Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Varken SD eller S – det som behövs är ett riktigt arbetarparti

 ____________________________________

I morgon kommer nästa inlägg på temat:
Inför valet 2018 samarbetade, direkt eller indirekt, Nya MP i Umeå med den imam som greps och utvisades i tre instanser. För detta måste Nya MP i Umeå få betala ett pris – inte legitimeras av Socialdemokraterna genom att de styr Umeå kommun tillsammans med detta MP.

_____     _____     _____     _____

I väntan på detta blogginlägg kommer här ett annat blogginlägg om det skrämmande antalet SPRÄNGNINGARNA i Sverige.
Och om de faktorer som håller på att SLITA ISÄR Sverige.
Samt ett första inlägg om hur landet kan fogas samman.

I. Kort om statistiken
Det skedde 236 sprängningar i Sverige fram till den 30 november i fjol. Motsvarande siffra under hela 2018 var 162. Detta enligt Brottsförebyggande rådet, Brå. Jag uppmanar alla att läsa artikeln nedan. Jag vet att vi är väldigt många som tagit del av denna statistik och att många även bloggar om den. Det jag vill säga är att siffran visar att den grova organiserade brottsligheten håller på att växa politikerna och myndigheterna över huvudet.

Bakgrunden är årtionden av misskötsel.

Nästa val kommer med stor sannolikhet att bli en folkomröstning om vilka partier som kommer att få förtroendet att återskapa säkerheten i landet. Och det är inte Socialdemokraterna och Miljöpartiet som kommer att vinna denna folkomröstning. Tror jag.

Det krävs drastiska åtgärder.

II. Det går inte att undvika frågan om våld och kriminalitet, skjutningar och sprängningar
De partier som tror att ”vi måste få debatten att handla om något annat” kommer att förlora valet. Däremot går det att – för de partier som erkänner det dramatiska misslyckandet när det gäller att skapa säkerhet (något som är verkligt) och trygghet (en känsla som kan stämma, eller inte stämma) – även diskutera andra frågor. Men det går inte att slinka undan denna fråga.

Men endast de partier som börjar med att erkänna att medborgarna i stora delar av Sverige idag har anledning att inte känna sig är säkra eller trygga. De partier som erkänner detta – och även erkänner sin del av misslyckandet, samt redovisar vad de ska göra åt situationen – kommer att kunna diskutera andra frågor.

De partier som, däremot, håller på att mumlar saker som att ”vi ska vara försiktiga med att dra slutsatser och, och, och …” kommer inte att ha en chans. Befolkningen i Sverige är inte dum. Allt fler är, med rätta, less på undanflykter och skitsnack.

III. Polisen har förlorat våldsmonopolet inom Sverige – till den organiserade brottsligheten
Det uttryck som allt oftare används i debatten är ”våldskapital”. Det är ett bra uttryck eftersom uttrycket talar om vad det är som har hänt. De betyder vilka som har vilja och förmåga att använda våld, eller hot om våld, för att få sin vilja igenom. Polis och militär har alltid tidigare haft monopol på utövandet av våld i Sverige. polisen inom landets gränser. militären för att försvara landets gränser.

Det kvalitativt nya som har hänt i Sverige är att polisen har förlorat våldsmonopolet inom landets gränser!

Detta är något oerhört.
Och då finns det två vägar att gå. Men alla vägar måste börja i ett erkännande av den oerhörda förlust som det innebär att polisen har förlorat våldsmonopolet inom landets gränser – till den organiserade brottsligheten. De politiker, och partier, som inte fattar vidden av denna förlust måste sopas bort. De saknar relevans. Som jag sade tidigare. Detta är inte den enda frågan. Men det är endast sedan politiker och myndigheter har erkänt vad som har hänt, och visar på en plan på vad som ska göras åt situationen (att beröva den organiserade brottsligheten dess våldskapital) som andra frågor kommer att kunna diskuteras.

IV. Det finns bland annat fem saker som tillsammans sliter sönder det svenska samhället
Utan att ha vägt dessa faktorer mot varandra:
1.en organiserade brottsligheten – den typ av brottslighet som centreras kring bland annat knarkhandeln – och som innehåller det våldskapital som har berövat polisen våldsmonopolet,
2.de islamister som arbetar för parallella samhällen där sharialagstiftning råder – och därmed åsidosätter den svenska grundlagen,
3. den ekonomiska politik som innebär att inkomstskillnaderna aldrig varit så stora i Sverige som idag – sedan SCB började mäta år 1991,
4. den misslyckade integrationspolitiken som exempelvis inneburit att Sverige har en rekordhög arbetslöshet – men att denna arbetslöshet är segregerad,
5. en asylpolitik som inte accepterade att Sverige tog samma ansvar för flyktingströmmarna som andra länder i Europa (exempelvis snittet inom EU) utan som ville försöka ”frälsa världen” på ett sätt som kommunerna inte var beredda på – och som saknade / och som saknar / folklig förankring.
Det finns en rad andra viktiga politiska frågor. Klimatfrågan är en. Men det är bland annat dessa fem frågor som håller på att slita sönder det dagens svenska samhälle.

V. Militarisering eller återinförande av kvarters- och integrationspolis
Det finns alltså två vägar att gå. Den ena vägen består i att militarisera polisen. Den andra vägen består i att återinföra kvarters- och integrationspolisen.

Den organiserade brottslighet som besitter ett våldskapital som tagit ifrån polisen våldsmonopolet, de islamister som arbetar för parallella samhällen där sharialagstiftning råder, en ekonomisk politik som ökar inkomstklyftorna till rekordnivåer, en havererad integrationspolitik samt en asylpolitik som saknar verklighetsförankring måste bekämpas, bemötas och förändras. Genom aktiv handling och genom att denna politik förankras hos befolkningen.

Sedan har vi frågan om ifall polisen ska militariseras eller ifall vi ska återinföra kvarters- och integrationspoliser. Jag anser att vi idag befinner oss på ett sluttande plan som pekar mot ett lågintensivt inbördeskrig i Sverige. Efter att ha erkänt att samhället håller på att slitas sönder och pekat på fem viktiga faktorer till att så sker vill jag varna för att militarisera polisen.

VI. Ett parti som dagen Miljöparti – fullständigt oförmöget att erkänna var drömmarna slutar och verkligheten börjar – måste bort från regeringspositionen. De partier som har legitimerat dagens Miljöparti – och dess syn på behovet av en fri- obegränsad invandring – är i tur och ordning Reinfeldt II och Alliansen. Detta då de ingick en uppgörelse om asylpolitiken med MP i mars 2011. Sedan naturligtvis Socialdemokraterna, som 2014 anslöt sig till nämnda uppgörelse mellan Alliansen och MP, och som sedan ingått två regeringssamarbeten med Miljöpartiet.

VII. Den väg som vi i Arbetarpartiet förespråkar, när det gäller polisen, består inte av en militarisering av polisen. Som starka krafter driver på för. Vi förespråkar ett handlingsprogram med bland annat följande inslag:
* att kvarters- och integrationspolisen ska återupprättas med hjälp att de tiotusen nya polistjänster som har utlovats,
* en ekonomisk politik för en utjämning av inkomstklyftorna,
* ett organiserat stöd till de demokratiska muslimer som sätter grundlagen över sharia – men som övergivits av riksdagspartierna och därför är rädda,
* en ny arbetsmarknadspolitik som sänker arbetslösheten,
* att Sverige tar emot samma antal asylsökande och utfärdar samma antal uppehållstillstånd som EU-snittet,

Satsningen på kvarters- och integrationspoliser ses i samband med ett handlingsprogram som syftar till att komma till rätta med de fem sönderslitande faktorerna. Jag vill särskilt understryka betydelsen av de demokratiska muslimerna som sätter den svenska grundlagen över sharia. Dessa ser vi i Arbetarpartiet som våra viktigaste allierade.

Sammanfattningsvis: Jag har skrivit om de fem faktorer som sliter sönder Sverige:

1.en organiserade brottsligheten – den typ av brottslighet som centreras kring bland annat knarkhandeln – och som innehåller det våldskapital som har berövat polisen våldsmonopolet,
2.de islamister som arbetar för parallella samhällen där sharialagstiftning råder – och därmed åsidosätter den svenska grundlagen,
3. den ekonomiska politik som innebär att inkomstskillnaderna aldrig varit så stora i Sverige som idag – sedan SCB började mäta år 1991,
4. den misslyckade integrationspolitiken som exempelvis inneburit att Sverige har en rekordhög arbetslöshet – men att denna arbetslöshet är segregerad,
5. en asylpolitik som inte accepterade att Sverige tog samma ansvar för flyktingströmmarna som andra länder i Europa (exempelvis snittet inom EU) utan som ville försöka ”frälsa världen” på ett sätt som kommunerna inte var beredda på – och som saknade / och som saknar / folklig förankring.
Det finns en rad andra viktiga politiska frågor. Klimatfrågan är en. Men det är bland annat dessa fem frågor som håller på att slita sönder det dagens svenska samhälle.

Jag har även skrivit om det handlingsprogram som kan foga samman Sverige.
I detta sammanhang vill jag särskilt understryka betydelsen av de demokratiska muslimer som sätter den svenska grundlagen över sharia.

_____     _____     _____     _____

I morgon kommer alltså ett nytt inlägg på följande tema:
Inför valet 2018 samarbetade, direkt eller indirekt, Nya MP i Umeå med den imam som greps och utvisades i tre instanser. För detta måste Nya MP i Umeå få betala ett pris – inte legitimeras av Socialdemokraterna genom att de styr Umeå kommun tillsammans med detta MP.

Nedan: Läs artikeln, och se bilden, om ökningen av antalet sprängningar i Sverige. Artikeln kommer från SVT Nyheter (https://www.svt.se/nyheter/inrikes/antalet-sprangdad-okar-kraftigt-i-sverige)

Antalet sprängdåd ökar kraftigt i Sverige

Polisen och övriga myndigheter är tagna på sängen över utvecklingen av sprängningar i landet. Brottsförebyggande rådet, Brå, visar att det skett 236 sprängningar till och med den 30 november i år. 2018 var det 162 fall under hela året.
– Tidigare såg vi att handgranater användes. Nu ser vi hur man istället använder hemmagjorda laddningar som vapen i konflikter, säger Stefan Hector, operativ chef vid Nationella operativa avdelningen, Noa.

Linköping den 7 juni i år, två minuter över nio på morgonen briserar en sprängladdning som hörs över hela staden.

Sprängladdningen som enligt utredningen var på mellan 15-20 kilo sprängämne var placerad i en lådcykel som ställts utan för huset. Explosionen var så kraftig att också hus i närheten fick allvarliga skador. Ett tiotal personer skadades, men som genom ett under dödades ingen.

Det är ett av alla sprängdåd som ägt rum i Sverige det senaste året. Den senaste statistiken från Brå visar att det skett 236 sprängningar till och med den 30 november i år. 2018 var det 162 fall under hela året.

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Varken SD eller S – det som behövs är ett riktigt arbetarparti

 ____________________________________

Avsnitt tre
Tidigare avsnitt den 11 och 12 januari

Ingress och repetition
Koppling mellan ”Islamiska Föreningen i Västerbotten” – den islamiska förening vars imam greps av Säpo och sedan dömdes till utvisning i tre instanser – och de det Nya osjälvständiga MP i Umeå.

I den förra bloggen beskrev jag hur Partistyrelsen MP Sverige, genom utrensningar av den gamla ledningen i Umeå och i Västerbotten, skapade ett helt Nytt MP i Umeå – inför valet 2018. Jag beskrev sedan att detta Nya MP i Umeå, och delvis även i Västerbotten, på grund av bristande erfarenhet blev mindre självständigt än det Gamla MP i Umeå och i Västerbotten.
Förlusten av självständighet berodde dels på utrensningar av de mer erfarna miljöpartisterna. Dels på att de som idag representerar Nya MP i Umeå inte är valda underifrån, av medlemmarna, med den legitimitet som detta ger. De är handplockade ovanifrån av Partistyrelsen MP Sverige.

