S+MP+V tackade för rösterna och gav islamisterna makt att förtrycka just de som förtjänar allt stöd – muslimer som vill hålla isär politik och religion

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Försvara yttrande- och tryckfriheten  –  hör av dig

________________________

Ingress
Det tionde och avslutande blogginlägget kommer att handla om de slutsatser som jag, partiet jag tillhör och många av de vi samarbetar med har dragit. Det kommer inte att vara möjligt att redovisa dessa slutsatser i ett enda blogginlägg. Jag kommer att redovisa Arbetarpartiets slutsatser steg för steg i ett par-tre blogginlägg. Detta blir alltså det första av det sista.

 

I.  En avgörande slutsats
Det finns ett enormt uppdämt behov att visa de människor som kommer från muslimska länder till Sverige – varav en majoritet vill skilja på politik och religion – på ett ”sekulärt alternativ”. Det finns likaså ett enormt uppdämt behov för de som vill frigöra sig från islamisternas förtryck i ursprungslandet – det kan handla om bristen på yttrande- och tryckfrihet, månggifte och barnäktenskap – att de har lagen på sin sida här i Sverige. Men detta har de svenska makthavarna misslyckats med. Flera av dem har till och med ställt sig på fel sida!

För att visa att de som har förtryckts av islamister, i sina hemländer, har lagen på sin sida, här i Sverige, krävs nämligen två saker. Dels en verbal konfrontation med islamister, som också de, har kommit till Sverige. Dels att alla som kommer hit får lära sig vad som gäller. Dels att de får höra vad som inte gäller. Folk som kommer ska få höra vad som gäller – och inte gäller. Det handlar om de svenska grundlagarna, och de övriga lagar som bygger på dessa, vilket jag fortsättningsvis kommer att kalla för den svenska konstitutionen.

Och det är konstitutionen som talar om vad som gäller – och vad som inte gäller. För alla.

Men. Varken de styrande politiska partikoalitionerna eller lokalpolitikerna, myndigheterna eller rättsväsendet, har hittills klarat av det som exempelvis Finlands styrande har klarar av. Och det är att, med eftertryck, säga till de som kommer till Finland att där gäller endast finska lagar och myndigheter – och inga andra lagar eller myndigheter!

Översatt till svenska skulle detta låta så här:

”Vi vill berätta något självklart för er som kommer hit och det är att i Sverige gäller endast svenska lagar och myndigheter – och inga andra lagar eller myndigheter. Av detta följer att exempelvis sharia, med sina lagar och prästerskap, inte gäller i Sverige. I Sverige är bland annat månggifte och barnäktenskap lagbrott; i Sverige har homosexuella rättigheter som att gifta sig; här råder yttrande- och tryckfrihet. Detta även om en person anser sig bli ”kränkt” när den konfronteras med motsatta åsikter. Den som vill etablera sig i Sverige måste acceptera att detta, och inget annat, är vad som gäller!

Och vi kompromissar inte!

Vidare: I Sverige bestäms de lagar som gäller av en lagstiftande, folkvald, församling kallad riksdag. Därefter åligger det regeringen och lokalpolitikerna, myndigheterna samt rättsväsendet, att upprätthålla dessa lagar. Och återigen – med detta kompromissar vi inte”.

Men detta har inte de svenska regeringarna och lokalpolitikerna, myndigheterna och rättsväsendet, förmått att, med nödvändigt eftertryck, framföra. Varken till de som kommer till Sverige eller de som är födda här.

 

II. Försvaret av demokratin och välfärden handlar inte endast om det militära försvaret vid landets gränser.
Försvaret av demokratin och välfärden handlar ibland även om att be falska människor som klagar – då de påstår sig bli ”kränkta” av tvingas lyssna på, eller läsa, andra åsikter än sina egna – att dra åt helvete. Ja, du läste rätt. Försvaret av demokratin kan, i vardagssituationer, betyda att be någon falsk individ fara åt helvete. Vissa fattar omedelbart andemeningen i vad jag skriver – och er andra bryr jag mig helt enkelt inte om.

