öppnar för att använda medel ur Resultat-utjämningsreserven (RUR). Efter kontakt med ekonomiavdelningen har vi fått veta att ett ”uttag” ur RUR på 157 miljoner anses vara förenligt med kravet på god ekonomisk hushållning. I budgeten för 2024 använder vi 66,5 miljoner.
Detta innebär att Arbetarpartiet har kvar 157 – 66,5 = 90,5 miljoner för att täcka ett eventuellt underskott för 2024. Detta utan att Umeå kommun måste återställa uttaget på 66,5 miljoner under kommande tre år. Vi har alltså en buffert mot detta.
Steg 2: Inkomstökningar, besparingar och omfördelningar (ibo) från Kommunstyrelsen (KS) och de politiska nämnderna. Dessa ger oss totalt 210,1 miljoner. Vi ska återkomma till hur vi åstadkommit dessa inkomstökningar, besparingar och omfördelningar ibo). Men först ska vi addera. Alltså: ”Uttaget” ur RUR ger oss 66,5 miljoner och vi får 210,1 miljoner från ibo = 276,6. Därmed har vi täckt upp de 280 miljonerna. Någon formalist kanske säger att det saknas 3,4 miljoner. Men det beror på avrundningar – av pedagogiska skäl. Och vem bryr sig, för övrigt, om formalister.
Del sex
Så här får vi ihop 210,1 miljoner genom inkomstökningar, besparingar och omfördelningar
A. Kommunstyrelsen
■ Kraftverksamheten. Ökat uttag ger 22,0 miljoner (samma som S+MP)
■ Besparingar
– Minskade politiska overheadkostnader
– Avbolagisering: INAB försvinner. Verksamheten övergår till förvaltningsform samt till Umeå Kommunföretag AB
– Minskade sjukskrivningar: högre personaltäthet + processorienterat arbetssätt
30,0 miljoner
■ Minskade anslag: Norrlandsoperan, Bildmuseet, Folkets hus, Curiosum samt omorganisation av Gitarrmuseet
tillsammans 16,0 miljoner
■ Minskade anslag: oförutsedda behov, näringslivsservice, kommunikationsenheten 25,0 miljoner
■ Halverade anslag för tillväxt och verksamhetsutveckling 27,2 miljoner
Summa kommunstyrelsen: 120,2 miljoner.
B. De politiska nämnderna
■ Generellt effektivitetskrav på 0,3 % (genom ny förvaltningsorganisation) ger 24,9 miljoner
■ Besparingar under Kulturnämnden
Kvinnohistoriska museet samordnas med länsmuseet, ger 6,0 miljoner
Kulturskolan återförs till För- och grundskolenämnden, ger 7,0 miljoner
(Samordningsvinster då kulturskolan, återigen, hamnar under FGN)
Summa nämnderna: 37,9 miljoner
C. Investeringar (KS)
Minskad investeringsbudget: innebär lägre avskrivningar och lägre räntekostnader: 52,0 miljoner
Summa: minskade kapitalkostnader 52,0 miljoner
Totalt: A + B + C = 210,1
Avslutning
Så finansierar Arbetarpartiet de kostnader som vi själva inte råder över – index och volym, lagstadgade kostnadsökningar, mm – och de kostnadsökningar som vi väljer att göra på grund av våra politiska prioriteringar. Som alla kan se behandlar vi inte alla lika. Vi anser att de lagstadgade basverksamheterna ska prioriteras.
I nästa budgetinlägg, som kommer på söndag, presenterar jag Arbetarpartiets satsningar. Det är givetvis roligare än att presentera hur satsningarna finansieras. MEN den som inte redovisar sin finansiering saknar trovärdighet.