Del A.
Vilka är då de miljöpartister som har handplockats och/eller godkänts av Partistyrelsen MP Sverige?
Det är en blandning av helt och hållet nya personer utan all tidigare politisk erfarenhet och personer som tidigare har varit aktiva inom MP. Så långt är allt gott och väl. En blandning av nytt och gammalt är inte dåligt.

Men om den enda meriten som en person har består i att denna inte är lojal mot den tidigare ledningen, utan istället lojal mot Partistyrelsen MP Sverige, riskerar detta att skapa en brist på erfarenhet som i sin tur skapar en osjälvständighet. Vilket, bland annat, Vänsterpartiet kommer att försöka utnyttja.

Till detta kommer att det i processen med att plocka fram nya – av Partistyrelsen MP Sverige godkända – representanter för Nya MP i Umeå förekom anmärkningsvärda inslag.

Mycket anmärkningsvärda inslag.

Låt oss börja med det möte som ägde rum mellan bland annat den person (Max Troendle) som blivit utsedd av Partistyrelsen för MP i Sverige till att leda verksamheten i Umeå och Västerbotten å ena sidan, och ”Islamiska Föreningen i Västerbotten” å andra sidan.

Mötet mellan Islamiska Föreningen och Miljöpartiet ägde rum på Ersboda Folkets Hus. Det märkliga med detta möte är att inga andra partier var inbjudna. Varför skulle Islamiska föreningen – vars imam greps av Säpo och som sedan dömdes till utvisning i tre instanser – endast träffa Miljöpartiet?

Detta är en bild från mötet mellan ”Islamiska Föreningen i Västerbotten” och Miljöpartiet på Ersboda Folkets Hus. Personen på bilden är Max Troendle från Partistyrelsen MP Sverige. Troendle ledde verksamheten för MP, i Umeå och Västerbotten, en verksamhet i vilket ett samarbete med Islamiska Föreningen inför valet 2018 ingick.

Del B.
Miljöpartiets behov att samarbeta med Islamiska Föreningen i Västerbotten.
Det Gamla MP i Umeå hade stöd av många muslimer. Det var muslimer som, ofta, var djupt religiösa men som kunde skilja på religion och politik.
Vi i Arbetarpartiet samarbetade gärna med representanterna för det Gamla MP i Umeå. Detta oavsett om de var muslimer eller inte. Vi inom Arbetarpartiet hade inga problem med de personer som hade en muslimsk tro inom det Gamla MP i Umeå. Det var andra som hade problem med ledarna för det Gamla MP.

Då Partistyrelsen MP Sverige rensade ut ledarna i Gamla MP rensade de alltså också ut många muslimer. Detta uppfattade många muslimer i Umeå som väldigt negativt. Det Nya MP i Umeå löpte en överhängande risk att framstå som ett muslimfientligt parti just på grund av utrensningen av det gamla ledarskapet, som till stor del alltså bestått av personer med en muslimsk tro – muslimer som kunde skilja på religion och politik.

Nya MP i Umeå löpte alltså en stor risk att tappa väldigt många av de röster som partiet tidigare fått från muslimer i Umeå. Både Partistyrelsen MP Sverige och den nya lokala ledningen insåg att Miljöpartiet behövde ”nya” personer med muslimsk tro som kunde träda fram på den politiska arenan istället för de muslimer som hade blivit utrensade.

Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen: Det är här Mariam Salem kommer in i bilden. Salems politiska karriär är till stor del ett resultat av Miljöpartiets närmast desperata behov av nya representanter för människor med muslimsk tro efter utrensningarna av det gamla ledarskapet. Mariam Salems politiska karriär är också till stor del ett resultat av samarbetet mellan Partistyrelsen MP Sverige och den Islamiska Föreningen i Västerbotten. I ett kommande bloggavsnitt ska vi titta närmare på Mariam Salems politiska karriär.

Låt oss nu titta på Islamiska Föreningen i Västerbotten.

Del C.
Varför valde Islamiska Föreningen att samarbeta med just Miljöpartiet?
Om Islamiska Föreningen i Västerbotten vill ha något av Umeå kommun – exempelvis ett löfte om att få en tomt och ett bygglov för att få uppföra en moské – så borde de ha vänt sig till andra partier i Umeå och Västerbotten – exempelvis till Socialdemokraterna. Men Islamiska Föreningen inledde vad som i praktiken var ett samarbete med Nya MP i Umeå inför 2018 års val.

En förklaring kan vara att islamisterna och deras medlöpare haft stora och lättköpta framgångar tidigare i sitt samröre med Miljöpartiet. Det räcker med att nämna Mehmet Kaplan som tog sig ända in i regeringen och Yasri Khan, som vägrade ta kvinnor i hand, men som MP ändå nominerat till sin Partistyrelse!

Idag vet alla följande: den imam i Umeå som greps av Säpo och sedan blev dömd till utvisning från Sverige i hela tre instanser hade ”Islamiska Föreningen i Västerbotten” som bas. Samme imam var även djupt inblandad i Bilaal-förskolorna och deras verksamhet. Som alla också vet idag har Bilaal-förskolornas verksamhet uppvisat avgörande brister, både vad gäller förbudet mot konfessionella inslag och redovisningen av de skattepengar som Bilaal-förskolor fått. Jag syftar här på verksamheterna inte endast i Umeå, utan även på Bilaal-förskolorna i Gävle och Söderhamn, som alla låg under samma ekonomiska förening. I denna ekonomiska förening var den gripne och trefaldigt utvisade imamen en av fem styrelseledamöter.

Beslutet att gripa och utvisa imamen berodde på att han anses utgöra en fara för rikets säkerhet.

Del D.
Det är en skandal att MP inledde vad som måste kallas för ett samarbete med Islamiska Föreningen inför valet 2018.
Jag vill understryka att jag inte påstår att alla medlemmar, eller troende besökare, i Islamiska Föreningen skulle vara wahhabitiska islamister – som sätter sharia högre än de svenska grundlagarna – eller militanta våldsbejakande jihadister.
Absolut inte.

* Vad jag däremot påstår att den imam – som greps och utvisades, i tre instanser, för att han ingått i det nätverk som har ”radikaliserat” andra islamister – tillhör de som sätter sharia över den svenska grundlagen.
* Vad jag tar för givet är att skälet till att denne imam greps och utvisades är att han bidragit till att både män och kvinnor rest till exempelvis Syrien och Irak för att ansluta sig till bl a Daesh / Islamiska Staten.
* Vad jag dessutom påstår är att samarbetet mellan Nya MP i Umeå och Islamiska Föreningen inte hade varit möjligt utan ett deltagande från, eller ett godkännande av, den gripne och trefaldigt utvisade imamen!

Jag påstår slutligen att Miljöpartiet, inför valen i Umeå och Västerbotten 2018, samarbetade med en imam – direkt eller indirekt – som senare greps och utvisades för att denne ingått i ett nätverk som utgör en fara för säkerheten i landet och det minst på två sätt:
* imamen har, som en del i det wahhabitiska nätverket, bidragit till att värva folk till barbariska organisationer som Daesh / IS, Al-Qaida / Nusrafronten, med flera.
* imamen har, som en del i det wahhabitiska nätverket, även bidragit till att öka antalet personer som utgör risker vad gäller genomförandet av nya terrordåd som det på Drottninggatan 2017 som kostade fem människor livet, skadade 15 fysiskt och oändligt många fler mentalt.

Del E.
Det är en skandal att Miljöpartiet inte har ifrågasatts för sitt samarbete (direkta eller indirekt) med denna imam.
Det är ytterligare en skandal att media i Västerbotten inte har påpekat detta, direkta eller indirekta, samarbete mellan Miljöpartiet och den trefaldigt utvisade imamen.

Men den värsta skandalen är att Socialdemokraterna, istället för att ta avstånd från Nya MP i Umeå, legitimerar detta parti genom att regera Umeå kommun tillsammans med samma MP. Det är ett uttryck för samma syndrom som visar sig genom att Socialdemokraterna inledde perioden efter valet 2018 genom att styra Sverige på en budgetreservation från M och KD och efter fyra månader fortsatte att styra Sverige genom Januariavtalet med MP, C och L. Syndromet kallas ”makten-till-varje-pris.

Det finns en falang, som antingen är islamister själva eller som är islamisternas medlöpare, inom Socialdemokraterna i Umeå. Detsamma gäller för Vänsterpartiet i Umeå – fast i mindre utsträckning. Och naturligtvis även inom MP.

Caviedes. Foto: Anders Löwdin (CC BY-NC-ND 2.0). Bilden är beskuren.

Salem. Foto: Nya Arbetartidningen. Bilden är beskuren.

Edman. Foto: Nya Arbetartidningen. Bilden är beskuren.

Här ser vi Alejandro Caviedes (till v) och Ulrika Edman (till h). I mitten syns Mariam Salem. Caviedes är ordförande för S partiorganisation i Umeå. Edman är gruppledare för V i Umeå kommunfullmäktige.

Vi ställer oss frågan: Skulle samma tystnad ha rått om det uppdagats en liknande nära koppling mellan en extremistorganisation som Nordiska Motståndsrörelsen och, exempelvis, en del av Moderaternas ungdomsförbund i Umeå?
Naturligtvis inte. Det skulle ha blivit en dånande klappjakt på Moderaterna – utan dess like. Moderaternas ledare skulle ha doppats i tjära och rullats i fjädrar. Men när det gäller Miljöpartiet daltas det – utan dess like.  

Inför nästa blogg
Under avsnitt B. ovan skrev jag att Mariam Salems politiska karriär är det tydligaste resultatet av samarbetet mellan Partistyrelsen MP Sverige och Islamiska Föreningen i Västerbotten. Vi ska gå in närmare på samarbetet mellan MP och Islamiska Föreningen i nästa blogg. Den publiceras på måndag.

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Varken SD eller S – det som behövs är ett riktigt arbetarparti

 ____________________________________

I väntan på avsnitt tre

som kommer att handla om det nya och osjälvständiga MP i Umeå och denna partiavdelnings kopplingar till ”Islamiska Föreningen i Västerbotten” – vars imam greps av Säpo och som har dömts till utvisning i tre instanser.

_____     _____     _____     _____     _____

Det har tagit tre dagar extra att skriva detta tredje avsnitt. Skälet är att jag samtidigt arbetar på det nya numret av vår egen tidning. Så istället passar jag på att publicera en provokation – en av tiotals provokationer – bestående av undertryckt ilska och motvilja. Riktad mot mig. Det är alltid anonyma personer som skriver dessa. Håll till godo.

”Svensk Muslim” till Janne – 9 januari 2020
Islam Svider dig ? Det kliar i dig när du ser en framgångsrik muslim, En muslim som har högposition?

Jag svarar signaturen ”Svensk Muslim” – samma dag
Nej. Jag gläds varje gång en muslim som sätter Sveriges grundlagar högre än sharia når framgång. Nalin Pekgul tillhör de jag beundrar. Hon var den första muslimen som valdes in i Sveriges riksdag. Gillar du också henne?

Kommentar från mig:
”Svensk Muslim” klarade inte av att återkomma. Det var ett tomt angrepp. Det är bra att jag känner demokratiska och kunniga muslimer. Det som oroar mig är inte den kunskap som angreppen vilar på – det som oroar mig är den undertryckta vreden. Och ibland hatet. Men varken wahhabiter eller Muslimska brödraskapet skrämmer mig till tystnad.