Om någon klagar över att Thilo Sarrazins bok står i stadsbibliotekets hylla och, exempelvis, någon påstår sig vara kränkt av detta så ska svaret vara att Thilo Sarrazins bok skyddas både av grundlagarna och av bibliotekslagen. Och den som klagar får försöka genomleva det ”trauma” som det innebär att ta del av motsatta åsikter. Detta trauma är priset personen får betala för de demokratiska fri- och rättigheterna.

Denna typ av konfrontationer är priset för att få behålla yttrande- och tryckfrihet. Som utgör demokratins grundval. Den som plockar bort boken, på grund av någon ”kränkt” islamist bryter sig mot lagarna. Och jag är absolut inte främmande att testa om det går att ställa sådana personer inför rätta.

De personer som inte klarar av denna typ av vardagskonfrontationer, som inte klarar av denna typ av bagateller, i förhållande till vad som står på spel (demokratin), har samma ryggradslösa karaktär som springpojkarna- eller springflickorna åt nazisterna. De har medlöparnas karaktär. Men idag springer dessa ryggradslösa medlöpare ärenden åt exempelvis de islamisterna som stöder de wahhabitiska salafisternas tolkning av islam. Och det är på just denna tolkning av islam som terrororganisationer som Islamiska Staten, al-Qaida och Boko Haram baserar sig på.

Det fanns nazistiska medlöpare i Umeå under andra världskriget. Det finns wahhabitiska medlöpare i Umeå idag. Det finns de som orkar ta in detta intellektuellt. Och som bekämpa deras inflytande. På en rad olika sätt. Och det finns de som blundar för både islamister och medlöpare.

Det finns de som blundar och vägrar välja sida, mellan de som försvarar demokratins grundvalar som yttrande- och tryckfrihet, å ena sidan, och de som kämpar för en barbarisk teokratisk diktatur å den andra. Det är för dessa, för de som blundar och vägrar välja sida, som de varmaste platserna i helvetet är reserverade för.    

 

III. Vi kompromissar inte med demokratin
Det finns ett enorm uppdämt behov av att säga följande: Vi kompromissar inte med demokratin. Och av att detta även hörs. Men framförallt – att det efterlevs.

För idag är det tyvärr inte så.

Hur kan exempelvis biblioteket i kommunen Falköping bryta både mot grundlagarna om yttrande- och tryckfriheten och mot bibliotekslagen genom att hänvisa till en – egenhändigt ihopsnickrad – s.k. medieplan? Medieplanen är denna kommuns namn för begreppet ”värdegrund”. Är det någon i Sverige som är så dum att han eller hon tror att både grundlagar och andra lagar kan sättas ur spel genom metoden att själv skriva ihop några rader (som dessutom i sig är bland det dummaste jag läst). Skulle hårdföra shariaanhängare bry sig om svensk lagstiftning när exempelvis Sveriges största kulturinrättning (biblioteken) inte gör det.

Naturligtvis inte.

De politiska partierna kompromissar med de lagar de själva röstat igenom i riksdagen. Sedan kompromissar vissa myndigheter vidare. Detsamma gäller för delar av rättssystemet. Ett, av flera, skäl är att partierna, myndigheterna och rättssystemet har blivit tillhåll för sharia-anhängare. Och för deras ryggradslösa medlöpare. Men det övergripande problemet är den politiska feghet som är institutionaliserad i Sverige. Efter slutet på andra världskriget var ”samlingsregeringens” partier (S, M, L och C) för fega för att göra upp med de cirka 50 000 hemmanazisterna. Det är samma institutionaliserade feghet som idag – nästan 80 år senare – gör det möjligt för IS-krigare, och deras hantlangare, att återvända till Sverige. Ostraffade. Det är samma institutionaliserade feghet som gör det möjligt med moralpoliser på Ersboda och religiös undervisning i Bilaalförskolorna.

Dessa feghetens förbannade kompromisser.

 

IV. En annan avgörande slutsats
Det mest centrala i islam är sharia. Sharia är ”lagen av gud”. Islam bygger på föreställningen om en gudomlig rätt. Det gudomliga är baserat på delar av Koranen. Men till detta kommer sunna (berättelser om profeten Muhammeds handlingar och uttalanden) samt tidigare tolkningar (fiqh) av Koranen och Sunna – som blivit till lagar och normer. Dessa källor utgör basen för ett självutnämnt prästerskap (imamer) som är de som beslutar om ifall, och hur, gamla lagar ska tillämpas i en ny tid. Och när, och hur, en ny tid kräver utformandet av nya lagar och regler.

