Jag vill tacka Rehabiliteringen på Lycksele lasarett

Tisdagen den 7 maj opererades jag på Lycksele lasarett. Denna gång handlade det om en helrenovering av vänster knä. Om cirka ett år ska höger knä opereras.

Jag måste säga att är väldigt tacksam för det bemötande som jag fått. Personalen var både kunnig och trevlig – vad kan man mer begära?

Detta gäller alla. Det gäller personalen i receptionen och på transport, det gäller undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. De var alla både väldigt kunniga och mycket trevliga. Och det gäller för alla skift: de som jobbade morgon, de som jobbade kväll och de som jobbade natt.

ALLA framstod som både kunniga och trevliga.

Det kan hända att man får extra bra kontakt med vissa – om man t ex upptäcker att man har gemensamma intressen.

I Lycksele verkar många åka skidor och styrketräna, eller köra motorcykel samt snöskoter.

Jag talade extra mycket med en i personalen som tränade styrketräning – som ju jag också gör. Men allra mest tid och vänlighet fick jag av en i personalen som idag kör snöskoter men som tidigare kört motorcykel – som ju även jag gjort. Jag fick till och med en kram – eller jag fick ge en stor kram – till denna motor- och fartintresserade Lyckselebo – som lyckligt nog var anställd av sjukvården i Västerbotten.

Man kan få vänta rätt länge på en operation, speciellt om man vill bli opererad på hemmaplan, som jag ville. Men när man väl blir opererad slås man alltid av hur skicklig personalen är. Och hur trevlig och omtänksam personalen hinner ta sig tid att vara.

När man har opererat knät – och fått krom, kobolt, titan och hårdplast som ersättning för alla utslitna delar – då gör det ont. Det gör till och med väldigt ont – speciellt under den första veckan efter operationen – och det är i denna fas som jag befinner mig i just nu. Men smärtan lindras till stor del av tankarna på hur god vård jag fick av den skickliga OCH omtänksamma personalen på Rehabiliteringen i Lycksele.

Hasse och Tage skrev en gång en låt som hette ”Änglar finns”. Hasse och Tage kom fram till att änglarna höll till i Vilhelmina. Men jag tror att en del änglar hamnade i Lycksele: både i receptionen och på patienttransport, både undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Och dygnet runt: morgonskiftet, kvällsskiftet och nattskiftet.

Dessutom var maten, som vanligt, god. Till och med mycket god.

Vad mer kan man begära?

Många stora tack till er alla från Janne Hägglund – en mycket nöjd patient.

Till sist: sjukvården behöver mer resurser – bland annat för att korta vårdköerna och öka antalet vårdplatser. BB i Lycksele borde vara öppet nu under sommaren. Idag går det för mycket pengar till militären och för lite pengar till sjukvården. Och om jag inte har sagt det så borde BB i Lycksele vara öppet i sommar.

Så det så.

3 kommentarer

  1. Tomas

    Alla som med gnälligt tonfall utbrister ”vafan får vi för skattepengarna!?” borde få sig en operation. Eller varför inte cancer? Då får de svaret på sin frågeställning.

  2. Graccus

    Jag önskar dig ett snabb återhämtning och är glad att personalen tog väl hand om dig. Likt det arbete och knog de gör dag ut och dag in alla årets dagar för att repa de av oss som blivit lite kantstötta eller drabbats av något akut.

  3. Carola

    Ja Lycksele lasarett behövs! Vissa operationer är dom specialister på, och planerade operationer kan många gånger remitteras från andra delar av länet. Men förlossnings- och akutverksamheten måste också finnas kvar! Jag delar din uppfattning om hur väl man som patient blir bemött, trots den absurda arbetsbelastning alla, uskor, sjuksköterskor, läkare, arbetsterapeuter m.fl får utstå. De förtjänar allas vårt stöd! Och jag hoppas att du snart mår bättre.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.