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Varken SD eller S – det som behövs är ett riktigt arbetarparti

 ____________________________________

Andra avsnittet
Kommer Nya Miljöpartiet i Umeå att göra samma misstag som FI – och låta sig ätas upp av Vänsterpartiet?

A. Miljöpartiet i Umeå splittrades under förra mandatperioden åren 2014 – 2018
Denna splittring av miljöpartiet i Umeå fullbordades i samband med att valsedlarna till fastställdes inför valet till bland annat Umeå kommunfullmäktige, landsting/region i Västerbottens län samt till riksdagen.  

Splittringen hade en lång bakgrund och skedde i flera faser. Men splittringen avgjordes och verkställdes i två tydliga steg av Miljöpartiets centrala Partistyrelse för hela Sverige (i fortsättningen kallad Partistyrelsen MP Sverige).

Partisplittringen av MP i Umeå och Västerbotten steg ett:
Partistyrelsen MP Sverige ställer Miljöpartiet i Umeå och i Västerbotten under tvångsförvaltning. Det blir en ledamot av Partistyrelsen MP Sverige som får i uppdrag att leda verksamheten i Umeå och även i Västerbottens län. Tilläggas bör att för MP utgör verksamheten i Umeå den dominerande delen av verksamheten i länet.

Partisplittringen av MP i Umeå och Västerbotten steg två:
Valsedlarna till Umeå kommun, landstinget / regionen i Västerbotten samt till riksdagen fastställs av Partistyrelsen MP Sverige. De personer som IDAG representerar MP i Umeå och Västerbotten är alltså inte valda underifrån. De är inte valda av medlemmarna i partiet – med betoning på medlemmarna i Umeå kommun. De är utsedda ovanifrån av Partistyrelsen MP Sverige!

Det är detta som splittringen av Miljöpartiet i Umeå och Västerbottens län verkställdes.

Innebörden är denna:
* Nils Seye Larsen, gruppledare för det som NU bör kallas för Nya MP i Umeå, har sin position tack vare att Partistyrelsen MP Sverige har godkänt honom. Han är alltså plockad uppifrån.
* Mariam Salem – som både är andra namn i Umeå kommunfullmäktige (efter Seye Larsen), och har poster i landstinget / regionen – är plockad uppifrån av Partistyrelsen MP Sverige även hon.
* De övriga som företräder Nya MP i Umeå och i länet är alla, antingen handplockade av Partistyrelsen MP Sverige, eller godkända av samma instans!

B. Det som dessa har gemensamt är att de, med betoning på Umeå, inte är valda underifrån av medlemmarna i MP.
Återigen: De är plockade uppifrån, eller godkända, av Partistyrelsen MP Sverige. Därför framstår är deras mandat att agera som begränsat. Omvänt: Partistyrelsen MP Sverige har långt större möjlighet att påverka Nya MP i Umeå än vad Partistyrelsen har i de flesta andra partier i förhållande till läns- och kommunorganisationer. Seye Larsen, Salem, m fl, står ju inte till svars för de lokala medlemmarna. De är inte ens valda av de lokala medlemmarna!

Seye Larsen, Salem, m fl, är däremot beroende av den partiinstans som har handplockat eller utsett eller dem. Och detta är alltså Partistyrelsen MP Sverige.

Det är därför jag alltid skriver ”Nya MP i Umeå”. MP i Umeå är nämligen ett nytt parti.
Och även om en och annan individ var med i Gamla MP i Umeå så måste denna person också ha godkänts av Partistyrelsen MP Sverige – annars skulle även denna individ ha rensats ut – tillsammans med den gamla ledningen. Det alla idag i Nya MP i Umeå har gemensamt är att de inte är valda underifrån av medlemmarna lokalt. Detta är ett resultat av att ”Gamla MP” i Umeå ersattes av det ”Nya MP” i Umeå.

C. Den tidigare ledningen för MP i Umeå – Gamla MP – var mer självständig.
Ett annat resultat av att det Gamla MP i Umeå ersattes av det Nya MP i Umeå är att partiet blev mindre självständigt. De som ledde det Gamla MP i Umeå – och var valda underifrån av medlemmarna (med betoning på medlemmarna i Umeå) – hade en långt större legitimitet än dagens ledning.

Det ”Gamla MP” i Umeå var dels mer självständigt i förhållande till Partistyrelsen MP Sverige, dels mer politiskt självständig i förhållande till andra partier i umepolitiken.

Ett av de partier som ”Gamla MP” i Umeå var mer självständiga i förhållande till var Vänsterpartiet.

Så utrensningen av det tidigare ledarskapet, för MP i Umeå och i länet, skapade ett nytt, handplockat men osjälvständigt, ledarskap och parti. Detta var bra för Partistyrelsen MP Sverige i deras relationerna med MP i Umeå. Men det nya partiets osjälvständighet har också sina risker!

En av riskerna är att det nya och osjälvständiga MP i Umeå riskerar att ätas upp av Vänsterpartiet på ”samma” sätt som Feministiskt Initiativ blev uppätna av V i Umeå.

Detta borde oroa Socialdemokraterna i Umeå – med Hans Lindberg i spetsen!

I avsnitten tre och fyra

ska vi titta på det nya och osjälvständiga MP i Umeå och denna partiavdelnings kopplingar till ”Islamiska Föreningen i Västerbotten” – vars imam greps av Säpo och som har dömts till utvisning i tre instanser.

Vi ska även titta på kontakterna mellan Islamiska Föreningen i Västerbotten, Mariam Salem i Nya MP i Umeå och delar av Socialdemokratin i Umeå. Här nedan ser vi Mariam Salem och Alejandro Caviedes – den nye ordföranden för Socialdemokraterna i Umeå. Det är med avsikt som vi lägger upp dessa två bilder intill varandra. Salem (MP) var en av de fyra som senare kom att organisera manifestationen till stöd för Hijabuppropet i Umeå och Caviedes (S) var en av de som deltog i denna manifestation.

Jag känner inte till någon annan ort i Sverige där ledande politiker från MP och S deltagit i Hijabuppropets manifestation – fast jag kan ju ha fel. Å andra sidan är vänskapen mellan vissa socialdemokrater och vissa miljöpartister väldigt god. I en av Caviedes bloggar finns en helt underbar bild där Mariam Salem kör ”cykel” och Caviedes åker i en cykellåda. Symboliskt månne? Du kan ta del av denna underbara bild genom att klicka här!

Du som inte har läst det Första avsnittet i denna bloggserie – läs gärna även detta avsnitt.

Salem. Foto: Nya Arbetartidningen. Bilden är beskuren.

Caviedes. Foto: Anders Löwdin (CC BY-NC-ND 2.0). Bilden är beskuren.

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Varken SD eller S – det som behövs är ett riktigt arbetarparti

 ____________________________________

Första avsnittet – eller varför vit färg på svart botten

A. Feministiskt Initiativ i Umeå – uppgång och fall på fyra år
Vänsterpartiets tidigare ledare Gudrun Schyman lade grunden till det, en gång, nya partiet Feministiskt Initiativ. Hon gjorde det till stor del  genom att resa land och rike runt under åren 2004-2006. Schymans resande, i sig, ansåg jag vara beundransvärt. Och det gör jag än idag. Riksdagens ledamöter borde besöka industrier och sjukhus, äldreboenden och skolor under halva sin mandatperiod. Minst.

Men det stora problemet, som överskuggade det positiva i Schymans resande, var att hon finansierades flyget och tåget genom att sitta kvar i riksdagen på ett V-mandat. Detta trots att hon lämnat partiet. Och det var på Vänsterpartiets valsedel som Schyman 2002, i sin egenskap av partiledare för Vänsterpartiet, hade återvalts till riksdagen!

Gudrun Schyman satt t o m kvar i riksdagen, på ett V-mandat, efter att hon låtit sig väljas till talesperson (en ledarroll) för Feministiskt Initiativ i april 2005.

Feministiskt Initiativ blev alltså representerade i riksdagen via Gudruns Schymans gradvisa övergångar:
2003: från partiledare för Vänsterpartiet – till (i praktiken) en avsatt partiledare på grund av skattefiffel i januari detta år,
2004: från medlem i Vänsterpartiet – till en icke-medlem fr o m december detta år,
2005: från partilös – till både medlem och talesperson för Feministiskt Initiativ vid dess bildande i april detta år.

Men säg den glädje som varar. Schyman fick endast sitta kvar i riksdagen efter sina två byten – från V till FI, från partiledare till talesperson – från april 2005 till valet i september 2006. Då åkte hon ur riksdagen där hon suttit sedan 1988 – under hela 18 år – eftersom FI misslyckades med att bli invalda i riksdagen.

B. I Umeå valdes Feministiskt Initiativ in i kommunfullmäktige 2014
Men FI var ett parti som saknade djupare insikt i Umeå ekonomiska och politiska problem. Feministiskt Initiativs företrädare lämnade dessutom kommunen – och sina tre platser i fullmäktige – en efter en. Lustigt nog blev Feministiskt Initiativ mer självständigt, bland annat i budgetsammanhang, sedan deras ursprungliga fullmäktigegrupp helt hade avvecklat sig själva.

C. Vänsterpartiet åt upp FI – som delvis hade sig själva att skylla
Åt den bristande insikten i kommunens djupare ekonomiska och politiska problem kunde inget göras. Utom att ta i så att alla fick blodsmak i munnen, och sätta sig in i problemen. Men istället begick Feministiskt Initiativ sitt avgörande misstag. Det var att lyssna till Vänsterpartiet, under Ulrika Edman, som erbjöd ett lättare alternativ. Detta gick i praktiken ut på att låta sig styras av Vänsterpartiet – och slippa det hårda arbetet som krävdes för att bevara sin politiska självständighet.

Och existensberättigande.

Detta märktes exempelvis i budgetsammanhang. I praktiken antog FI den budget som Vänsterpartiet hade utarbetat de två åren 2016 och 2017. Men det märktes även i andra frågor. De två partierna tävlade i att hetsa mot socialdemokraterna – exempelvis när det handlade om hur kommunen skulle ta hand om romerna. Margareta Rönngren, socialdemokratiskt kommunalråd, skötte denna fråga på ett mycket bra sätt. Men hon fick slåss nästan ensam.

Feministiskt Initiativ fick betala dyrt för sin bristande förståelse för Umeås djupare problem, samt för sin brist på självständighet i förhållande till Vänsterpartiet, i valet 2018. FI tappade alla sina tre mandat och försvann ur Umeå kommunfullmäktige.

D. Vart tog Feministiskt Initiativs tre mandat vägen?
Ser vi till bakgrundshistoriken framstår Feministiskt Initiativ – till stor, om än inte helt och hållet – som ett resultat av Gudrun Schymans ”utbrytning” ur Vänsterpartiet. Det känns därför inte särskilt långsökt att slå samman V och FI i ett räkneexempel.
Efter valet till kommunfullmäktige i Umeå 2014 handlade det om två partier med sammanlagt tolv mandat – där Vänsterpartiet hade nio och FI hade tre.
Efter valet till kommunfullmäktige i Umeå 2018 handlade det endast om ett parti med sammanlagt elva mandat – där Vänsterpartiet hade alla och FI hade inget.

E. Mariam Salem uppger sig ha Ulrika Edman som mentor – samtidigt som hon regerar Umeå kommun tillsammans med Hans Lindberg. Hans Lindberg borde vara orolig.

Salem. Foto: Nya Arbetartidningen. Bilden är beskuren.

Edman. Foto: Nya Arbetartidningen. Bilden är beskuren.

Kommer Nya Miljöpartiet i Umeå att göra samma misstag som FI – och låta sig ätas upp av Vänsterpartiet?