Föreställning om en gudomlig rätt innebär att det inte går att skilja kyrkan från staten. Det går inte att låta religionen vara en privatsak – och acceptera att lagarna beslutas av människan. Detta omöjliggörs av föreställningen om en gudomlig rätt. Det gudomliga i rätten gör det oacceptabelt att överlåta lagstiftningen till en – genom regelbundna, allmänna och fria val – utsett parlament. Detta vore att sätta människan, i form av en folkvald församling, över gud.

Denna uppfattning är definitivt den rådande bland islamisterna, både inom det Muslimska brödraskapet och bland de salafistiska Wahhabiter, för att nämna de två idag troligen mest betydelsefulla islamistiska rörelserna i Sverige och Europa.

Föreställningen om en gudomlig rätt i kombination med fördröjningen vad gäller att skilja kyrka från stat – eller prästerskapet från lagstiftningen – skiljer islam från bland annat kristendom, judendom, hinduism och buddism. Inte bara från ateismen.

 

V. Frågor med talande svar
Fråga A:
Vad innebär då detta ”sekulära alternativ” som vi i Arbetarpartiet – och andra med oss – uppfattar som en avgörande slutsats, baserad på ett enormt uppdämt behov, för de muslimer som vill skilja politiken från religionen.

Svar:
Det är väldigt enkelt. Det sekulära alternativet innebär helt enkelt ett försvar av att de grundlagsfästa rättigheter som är självklara för den absoluta merparten i Sverige  – ett försvar av rättigheter som har varit självklara under drygt hundra år – ska fortsätta att vara självklara. Detta både för ateister, kristna, judar, buddister, hinduer – och även för muslimer som accepterar att lagarna stiftas av en folkvald riksdag och tillämpas av regeringen och rättsväsendet! Inte av ett självutnämnt prästerskap som baserar sig på Koranen, Muhammeds sunna och tidigare tolkningar.

Fråga B:
Men hur har det som borde vara en absolut självklarhet i Sverige – att försvara grundlagarna, andra lagar och de sedvänjor som bygger på dessa lagar – blivit till ”ett enormt uppdämt behov”?

Svar:
Jag ska göra mitt yttersta för att förklara detta, förhoppningsvis både utförligare och mer pedagogiskt, än tidigare. Och jag ska börja med den första delen av det dubbla hotet mot det demokratiska och sekulära samhället – nämligen sveket. Sveket från det politiska systemet riktat mot de muslimer som vill hålla politiken borta från religionen, och religionen borta från politiken. Detta katastrofala svek.

 

VI. Vad är ett sekulärt samhälle – kort version
Men innan vi går in på sveket måste vi kort-kort klargöra vad ett sekulärt samhälle är. De som läst min blogg kontinuerligt vet vad som menas med ett sekulärt samhälle – eller stat. Men för dig som läser min blogg, kanske för första gången, kommer en kort-kort version.

Ett sekulärt samhälle accepterar både ateister och troende. Det sekulära samhället accepterar att de troende kan vara kristna eller judar eller muslimer eller hinduer eller buddister. Detta är möjligt då lagar och/eller sedvänjor innebär att en persons religion och livsåskådning – eller brist på religion – är individens privatsak. Staten har inte med detta att göra – dessa frågor är alltså individens privatsak.

Staten blir endast inblandad om någon trosinriktning skulle börja förtrycka andra trosinriktningar eller ateister. Då går staten in och sätter stopp för den trosinriktning som strävar efter ett ”trosmonopol”. Därigenom de övrigas rättigheter. Det sekulära samhället accepterar alltså både ateism och olika religioner. Och denna, toleranta, ordning försvaras och upprätthålls oftast av en stat. Åtminstone i dagens samhällen.

 

VII. Det politiska systemet sviker sina egna strukturer
Men de som ska försvara det sekulära – och toleranta – samhället kan svika. Ett lands politiska system kan exempelvis börja svika sin egen lagstiftning och de på lagstiftningen grundade sedvänjorna. Det är just detta som har pågått under mer än 20 år i Sverige.