Eller blir det tvärt om?

Vänsterpartiet ropar sig röda en gång om året.
På 1 Maj.
Nya MP talar sig ibland gröna.
Men i det onödiga hållbarhetsutskott, som ”de gröna” fått, händer väldigt lite.
Ibland gör media misstaget att tala om röd-gröna.
Det är uppenbarligen fel.
För den som har ögon att se med.
Marjam Salem och Ulrika Edman bär varken rött eller grönt.
Nej.
De bär vit text på svart botten – se denna bild.
Båda två.
Denna färgkombination lever vidare.
Tyvärr.

Även i Umeå.

Andra avsnittet kommer på söndag

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Varken SD eller S – det som behövs är ett riktigt arbetarparti

 ____________________________________

Vem stödja i konflikten mellan USA:s administration och regimen i Iran

Ingress
Den eskalerande krisen mellan USA och Iran måste ses i historiens ljus. Den ökade risken för krig idag går tillbaka till mullornas maktövertagande 1979. I samband med maktövertagandet stormades USA:s ambassad i Irans huvudstad Teheran, varvid 52 tjänstemän och civila togs som gisslan av den nya regimen under ayatollah Khomeini. Många i gisslan var mycket högt uppsatta diplomater. Detta ledde i sin tur till ett fritagningsförsök godkänt av den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter. Fritagningsförsöket blev en katastrof. Planen på att hämta hem gisslan genom en helikopterräd misslyckades på grund av att helikoptrar slutade fungera samt krockade med varandra. Åtta amerikanska soldater dog och ytterligare soldater skadades. Den tänkta räddningsstyrkan nådde aldrig fram till Teheran där gisslan hölls. USA:s misslyckande ledde till att Irans nya makthavare, i triumf, kunde visa upp de döda amerikanska soldaterna samt de vapen och helikopterrester som blev resultatet av misslyckandet. Denna incident bidrog dels till Irans isolering i förhållande till USA och Europa. Dels till att Jimmy Carter ersattes av den mer hårdföre Ronald Reagan som president i USA.

Det går inte att förstå dagens snabba upptrappning mellan USA och Iran utan att känna till den ovan beskrivna historiska bakgrunden. Tyvärr har media i allmänhet fullständigt missat denna avgörande ingrediens i dagens skräckinjagande kris.

Då Donald Trump anger antalet militära mål som USA kan tänkas slå till emot i Iran till just 52 är denna siffra ingen tillfällighet. Siffran motsvarar alltså antalet amerikaner som blev tagna som gisslan i samband med stormningen av USA:s ambassad i Teheran 1979. Minnet av det gisslandrama som följde plågar ännu USA:s politiska och militära ledning. Så när representanter i Iran, i USA:s ögon, uppmuntrar människor i Irak till ytterligare en stormning av en amerikansk ambassad i Mellanöstern ser USA detta som ett väldigt hot. Ett hot som både riktar sig mot amerikanska medborgare på platsen och som skulle innebära en ny (enorm) förnedring av USA som stat. Detta utgör en av de helt avgörande faktorerna till USA:s våldsamma reaktion. Det handlar inte om att Trump skulle vara labil – som någon ytlig och okunnig politisk kommentator har påstått.

Det är vad som hände 1979 som, med största sannolikhet, förklarar att USA anser att det är helt legitimt att ta död på ledaren för Revolutionsgardets elitstyrka general Qasem Soleimani. Detta eftersom han, i USA:s ögon, befann sig i Irak bland annat för att uppvigla till en ny stormning av en USA-ambassad med ett eventuellt nytt gisslandrama som följd. Detta begriper naturligtvis även ledarna i Teheran. Men de valde att spela högt.

USA:s politiska och militära ledare har inte hade tänkt på att den, i sin tur, spelar regimen i Teheran rakt i händerna genom att döda general Qasem Soleimani.

Underminerar oppositionen i Iran – och USA
Oppositionen i Iran har växt sig väldigt stark och utmanat den religiösa diktaturen, speciellt under hösten 2019. Oppositionella har vågat sig ut på gatorna för att protestera mot mullornas styre i en tidigare sällan skådad omfattning. Detta trots en våldsam reaktion från regimens sida, där revolutionsgardister har skjutit hejdlöst in i demonstrationståg av iranska landsmän. USA kunde ha hållit huvudet kallt och därmed stött oppositionen i Iran. Men en sådan politisk analys har sällan eller aldrig någon amerikansk administration varit kapabel till.

Genom att slå till mot generalen Qasem Soleimani, av många räknad som nr två i den iranska hierarkin, gav USA mullorna i Iran en enorm möjlighet återta initiativet hemma i Iran. Även om USA dödade den iranske generalen Soleimani då han befann sig i Irak, och i USA:s ögon var ansvarig för försöken att storma USA:s ambassad i Iraks huvudstad Bagdad, har detta gett Irans styrande den perfekta möjligheten att mobilisera enorma befolkningsmassor i vad som har kallats för historiens kanske största begravningståg. Mullorna har inte bara kunnat mobilisera sina egna anhängare utan även vidare kretsar av befolkningen i Iran. Detta genom att spela på den fientlighet mot USA som råder i långt bredare skikt av befolkningen än de som idag stöder mullornas regim.

USA:s agerande har alltså haft två fördelar för ledarna i Teheran. Dels har man fått en chans att försvaga oppositionen på hemmaplan genom att rikta all uppmärksamhet mot USA. Dels handlar mobiliseringen av miljontals människor i samband med begravningen av Soleimani om en styrkedemonstration mot USA och dess allierade i hela Mellanöstern.

Stöd för det minst onda – eller stöd till Oppositionen både i Iran och USA
Denna kris kommer att leda till att många – stater, partier och enskilda individer – tar ställning. Vissa för USA och andra för Iran. De flesta utifrån att de anser att den ena politiska ledningen är barbarisk och den andra imperialistisk. För mig är båda dessa alternativ, i längden, oacceptabla.Det finns ett långt bättre alternativ. Det handlar om att stötta Oppositionen – både i USA och Iran.

Båda länderna är splittrade. Låt vara på mycket olika sätt. I Iran finns en mångfacetterad heroisk opposition mot mullorna som är värd allt stöd. Inför presidentvalet 2016 fanns en rörelse i USA kring Bernie Sanders som hade haft större chans att besegra Donald Trump i presidentvalet 2016 än vad höken Hillary Clinton (som stött alla USA:s krig) hade. Denna rörelse finns kvar och kommer att ställa upp även i årets presidentval. Denna opposition är också värd allt stöd i årets val. Den växande demokratiska, sekulära, socialistiska rörelse som jag och Arbetarpartiet representerar väljer alltså att stöda Bernie Sanders rörelse i USA OCH den demokratiska sekulära oppositionen i Iran. Vi väljer varken Donald Trumps administration i USA eller Irans religiösa diktatur under Seyyed Ali Khamenei.

Således: Nej till ett våldsamt militärt angrepp från USA mot Iran. Stöd Bernie Sanders politiska rörelse i deras försök att fälla Donald Trump i årets amerikanska presidentval.

Nej till mullornas islamistiska stormaktsambitioner i regionen och deras styre av Iran som kastat landat 100 år tillbaka i tiden. Denna islamistiska regim har påtvingat en, till stor del sekulariserad, befolkning en tolkning av islam som pressat kvinnorna tillbaka i samhällslivet vilket bland annat syns genom att dessa åter tvingas bära slöja. Allt stöd till den iranska opposition som trotsat mullornas massiva våld och vågat protestera mot den religiösa diktaturen under hösten 2019.

Kommer det att bli krig?
Det som är problem när ledare i två länder mobiliserar hemmaopinionen mot ett annat land – Donald Trump mobiliserar USA:s befolkning mot Irans ledare, och Irans ledare mobiliserar befolkningen i Iran mot Trumps USA – är att ledarna kan bli fångade av sina egna ”löften” att visa ”styrka”. Det som i början var menat att bara skrämma det andra landets ledning kan uppfattas som ett sorts löfte av hemmaopinionen om att verkligen slå till. Detta gäller både för USA:s ledare Trump och för Irans mullor. Det är denna situation som kan leda till att båda sidor känner sig tvungna att trappa upp, vilket innebär att den andra parten i sin tur måste slå till ännu hårdare för att inte förlora sin egen befolknings respekt – i en spiral av alltmer våldsamma hot som kan slå över i verkliga krigshandlingar. Det jag syftar på är inte enstaka raketer mot militära mål utan massiva krigshandlingar riktade mot både militära och civila med väldiga förluster i människoliv och material.

Situationen står och väger. Det finns fortfarande möjligheter till en nedtrappning. Men risken är uppenbar att situationen kan trappas upp ytterligare. Därför är det helt korrekt att ställa frågan: Är utvecklingen på väg mot ett krig mellan USA och Iran? Och om ett krig skulle bryta ut – vilka effekter skulle detta få i resten av Mellanöstern? Hur skulle länder som Ryssland och Kina, Israel och Saudiarabien reagera och agera?

Den största militära katastrofen sedan andra världskrigets slut 1945?
Ett krig mellan USA och Iran skulle, i värsta fall, kunna leda till ett större krig som omfattar även andra länder i vad som bara kan beskrivas som den värsta militära konfrontationen efter slutet på andra världskriget. Det bör dock betonas att detta inte är en av ödet förutbestämd utveckling. Det är en möjlig utveckling. Situationen är extremt spänd. Det jag vill betona, förutom detta, är att det är omöjligt att förstå dagens situation för den som inte känner till händelserna 1979 som jag beskrev inledningsvis.

Vad har hänt under jul och nyår – en kronologi
Eftersom det är svårt att hålla koll på allt som hänt under jul och nyår vill jag ge alla en chans att repeterar vad som har hänt med början under mellandagarna. Jag lägger därför in Expressens sammanfattning av händelseutvecklingen här nedan som ett PS i detta blogginlägg:

” • 27 december dödas en amerikan och fyra skadades i en attack vid en irakisk militärbas nära Kirkuk. USA svarar med flera flyganfall – och den amerikanska ambassaden stormas av ilskna demonstranter på nyårsafton.

• Natten till 3 januari, svensk tid, meddelar Pentagon att man har dödat Qasem Soleimani, ledaren för det iranska revolutionsgardets elitstyrka Quds, i en raketattack mot Bagdads flygplats. I samma veva hävdar man att Soleimani legat bakom attacken 27 december.

• Donald Trump bekräftar attacken genom att twittra ut en bild på den amerikanska flaggan. 

• Irans högste ledare Ayatollah Ali Khamenei och flera av hans medarbetare meddelar att man kommer att utkräva hämnd för Soleimanis död.

• Den 4 januari inträffar tre raketangrepp mot mål i och utanför Bagdad. Två av målen har amerikansk knytning, då USA:s ambassad ligger nära det enda, och det andra är en bas där USA har trupper utplacerade. Ingen dör i attacken.

• Den 5 januari hotar Donald Trump med ytterligare attacker mot Iran. 

• I en intervju med CNN svarar Hossein Dehghan, militär rådgivare till Irans högste ledare, Ayatolla Ali Khameneis, att Iran är redo med militära attacker mot USA.

• Iran hotar även med att lämna kärnavtalet och att inte begränsa sin urananrikning om USA inte lyfter sanktionerna på Teheran.

• I Irak har parlamentet samtidigt röstat för att kräva att regeringen ska uppmana den USA-stödda koalitionen att dra sina trupper ur landet.

• På söndagskvällen kommer sedan ytterligare ett raketangrepp, där tre raketer slagit ner i Bagdads Gröna Zon.

• Därefter hotar Donald Trump att svara attacker från Iran med en ’oproportionerlig motattack’”

(länk till källan)

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Varken SD eller S – det som behövs är ett riktigt arbetarparti

 ____________________________________

 Tillåter S vad som helst inom sina led?

Del två om Khaled El-Khalayli – den f.d. SSU ombudsmannen i Umeå och länet som från Skåne. Hit – and run.

Denna gång handlar det om hans uppmaningar till ungdomar med muslimsk tro att bryta mot den svenska Äktenskapsbalken,
om honom som förespråkare för en parallell lagstiftning vad gäller äktenskapet för muslimer i Sverige samt om hur han förfalskade innebörden av hur ett äktenskap ingås och avslutas enligt islam.

Detta är, som tidigare sagts, inga små övertramp. Trots detta är El-Khalayli idag ordinarie ledamot Helsingborgs kommunfullmäktige för Socialdemokraterna. Han är dessutom vice ordförande i Idrotts- och Fritidsnämnden i Helsingborg. Den fråga som måste ställas är ”Hur kan Socialdemokraterna tillåta dessa åsikter inom sina led”?

Har du inte läst den första delen om Khaled El-Khalayli så gå då tillbaka och läst detta i mitt föregående blogginlägg – efter att du läst detta inlägg.

El-Khalayli anser alltså att muslimer kan gifta sig genom att kringgå Äktenskapsbalken
Som vi har sett inom SSU i Skåne hindrar inte ett skandalöst beteende folk från att göra politisk karriär inom S. Detsamma gäller alltså Khaled El-Khalayli. Trots hans agerande i Umeå är han idag ledamot i Helsingborgs kommunfullmäktige och vice ordförande i Idrotts- och Fritidsnämnden. Och han fortsätter att köra slalom mellan sanningens portar. Låt oss ta ett mycket allvarligt exempel.

År 2014 gjorde Helsingborgs Dagblad en intervju med El-Khalayli angående synen på äktenskap (källa). I intervjun säger El-Khalayli bland annat följande i HD, som en kommentar till en fråga om ungdomar och sex före äktenskapet (något som El-Khalayli är emot): ”jag uppmanar mina släktingar, om de har en dotter som är sexton, sjutton år som vill gifta sig och hon har hittat en kille som hon tycker är rätt – låt dem gifta sig”.

Kommentar: Den svenska Äktenskapsbalken är väldigt tydlig när det gäller vid vilken ålder det är tillåtet att gifta sig. I 2 kapitlet 1 paragrafen står följande: ”Den som är under 18 år får inte ingå äktenskap”. Det finns visserligen möjlighet att ansöka om undantag från 18-årsgränsen. Men då måste man alltså ansöka om undantag!

Ett annat citat från samma intervju med El-Khalayli i HD lyder: ”Men då återkommer vi till vad ett äktenskap är hos oss muslimer. Det är inga papper som lämnas in till Skatteverket utan ett beslut från en kille och en tjej, att de är villiga att vara tillsammans, att de säger det inför ett vittne och att det offentliggörs att de är tillsammans. En skilsmässa är att de här två inte vill ha varandra längre. Äktenskapet hos muslimer är jätteenkelt: man gifter sig med två ord och skiljer sig med ett.”

Kommentar: Här bryter El-Khalayli mot alla tänkbara regler. För det första: I Sverige finns det EN lag. I denna lag ingår Äktenskapsbalken, i vilken äktenskap regleras. Men det El-Khalayli säger är att muslimer kan utgå från helt andra lagar där ”man gifter sig med två ord och skiljer sig med ett”. Det är bara blinda, dumma och döva människor som kan undvika att se den tydliga strävan efter en parallell, muslimsk, lagstiftning som nämnde El-Khalayli uttrycker!

För det andra, och detta borde uppröra Sveriges alla muslimer, förfalskar El-Khalayli innebörden i äktenskapet enligt islam! Enligt islam är nämligen äktenskapet ett bindande juridiskt kontrakt mellan en man och en kvinna som innebär en rad förpliktelser för båda parter. Bland annat förväntas maken försörja sin fru (eller sina fruar) och sina barn. Skilsmässa inom islam är inte på långt när så enkelt som att säga ett ord – i alla fall inte för kvinnor. Enligt islam måste en kvinna ansöka om skilsmässa via en muslimsk rättslärd – och oftast krävs dessutom makens samtycke. Och detta samtycke är ingen självklarhet, vilket givetvis begränsar kvinnans rätt att skilja sig. Återigen: El-Khalaylis påstående i HD om att ”Äktenskapet hos muslimer är jätteenkelt: man gifter sig med två ord och skiljer sig med ett”  innebär att han förfalskar innebörden av hur äktenskapet ingås och avslutas enligt islam. Detta är inget litet övertramp – sett med religiösa ögon.

Det El-Khalayli gör är alltså följande:
1) Han uppmanar ungdomar med muslimsk tro att bryta mot den svenska Äktenskapsbalken,
2) Han förespråkar en parallell lagstiftning vad gäller äktenskapet för muslimer i Sverige,
3) Han förfalskar innebörden av hur ett äktenskap ingås och avslutas enligt islam.

Detta är, som sagt, inga små övertramp. Men trots detta är El-Khalayli ordinarie ledamot i Helsingborgs kommunfullmäktige för Socialdemokraterna. Han är dessutom vice ordförande i Idrotts- och Fritidsnämnden i Helsingborg.

Tillåter S vad som helst inom sina led?
Precis som när det gäller Sedat Arif och Mubarik Abdulrahman, som hyllat Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, har Khaled El-Khalayli kunnat fortsätta sin politiska karriär inom socialdemokratin i Skåne. Detta trots vad han ”uträttade” som ombudsman för SSU i Västerbotten och Umeå, och trots hans rent hårresande förakt för sanningen när det gäller hur äktenskap ingås och avslutas – enligt snart sagt alla regler. Tillåter S vad som helst inom sina led?

Det finns socialdemokrater som tror att de kommer undan med denna typ av medlemmar som dessutom gör karriär inom partiet. Detta är ofta samma personer som är fövånande över att partiets röstsiffror halverats sedan 1994 och att SD idag är lika stora som S – även bland LO-medlemmar. Detta beror inte på att Sveriges arbetare har blivit rasister. Skälet till att Socialdemokraterna gått så mycket tillbaka beror på en så enkel sak som att ARBETARE INTE ÄR DUMMA.

 Tillåter Socialdemokraterna vad som helst inom sina led?

Varken SD eller S – det som behövs är ett riktigt arbetarparti

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Varken SD eller S – det som behövs är ett riktigt arbetarparti

 ____________________________________

 Tillåter S vad som helst inom sina led?

Jag lovade en ny blogg under torsdagen. Här kommer den – fem minuter före dagens slut.
Bloggen är skriven dels i samarbete med personer som närvarade, dels baserad på skriftlig dokumentation.

Ingress med skrämmande videoklipp
I mitt förra blogginlägg refererade jag de avslöjanden som Kvällsposten / Expressen gjorde under hösten 2018 om islamisternas och deras medlöpares odemokratiska försök att ta över SSU i Skåne. Dessa försök att ta över handlade både om politik och om arbetsmetoder. Det förekom en hatpropaganda mot exempelvis homosexuella, som sades ha ”smutsigt blod”. Det handlade också om chockerande odemokratiska arbetsmetoder. Ett exempel på detta, som alla själva kan ta del av, tar jag med i detta blogginlägg. Den som står och skriker är den dåvarande ordföranden för SSU-Skåne Mansour Ahmed. Han åsidosatte varje tänktbart krav på vad som är ett demokratiskt agerande, detta genom att stå och skrika på ett årsmöte, i syfte att stoppa mötet eftersom hans falang befann sig i minoritet.

Ta dig tid och titta på denna nya politiska ”kultur” under 1 min och 34 sek  (källa/filmklipp Kvällsposten).

Islamisternas och deras medlöpares härjningar visade sig ha förgreningar både inom det socialdemokratiska partiet och inom SSU på andra orter. Umeå tillhörde dessa. Den person som tog traditionerna med sig från Skåne till Umeå och Västerbotten hette Khaled El-Khalayli. Och vilka traditioner var det då han tog med sig? Jag gav ett smakprov på detta i mitt förra blogginlägg. I detta inlägg ska jag berätta mer om denna nya politiska kultur som började breda ut sig i Umeå under 00-talet och som hade sina rötter i SSU!

Den nya politiska kulturen bestod bland annat av Hamas-inspirerade talkörer och kuppartade metoder för att driva igenom dessa i de demonstrationer som genomfördes i början av 2009. Men först vill jag repetera litegrann från min förra blogg.

Islamismen sprider sig inom SSU och S i Skåne
Som jag skrev i mitt förra inlägg framkom det, efter Kvällsposten/Expressens avslöjanden rörande SSU-Skåne, att även flera förtroendevalda medlemmar i det socialdemokratiska partiet i Malmö visat sig vara islamister eller medlöpare till dessa. Låt oss ge några exempel:

* Sedat Arif (S) kallade Turkiets president Erdogan för ”kungen” och ”den store ledaren”. Erdogans parti står det Muslimska Brödraskapet nära och har under sin tid som president gjort sitt bästa för att islamisera Turkiet, bland annat genom stora satsningar på religiösa skolor som undergräver den sekulära tradition som präglat landet sedan Kemal Atatürks dagar (president 1923-1938). Erdogan har även fängslat regimkritiker och journalister. Detta har dock inte fått några synbart negativa effekter för Sedat Arifs karriär inom S. Trots sin uppenbara beundran för Erdogan är Sedat Arif idag ett av Socialdemokraternas kommunalråd i Malmö och ordförande i arbetsmarknads- och socialnämnden. Vilket måste betecknas som en skandal!

* En annan socialdemokrat, Mubarik Abdirahman, hyllade Erdogan så sent som 2015. Inte heller Abdirahmans politiska karriär verkar ha påverkats av stödet till Erdogan. Idag är han bland annat ledamot i Malmös kommunfullmäktige, sitter i kommunstyrelsen och Grundskolenämnden, med mera.

Självklart säger personer som Arif och Abdirahman nu att de misstagit sig när det gäller Erdogan. Metoden att försöka flytta fram sina positioner genom att föra fram en extrem ståndpunkt (som att exempelvis hylla president Erdogan i Turkiet som står det Muslimska brödraskapet nära), och sedan göra en halv reträtt, om den ursprungliga ståndpunkten stöter på patrull, för att sedan åter försöka rycka fram, är en utnötningstaktik som upprepas gång på gång av islamister och deras medlöpare.

Men åter till SSU. Mansour Ahmed, som alltså var ordförande för SSU i Skåne under tiden fram till avslöjandena, hade en gång sin bas i SSU-Helsingborg. Det var också i denna klubb (SSU-Helsingborg) som Khaled El-Khalayli började sin politiska bana. När det gäller odemokratiska metoder kom det att visa sig att de båda var samma andas barn.

Kopplingen till SSU i Umeå – Khaled El-Khalayli

Khaled El-Khalayli arbetade som ombudsman för SSU Västerbotten, med bas i Umeå, från 2007 till ungefär 2010. Han hade dessförinnan, som sagt, haft sin bas i SSU Helsingborg – precis som senare Mansour Ahmed. Khaled El-Khalayli var en tid också ordförande för SSU-Helsingborg – precis som Mansour Ahmed. Det är lustigt vilka paralleller som växer fram. Efter tiden i Umeå återvände El-Khalayli till Skåne och sitter idag som vice ordförande i Idrotts- och Fritidsnämnden samt i kommunfullmäktige i Helsingborg. Även hans karriär inom socialdemokratin verkar alltså inte ha drabbats av hans agerande inom SSU. Sannolikt för att folk inom partiet och ungdomsförbundet i Umeå inte brytt sig om vad El-Khalayli sysslade med under sin tid i Umeå och Västerbotten. Och detta är anmärkningsvärt!