Som alla förstår anser vi inte att så är fallet.
* När det gäller Miljöpartiet anser jag, och det parti jag tillhör, att MP domineras av personer som mer eller mindre aktivt stöttar islamisterna, inklusive deras försök att förtrycka andra muslimer. Det är vår uppfattning att MP alltså inte försvarar det sekulära samhället och därmed bidrar till islamisterna har kunnat hindra andra muslimer från att ta del av de rättigheter som varit självklara för andra i hundra år eller mer. Vårt mål är att isolera  regeringspartiet MP och beröva det all makt och så många väljare som möjligt.
* Inom Socialdemokraterna pågår en strid mellan islamister och deras medlöpare, å ena sidan, och de som inte vill ge efter för islamisternas strävan att beröva övriga muslimer deras rättigheter – enligt lagar och sedvänjor. (Detsamma gäller för Vänsterpartiet).
* Om de traditionella socialdemokraterna inte tar strid och försvarar det sekulära samhället, eller tar strid men misslyckas med att återta kontrollen över partiet i denna fråga, så kommer detta att bidra till att (S) tappar sin dominerande roll i svensk politik. Men även mer än så. Om (S) inte tar strid för det sekulära samhället kommer partiet, trots sin historia från 1889 och fram till idag, även att tappa den förmåga att göra ”come back” som (S) fortfarande har. Inte minst genom kontroll av de flesta, eller alla, fackförbund inom LO och starka ställning inom många TCO-förbunden.
* Det är svårt att säga vad Centerpartiet står. Vi anser att C är det minst tydliga, av de tidigare allianspartierna, då det gäller att ta avstånd från, och aktivt motarbeta, islamisterna – som förtrycker övriga muslimer.
* De övriga tre partierna i den tidigare av Moderaterna ledda, Alliansen har tidigare blundat ”aktivt” för islamisternas förtryck av andra muslimer. Det har visserligen länge funnits modiga Liberaler som tagit strid, såväl mot hedersförtryck som mot islamism, men det har handlat om beundransvärda individer – precis som det funnits beundransvärda individer inom både (S) och (V). Däremot har Liberalerna, som parti, tillhört de som ”aktivt” slutit   ögonen. * Men nu finns det tecken på att inte endast Liberalerna utan även Moderaterna och har öppnat ögonen och stegvis tar strid mot islamisterna – som förtrycker övriga muslimer.
* Och den utveckling som pågår inom L och M pågår även inom Kristdemokraterna

Här stannar vi för denna gång.

 

I nästa del av detta tionde och sista blogginlägg kommer vi att presentera fler slutsatser. Dessa kommer att kretsa kring följande frågor:

a) hur vi, i Arbetarpartiet, kommer att försöka bidra till att skapa ”ett sekulärt alternativ” för den majoritet som kommit till Sverige från de muslimska länderna;
b) visa på den sekulära statens starka och svaga sidor – i Sverige,
c) förklara hur den sekulära staten hänger samman med det demokratiska, folkstyrda, samhället – och varför de som sviker det sekulära även sviker demokratin,
d) hur stoppa den redan pågående framväxten av parallella samhällen – eller tillväxten av de enklaver av parallella samhällen som redan existerar.
e) hur skapa ett brett folkligt motstånd mot islamisterna – det Muslimska brödraskapet och de salafistiska Wahhabiterna (wahhabia salafia) – för deras förtryck av övriga muslimer.

Det folkliga engagemanget avgörande
Det går inte att överlåta allt åt myndigheternas gripanden, och utvisningsbeslut, av det wahhabitiska nätverket. Detta är, trots allt, inte är lika starkt som det Muslimska brödraskapet. Och inte heller inte lika farligt. Det är det folkliga engagemanget som kommer att vara avgörande. Både för att skapa ett ”sekulärt alternativ” och för att stoppa den redan pågående framväxten av parallella samhällen. Eller tillväxten av de enklaver av parallella samhällen som redan existerar.

Denna del kommer nu på söndag – sent på söndag kväll.

_________________________

De tidigare blogginläggen i serien om islamisternas roll i kommunen och regionen.
”Politisk dödsdans för S i Umeå – eller dags för partnerbyte ”har publicerats
97/, 13/7, 16/7, 19/7, 23/7, 27/7, 30/7, 3/8, 6/8, 11/8 och 13/8.