Demonstrationerna mot Israels bombningar av Gaza-remsan 2009
Representanter för det som idag är Arbetarpartiet stiftade bekantskap med denne El-Khalayli i början av 2009. En av våra medlemmar representerade partiet i ledningsgruppen som organiserade en rad manifestationer mot staten Israels bombningar av Gaza-remsan. Den mest välbesökta manifestationen samlade över 500 umebor. Bland de uppåt 20 talarna fanns kommunalrådet Marie-Louise Rönnmark (S). Jag var en annan av talarna.

Inför en av manifestationerna var det två tjejer i ledningsgruppen som kom med ett provokativt förslag på talkörer som innehöll en rad religiösa slagord som uppenbart var inspirerade av islamistiska Hamas. Bland annat ville de att det skulle ropas ”Det finns ingen Gud förutom Allah och martyren är älskad av Gud” samt ”Vi offrar oss med själ och blod för dig Palestina” (på arabiska). Detta är talkörer som uppenbarligen anspelar på våld i religionens namn. En annan av talkörerna var ”Allahu Akbar (Gud är stor)”. Inget som liknar det ovan nämnda har någonsin tidigare ropats på Umeås gator!

Vår representant, och andra i ledningsgruppen, protesterade kraftfullt mot dessa våldsinriktade och religiösa talkörer. Det togs därefter ett gemensamt beslut inom ledningsgruppen att stryka dessa religiösa talkörer. Även de två tjejer som lagt förslaget ställde upp på förslaget att dessa skulle strykas.

Men följande måste understrykas: Redan de två tjejernas sätt att lägga fram förslagen på dessa talkörer var odemokratiskt. Flera av de som var närvarande hade uppfattat att de två tjejerna hoppades att förslaget på talkörer skulle gå igenom, trots deras absurda politiska innehåll, på grund av att den vanliga svenska flatheten skulle inträda. Detta berättades av de närvarande för många andra som senare kom att delta i demonstrationen. Men alla deltagare i ledningsgruppen led inte av ”svensk flathet”. Efter protester drogs alltså talkörerna tillbaka. Och detta beslut var enigt.

Eller det var i alla fall vad alla i ledningsgruppen trodde!

Khaled El-Khalaylis kupp
Den verkligt fula kuppen – mot alla som jobbat hårt inför manifestationen 2009 – stod den dåvarande SSU-ombudsmannen Khaled El-Khalayli för. Då träffen med ledningsgruppen var avslutad dök Khaled El-Khalayli upp. Han var uppenbart på väg för att träffa de två tjejer som föreslagit de våldsinriktade och religiösa talkörerna. Efter demonstrationen, som vi ska behandla nedan, framkom att El-Khalayli hade blivit upprörd över att de våldsinriktade och religiösa talkörerna var strukna. Denna uppgifter kom från de två tjejerna själva. Efter demonstrationen ställdes de två nämligen till svars för att demonstrationen hade urartat – både vad gäller innehåll och den kupp som möjliggjorde innehållet.

El-Khalayli, som uppenbarligen hade ett starkt inflytande över de två tjejerna, hade uppmanat dessa att strunta i ledningsgruppens beslut och trycka upp samt dela ut talkörerna alla fall. Detta i direkt motsättning till ledningsgruppen beslut – talkörer som saknade all demokratisk legitimitet. Till en början hade tjejerna varit tveksamma till att bryta mot det beslut som ledningsgruppen tagit. Men El-Khalayli hade drivit på hårt och lyckats pressa tjejerna till att gå bakom ryggen på de övriga i ledningsgruppen.

Då talkörerna delades ut till deltagarna i demonstrationen väckte dessa bestörtning hos många. Men det var inte alla i ledningsgruppen som uppfattade vad som stod på de lappar med talkörer som delades ut. Flera personer ur ledningsgruppen var alltför upptagna med det praktiska som alltid omgärdar en demonstration. När sedan en grupp personer kring Khaled El-Khalayli började ropa de talkörer som alltså inte skulle få ropas (de hade dessutom megafon) lämnade vissa demonstrationen i protest redan innan avmarsch. En av de som lämnade demonstrationen skrev en kritisk insändare i Folkbladet. Denna insändare var fullt berättigad. Personer från ledningsgruppen besvarade insändaren genom att be om ursäkt!

Men detta var inte allt.

Efter demonstrationsvägen låg en hög med färdiggjorda plakat på vilka slagord var målade. Texten låg nedåt. Jag slet till mig ett plakat och skulle vända på detta för att kolla texten. Men på grund av den olustiga stämning, som utbrutit på grund av kuppen med talkörerna, blev jag distraherad av något och hann gå några meter med plakatet i händerna. Som tur var kom en av mina partikamrater springande fram till mig redan efter några steg och skrek ”ta ned plakatet, Janne! Har du inte sett vad som står på det?”. Jag vände snabbt på plakatet och såg till min fasa att där stod följande: Israel = ett hakkors. Äcklad och ursinnig över denna andra kupp slet jag pappkartongen från käppen och rev demonstrativt sönder plakatet. Jag har inga bevis för att det var El-Khalayli som målat dessa plakat. Men jag är än idag övertygad om att plakaten kom från kretsen kring honom.

Jag har aldrig, vare sig före eller efter, varit med om något liknande. Jag har aldrig varit med om en demonstration där det har ropats våldsinriktade och religiösa talkörer. Jag har aldrig varit med om en demonstration där några gjort plakat med en fullständigt oacceptabel text och medvetet lagt ut dessa med texten nedåt för att demonstrationsdeltagare skulle ta upp dessa av misstag.

Här nedan kan du se en inscannad kopia av de arabiska talkörerna från 2009. Den svenska översättningen är gjord av de två tjejer som lade fram förslaget på dessa talkörer. Talkörerna var menade att ropas på arabiska vilket också skedde av de överrumplade och förvirrade demonstrationsdeltagarna.

På söndag kommer jag att visa hur den tidigare SSU-ombudsmannen Khaled El-Khalayl

1) uppmanar ungdomar med muslimsk tro att bryta mot den svenska Äktenskapsbalken,
2) förespråkar en parallell lagstiftning vad gäller äktenskapet för muslimer i Sverige,
3) förfalskar innebörden av hur ett äktenskap ingås och avslutas enligt islam.

Detta är, som sagt, inga små övertramp. Lägg till hans agerande i Umeå. Men trots detta är El-Khalayli idag ordinarie ledamot i Helsingborgs kommunfullmäktige för Socialdemokraterna. Han är dessutom vice ordförande i Idrotts- och Fritidsnämnden i Helsingborg.

Vi ses på söndag. Då lägger jag ut bloggen exakt 08.00. DET är ett löfte!

Varken SD eller S – det som behövs är ett riktigt arbetarparti.

 Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Varken SD eller S – vi behöver ett riktigt arbetarparti

 ____________________________________

 Sanningen om källorna till anti-semitismen eller judehatet
Delarna fem till elva – med en kort repetition

Del fem
Det första jag vill avliva är myten om att det skulle handla om ”små och extrema” politiska grupperingar som står för den växande anti-semitismen, eller judehatet, i dagens Europa. Detta vore väldigt bekvämt för ett antal etablerade partier i riksdagen. Men tragiskt nog beror den växande anti-semitismen i Europa på att vissa av de traditionella riksdagspartierna nästan helt saknar motståndskraft mot islamisterna och deras medlöpare.

De riksdagspartier som jag tänker på, när det gäller Sverige, är i första hand Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det finns dock fler traditionella riksdagspartier som har en mycket stor skuld i vad som nu händer.

För att visa vad jag menar (och för att rätt partier ska tvingas stå till svars) måste vi återigen titta på den tidigare nämnda EU-kartläggning. Denna pekade inte ut vare sig små eller extrema partier som ansvariga för den ökande anti-semitismen i Europa. Detta gäller både till ”vänster” och till ”höger”. De frågorna som judar och judinnor har fått besvara i den enkäten som ligger till grund för nämnda kartläggning – de frågor som visar från vilket religiöst och politiskt håll som övergreppen har kommit – återfinner vi nämligen följande formuleringar:

*Someone with a Muslim extremist view,
*Someone with a Christian extremist view,
*Someone with a leftwing political view
*Someone with a rightwing political view

Kommentarer:
När det gäller religioner tas, som alla kan se, begreppet extremism upp.
Detta övergrepp mot judar i Europa som kom från kristna och muslimer. De som läser mina bloggar vet att jag inte använder begreppet ”extrema muslimer”. Jag brukar istället använda begreppet ”islamister”. Med detta begrepp avser jag de som kämpar för ett parallellt samhälle under shariastyre – oavsett om de är ”våldsbejakande” eller inte. Detta är vad jag menar med ”extrema”. Begreppet muslim reserverar jag för de demokratiska muslimer som accepterar de svenska grundlagarna / den svenska författningen.

Men när det gäller ”vänster” och ”höger” finns varken begreppet ”extremist” eller begreppen som ”parti”, ”grupp” eller ”organisation” med i enkäten!
De frågor som personer som identifierar sig själva som judar har fått besvara i EU-kartläggningen har handlat om:
1) individer som agerar anti-semitiskt – och inte partier. Alla tio frågor som ingår i enkäten handlar om individer,
2) frågan som berör den politisk uppfattningen hos de som uttrycker olika former av öppen anti-semitism förutsätter inte att dessa skulle vara politiska ”extremister”. Detta gäller både om personen uppfattats ha haft vänster- eller högeråsikter.

För Sveriges del visar undersökningen att den person (someone) som uttryckt någon form av öppen anti-semitism oftast har tillhört islamisterna (40 procent). Den som uppfattas ha haft politiska drivkrafter bakom sin öppna anti-semitism har vanligtvis ”vänsteråsikter”. Detta betyder i dagens Sverige att de är medlem i, eller sympatisör till, större partier och traditionella partier som S, MP eller V. Dessa partiers medlemmar och sympatisörer ryms alla idag inom det väldigt ospecifika begreppet ”Someone with a leftwing political view”.

Som sagt: det skulle vara väldigt bekvämt för olika riksdagspartier om den ökande anti-semitismen mot judarna i Europa – i form av bland annat hat och hot, vandalism och fysiska övergrepp – skulle kunna skyllas på små grupper som exempelvis kallar sig anarkistiska eller kommunistiska. Men det finns ingen som helst grund för att dra en sådan slutsats utifrån EU-kartläggningen. Åtminstone inte vad Sverige anbelangar. Varken Afa (Antifascistisk aktion) eller KP (Kommunistiska Partiet) sysslar med hot, vandalism eller misshandel av judar eller judinnor.

Afa har visserligen gjort sig känt för våldsamma aktioner. Men inte riktade mot judar. Och frågan är om de ens existerar idag som en organiserad kraft? KP har gjort sig känt bland annat för sina sympatier med regimen i Nordkorea – och på detta är det naturligt att ha starka synpunkter. Men Afa eller KP har definitivt inte gjort sig kända vare sig för verbala eller fysiska övergrepp mot judar.

Och även om dessa organisationer skulle angripa judar på något sätt – vilket de alltså inte gör – så vore det helt omöjligt att så små rörelser skulle kunna sätta så stora avtryck i statistiken! För att få en förklaring till statistiken nedan måste vi söka oss till betydligt större politiska partier.
Låt oss än en gång titta på statistiken i EU-kartläggningen:

Del sex – kort repetition
Anti-semitismens viktigaste källor i Sverige – jämfört med snittet för de tolv undersökta EU-länderna (i vilka 96 procent av alla judar inom EU bor).

* det vanligaste är att förövaren uppfattas på följande sätt: ”someone with an extremist Muslim view”. Dessa utgör hela 40 procent av alla förövare (av anti-semitism) i Sverige. Snittet för denna kategori (someone with an extremist Muslim view) inom de tolv länderna ligger på 30 procent. Islamisterna är alltså långt mer ”aktiva” i Sverige än i flesta andra av de kartlagda EU-länderna. Faktum är att det endast är ett enda land som har en högra siffra än Sverige. De övriga tio länderna ligger lägre än Sverige när det gäller islamisternas anti-semitism.

* näst vanligast i Sverige är ”someone with a leftwing political view”. Dessa utgör 27 procent av förövarna (av anti-semitism) i Sverige. Snittet för dessa förövare (someone with a leftwing political view) i de tolv länderna ligger på 21 procent,

* sedan kommer ”someone with a rightwing political view”. Dessa utgör 18 procent av förövarna i Sverige,
Snittet för de tolvkartlagda EU-länderna ligger på 13 procent.

* kategorin ”someone else I can not describe” utgör 16 procent av förövarna i Sverige. Snittet för alla tolv EU-länder ligger på 31 procent – det dubbla!

Tre saker att lägga märke till i kartläggningen:
1. Judehatarna agerar väldigt öppet i Sverige. Det är endast 16 procent som de utsatta inte anser sig kunna kategorisera. Snittet för alla tolv länderna är att 31 procent av förövarna inte går att kategorisera. Detta visar på att förövarna i Sverige känner liten eller ringa oro över att bli straffade på något sätt – annars skulle de inte kunna agera så öppet.
Omvänt: den judiska befolkningen anser sig vara, eller är, mer utelämnad i Sverige än i snittet av de tolv EU-länderna. Skillnaden här är skrämmande stor!

2. Övergreppen på judar och judinnor kommer oftare från ”someone with an extremist Muslim view” i Sverige än vad gäller för snittet i de tolv EU-länderna. I Sverige ligger siffran på hela 40 procent medan snittsiffran ligger på 30 procent,

3. Näst flest övergrepp kommer från ”folk från vänstern”. I Sverige ligger siffran på 27 procent för ”folk från vänster”. (Snittet i alla tolv länder ligger på 21 procent). Inga små grupper kan göra ett så stort avtryck i statistiken. Speciellt med tanke på att Afa i det närmaste har dött ut och KP både har gått tillbaka samt (enligt vissa f.d. medlemmar) befinner sig i en djup identitetskris. Uttrycket someone with a leftwing political view öppnar för att det främst handlar om medlemmar i, eller sympatisörer till, socialdemokrater, miljöpartister, vänsterpartister (eller folk från FI) som ingår i detta begrepp. Jag skriver det igen: ”små extrema grupper” kan inte nå upp till 27 procent av alla övergrepp på den judiska delen av befolkningen i Sverige. Förutom viljan saknar de den nödvändiga storleken för att sätta sådana spår i statistiken.

Del sju – Israels rätt att existera
Ett av de två huvudskälen till att de flesta övergrepp mot den judiska befolkningen kommer från folk med vänsteråsikter inte klarar av att göra två saker samtidigt: att å ena sidan utnyttja sin självklara rätt att kritisera staten Israel exempelvis för att expandera sitt territorium och för att använda mer våld än nöden kräver mot befolkningen på Gaza, att å andra sidan göra sin politiska plikt att försvara Europas judar från den växande anti-semitismen (judehatet). Självklart blir detta väldigt mycket enklare för oss som accepterar statens Israels rätt att existera, än för de som inte accepterar staten Israels rätt att existera. Detta är en avgörande fråga.

De som inte accepterar staten Israels rätt att existera – och som ser bildandet av Israel som sionismens kärna – kommer alltid att ha det svårt att både kritisera staten Israel och samtidigt försvara judarna i Europa.
Deras hat mot sionismen – eller mot staten Israels existens – kommer i väldigt många fall att leda till att de själva blir anti-semiter (judehatare).

Det andra huvudskälet till att det är medlemmar i – eller sympatisörer till – S, MP och V som utgör den näst största källan till den växande anti-semitismen är inflytandet i dessa partier från islamister och deras medlöpare.  Muslimska brödraskapet har infiltrerat dessa partier sedan årtionden tillbaka. Och som den socialdemokratiska riksdagsledamoten Carina Hägg har visat ingick socialdemokraternas då kristna förbund (Broderskapsrörelsen) en formell uppgörelse med Sveriges Muslimska Råd (SMR) år 1999. Och SMR står Muslimska brödraskapet nära. Men islamisterna har även infiltrerat andra partier. Mest lyckosamma har de varit i Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Men även inom Vänsterpartiet.

Lägger vi samman de anti-semitiska övergrepp som upplevs komma från ”someone with a Muslim extremist view” och från ”someone with a  leftwing political view” utgör dessa hela 67 procent (två tredjedelar) av alla anti-semitiska övergrepp.

Övergrepp från ”someone with a rightwing political view” uppfattas står för 18 procent i Sverige – under en femtedel. Observera att även här används inte begreppet ”högerextremist” i undersökningen. (När det gäller kristna extremister handlar det endast om tre procent).

Sanningen är de utsatta, judarna, uppfattar att den absoluta merparten av övergreppen kommer från islamister (40 procent) och sedan från folk med vänsteråsikter (someone with a leftwing political view). Och när det gäller folk med vänsteråsikter kan så många anti-semitiska övergrepp komma från anhängare till riksdagspartier som socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet. Detta beror på att dessa partier inte håller islamisterna, och deras åsikter, utanför sina respektive partier. Något vi ska visa på nedan.

Istället tillåter de sig själva att bli infiltrerade – för att vinna röster – genom sina kontakter med islamisterna. Men ser vi till Socialdemokraterna så tappar de idag medlemmar och sympatisörer i sina traditionella grupper, långt snabbare än vad de vinner folk i utanförskapsområden där islamister kan använda sin auktoritet till att få individer att rösta på S. Socialdemokraterna köper röster av islamisterna genom att ge islamisterna och/eller deras medlöpare politiskt inflytande både inom sitt eget parti och inom kommuner och landsting/regioner. Men samtidigt utgör detta ett skäl till att arbetarna lämnar socialdemokraterna tillförmån för SD!

För att sammanfatta: Det ingen som helst chans att grupper som i debatten brukar kallas för ”vänsterextrema” – exempelvis Afa och KP – kan åstadkomma 27 procent av alla anti-islamistiska övergrepp från folk med vänsteråsikter. Jag säger det igen: dessa  saknar både viljan och styrkan till detta. Naturligtvis kan även någon av deras medlemmar / sympatisörer – som alla andra organisationers  medlemmar / sympatisörer – ha svårt att skilja på sin kritik mot staten Israel med sin uppgift att försvara judarna. Men återigen: dessa grupper är för små för att göra så stora avtryck i statistiken. Dessutom saknar de viljan.

Det absolut mest sannolika är att då anti-semitiska angrepp riktas mot judar och judinnor, från folk som uppfattas ha ”vänsteråsikter”, så kommer även dessa från islamister (eller från deras medlöpare) som är medlemmar i, eller sympatisör till, exempelvis Socialdemokraterna. Men anti-semitiska angrepp kan naturligtvis även komma från islamister/medlöpare som är medlemmar/sympatisörer till andra partier. Exempelvis MP och V.

Men detta speglas tyvärr nästan inte alls i den politiska debatten i dagens Sverige.

Del åtta
Låt oss nu titta på de avslöjanden som gjordes under hösten 2018 rörande islamisternas inflytande inom SSU-Skåne – ett inflytande som har spritt sig till Socialdemokraterna – bland annat i Malmö.
Det var Kvällsposten / Expressen som kunde avslöja att en rad islamister och deras medlöpare hade infiltrerat SSU-Skåne. Ledande personer i SSU-Skåne hade bland annat spridit antisemitiska och homofobiska budskap. De hade kallat ateism för en ”omoralisk idé” samt framhållit islam som ”universalbotemedlet för mänsklighetens alla lidanden, sjukdomar och problem som existerar idag”. Det är endast islamister som för fram sådana budskap! De inom SSU / Socialdemokrater som inte reagerar, och agerar, genom att stoppa den politiska karriären för personer som står för sådana åsikter förtjänar den politiska kollaps som S  råkat ut för.

I en film från SSU-Skånes distriktsårskonferens i mars 2017 syns dåvarande ordföranden för SSU-Skåne, Mansour Ahmed och dennes anhängare, skrika och gorma i syfte att avbryta mötet!  Många reagerade på detta. Vissa skrev rapporter om det som inträffat, rapporter som ingen tyvärr verkar ha brytt sig om, troligen för att de som skrev rapporterna inte följde upp dem med tillräcklig beslutsamhet. Enligt andra socialdemokrater har islamist-falangen, som har sina rötter i Malmö och Helsingborg, använt sig av hot, skrik och skrämsel (!) för att få sin vilja igenom – ända sedan åtminstone år 2014. Rapporter om islamisternas metoder hade producerats redan före 2017 kring. Vi vet att det inkom rapporter år 2015 om islamisternas verksamhet. Men inte heller dessa verkar någon ha brytt sig om. Varken på SSU-förbundet eller inom det Socialdemokratiska partiet i Skåne/Malmö.

Islamist-falangen gick så långt – när det gäller odemokratiska metoder och homofobiska uttalanden – att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (M u c f) inledde en särskild granskning av SSU för att se om händelserna inom SSU -Skåne kunde påverka SSU:s ansökan om statsbidrag. Att så skedde är väldigt anmärkningsvärt för ett ungdomsförbund som SSU – oavsett vad utredningen kom fram till.

Del nio
Inställningar till bland annat judar
Den person som var ordförande för SSU-Skåne under denna period hette alltså Mansour Ahmed. Denne hade även uppdrag inom partiet (S). Efter alla avslöjanden av Kvällsposten / Expressen avsade sig Mansour Ahmed sitt uppdrag som ordförande i SSU-Skåne. Men, som ”Ledarsidorna.se” skrev, i november 2018:

”Ordföranden för SSU i Skåne, Mansour Ahmed, har pekats ut för att ha antidemokratiska metoder efter främst Expressens men även Ledarsidorna.se granskningar. Ahmed lämnar nu uppdraget som ordförande för SSU Skåne. Men Ahmend är mer att betrakta som ett bondeoffer. Rötan, eller SSU Skånes kultur och åsikter, är spridda i vidare kretsar i partiet. Även till huvudstaden har denna nya form av socialdemokrati kunnat slå rot i ungdomsförbund samt moderparti …

SSU Skåne inställning till homosexualitet, hedersvåld och judar kan tjäna som exempel där företrädare försäkrar media och allmänhet om vissa värderingar och åsikter men senare, som på SSU:s valupptakt på Bommersvik inför valet 2018, öppet odla hat mot homosexuella, judar och de som bryter med sin hederskultur… ”

Historiska paralleller 
Denna röta riskerar att få resterna av S och SSU att falla samman. Det finns få saker tyder på islamism lika tydligt som hat mot homosexuella, judar och mot de som bryter med sin hederskultur!. Om politiska organisationer nonchalerar sådana signaler förtjänar de endast att falla samman – uppätna inifrån av de religiösa-ideologiska krafter de trott sig kunna styra till sin egen fördel. historien upprepar sig aldrig – på samma sätt. Men visst finns det vissa likheter mellan de som trodde sig kunna styra nazismen i Tyskland på 1930-talet och de som har trott sig kunna styra islamismen under 1990-talet och framåt. Likheten består i att båda grupperna som trodde sig kunna styra den för dem främmande kraften hade fruktansvärt fel. Skillnaden består i att det finns fortfarande tid att stoppa islamismen. Och det viktigaste, det allra viktigaste, i denna kamp består i att stötta de demokratiska muslimerna. Detta tema kommer jag att återkomma till i framtida bloggar.

Del tio
SSU-skandalen inom SSU-Skåne sprider sig till S i Malmö – och har kopplingar till Umeå
I kölvattnet på avslöjandena inom SSU-Skåne har det nu även framkommit att flera förtroendevalda socialdemokrater i Malmö har uttalat sig positivt och t.o.m. hyllat Erdogans regim i Turkiet!

* Sedat Arif (S) har exempelvis kallat Erdogan för ”kungen” och ”den store ledaren”.

* En annan socialdemokrat, Mubarik Abdirahman, hyllade Erdogan så sent som 2015.

Kommunalrådet Sedat Arif säger att hans uttalanden gjordes 2011 och att han idag tagit avstånd från Erdogan. Men redan 2011 var det känt att Erdogan exempelvis fängslat regimkritiker och journalister. Trots alla skandaler är Sedat Arif idag ett av kommunalråden i Malmö och ordförande i arbetsmarknad- och socialnämnden. Hans beundran för Erdogan verkar inte störa (S) i Malmö. Mubarik Abdirahmans politiska karriär har inte heller skadats av sin beundran för Turkiets Erdogan. Idag är han bland annat ledamot i Malmös kommunfullmäktige, sitter i kommunstyrelsen och Grundskolenämnden, med mera.

Metoden att försöka flytta fram sina positioner genom att föra fram en extrem ståndpunkt (som att exempelvis att hylla president Erdogan i Turkiet – som står det Muslimska brödraskapet nära – eller utgör en del av brödraskapet), och sedan göra en halv reträtt, om den ursprungliga ståndpunkten stöter på patrull, för att sedan åter försöka rycka fram, är en utnötningstaktik som upprepas gång på gång av islamister och deras medlöpare.

Mansour Ahmed, den drivande kraften i SSU-Skåne under alla avslöjanden hösten 2018, hade en gång sin bas i SSU-Helsingborg. Han blev sedan ordförande för hela SSU:s Skånedistrikt. Och fick även förtroendeuppdrag i S. Idag har han alltså tvingats lämna sina förtroendeuppdrag. Åtminstone tills vidare.

Del elva
Kopplingen till SSU i Umeå – Khaled El-Khalayli.
Det finns en direkt koppling mellan den så uppmärksammade SSU-falangen i Skåne och SSU i Umeå och Västerbotten. Detta genom Khaled El-Khalayli. Denne var först ordförande för SSU i Helsingborg – den föreningen som en gång var Mansour Ahmeds politiska bas inom SSU. Khaled El-Khalayli flyttade sedan till Umeå för att arbeta som ombudsman för SSU i Västerbotten, med bas i Umeå, ungefär mellan åren från 2007 till 2010.

Efter tiden i Umeå återvände El-Khalayli till Skåne. Idag sitter Khaled El-Khalayli i kommunfullmäktige i Helsingborg och är vice ordförande i Idrotts- och Fritidsnämnden.

Representanter för det som idag är Arbetarpartiet stiftade bekantskap med denne El-Khalayli i början av 2009.

Jag ska berätta mer om detta på torsdag!
a) Det kommer att handla om en kupp i arbetet för att stoppa bombningarna av Gaza,
b) Det kommer att handla om hur det under manifestationerna dök upp plakat med texten Israel = hakkorset,
c) Det kommer att handla om hur det dök upp Hamas-inspirerade talkörer i demonstrationen – tvärtemot gjorde överenskommelser.

Talkörerna löd:
– ”Det finns ingen Gud förutom Allah och martyren är älskad av Gud”

– ”Vi offrar oss med själ och blod för dig Palestina” (ropades på arabiska av de som kunde språket).

Minst en deltagare lämnade demonstrationen och kritiserade, med rätta, sedan talkörerna i lokalpressen.
Vi fick kämpa mot en helt annan politisk kultur – en politisk kultur som helt motsvarar beskrivningarna i Kvällsposten / Expressen av hur det gått till i SSU-Skåne. Och kanske fortfarande går till – både i Skåne och på andra ställen.
För rötan är djup.

Men mer om detta på torsdag den 2 januari nästa år.

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Varken SD eller S – vi behöver ett riktigt arbetarparti

 ____________________________________

 Sanningen om källorna till anti-semitismen eller judehatet
Delarna ett till fyra – av totalt åtta

Del ett
EU:s byrå för grundläggande rättigheter, FRA, publicerade för cirka ett år sedan en omfattande kartläggning av den upplevda antisemitismen inom EU
Kartläggningen hetter ”Experiences and perceptions of antisemitism”. Nästan 16 500 personer som identifierar sig som judar, från tolv europeiska länder, har besvarat enkäten. Dessa länders judiska befolkning uppskattas utgöra 96 procent av den totala judiska befolkning inom EU. Detta är den mest omfattande undersökningen hittills där personer som identifierar sig som judar själva svarar på en sådan enkät enligt byrån. Svaren ger en dyster bild när det gäller hur judarna i Europa upplever antisemitismen.

Nio av tio som deltagit i enkäten upplever att problemen har ökat i det land där de bor under de senaste fem åren. Ett av de länder där den judiska befolkningen upplever att antisemitismen har ökat mest är Sverige. Den upplevda otryggheten har gjort att över var tredje som besvarat enkäten har funderat på att emigrera någon gång under de senaste fem åren. I Sverige ligger siffran på hela 35 procent! Detta är skrämmande med tanke på att motsvarande siffra för Sverige låg på 18 procent då en motsvarande undersökning gjordes 2012. Det handlar alltså om en fördubbling på endast 6 år!

De som svarat berättar om allt från muntligt hot och hat, fördomar och diskriminering på arbets- eller bostadsmarknaden till vandalism och fysiskt våld. Den öppna antisemitismen är, föga förvånande, störts på internet och i sociala medier.

Del två
Vilka uppfattas som förövarna när det gäller anti-semitism eller judehat?
I Sverige ser det ut så här:
* det vanligaste är att förövaren uppfattas som en extremistisk muslim – someone with an extremist Muslim view – vilka utgör hela 40 procent av alla förövare i Sverige,
Snittet för denna kategori inom de tolv länderna ligger på 30 procent,
* näst vanligast i Sverige är ”folk från vänstern” – someone with a leftwing political view – vilka utgör 27 procent av förövarna i Sverige,
Snittet för dessa förövare i de tolv länderna ligger på 21 procent,
* sedan kommer ”folk från högern”  – someone with a rightwing political view – vilka utgör 18 procent av förövarna i Sverige,
Snittet ligger för alla länderna ligger på 13 procent.

* kategorin som de utsatta personerna inte kan kategorisera ligger på 16 procent – Some one else I can not describe – vilka endast utgör 16 procent av förövarna i Sverige,
Snittet för alla tolv länder ligger på hela 31 procent.
Kommentarer
De fyra mest slående faktorerna är dessa:
1. Anti-semiterna agerar väldigt öppet i Sverige. Det är endast 16 procent som de utsatta anser sig inte kunna kategorisera. Snittet för alla tolv länder ligger på hela 31 procent,
2. Övergreppen på judar och judinnor kommer oftare från extrema muslimer (someone with an extremist Muslim view) i Sverige än vad gäller för snittet för alla tolv länder. I Sverige ligger siffran på hela 40 procent medan snittsiffran ligger på 30 procent,
3. Näst flest övergrepp kommer från ”folk från vänstern”. Viktigt att uppmärksamma är att undersökningen inte använder begreppet ”vänsterextremister”. Det begrepp som används är ”someone with a leftwing political view”. Detta begreppet i undersökningen motsvarar ”folk från vänster”.  I Sverige ligger siffran på 27 procent för ”folk från vänster”.  Snittet i alla tolv länder ligger på 21 procent.
4. Lägger vi samman de övergrepp som upplevs komma från extrema muslimer och från vänsterkanten får vi en siffra som i Sverige som ligger på hela 67 procent eller på 2/3. Övergreppen från ”folk från höger” (someone with a rightwing political view)  uppfattas står för 18 procent i Sverige – en femtedel. Observera att även här används inte begreppet ”högerextremist” i undersökningen.

Dessa siffror, samt de korrekta begreppen i undersökningen, speglas tyvärr nästan inte alls (eller inte alls) i den politiska debatten i dagens Sverige.

Del tre
Sanningen måste fram – om dagens anti-semitism (judehat) ska kunna bekämpas

I Umeå speglas resultaten i denna undersökning nästan inte alls i den politiska debatten. Varken i debattartiklar, i bloggar eller i  samband med manifestationen till minne av Kristallnatten. Detta är en väldig brist. Låt oss komma ihåg att manifestationen till minne av Kristallnatten har två syften:
*Det första syftet handlar om att hedra de judar som föll offer för nazismen, på Kristallnatten 1938, och fram till andra världskrigets slut.

*Men det andra syftet med manifestationen till minne av Kristallnatten handlar om att uppmärksamma och bekämpa dagens växande anti-semitism – oavsett varifrån den kommer.

Och dagen anti-semitism kan inte bekämpas om sanningen, återigen, förnekas.

Jag tänker på hur sanningen har förnekats, på det mest aggressiva sätt, när det gäller förekomsten av hedersförtryck.
Jag tänker på hur sanningen har förnekats, på det mest aggressiva sätt, när det gäller att islamister som de i Muslimska brödraskapet har infiltrerat riksdagspartier för att skaffa sig maktbaser i sin kamp mot integrering och för att skapa parallella samhällen som de vill ska anpassas efter sharia.

Det är bara att titta på kraven på islamsk särlagstiftning som den då centerpartistiske Mahmoud Aldebe helt öppet krävde i ett brev till Sveriges samtliga riksdagspartier – detta kan inte ens de som är rädda för sanningen förneka.

*Vi som förstår värdet av kunskaper – exempelvis de kunskaper som rapporten ”Experiences and perceptions of antisemitism” från EU:s byrå för grundläggande rättigheter innehåller – måste våga tala klarspråk om innehållet i denna rapport.
*Vi som förstår vikten av att föra fram sanningen – att de två största källorna till anti-semitism i dagens Europa utgörs av islamister och av folk från ”vänsterkanten” (inte från vänsterextremister)  – måste våga tala klarspråk. Och detta måste vi göra även om det blir smärtsamt för de som har trott att det räcker med att ta avstånd från Hitler-nazismens illgärningar under 1930- och 40-talen för att kunna bekämpa dagens växande anti-semitism.

Men om dagens växande anti-semitism ska kunna bekämpas krävs det två saker: a) man måste veta varifrån anti-semitismen kommer, b) man måste våga dra slutsatser av detta. Och slutsatsen är dels att de är viktigt att tala om nazisternas illdåd från förr, dels att man måste peka på, och angripa dagens största källor till anti-semitism.

Del fyra
Ska anti-semitismen kunna bekämpas måste den bekämpas – varifrån den än kommer.

Om vi tar Manifestationen till Kristallnattens minne som exempel: den är inte till för att partierna ska få visa upp sina bristande kunskaper. Inte heller sin vägran att acceptera sanningen. Manifestationen är till för att bekämpa dagens växande anti-semitism – varifrån den än kommer.

Så utan att förringa hotet från nazisterna, och utan att glömma att de flesta muslimer inte är islamister, måste vi tala sanning. På Kristallnatten och i alla andra sammanhang. Och sanningen är att den främsta källan till den ökande anti-semitismen (judehatet) är att islamisterna har flyttat fram sina positioner i samhället (someone with an extremist Muslim view). Tyvärr utgör Sverige ett av de tydligaste exemplen på detta

Men de flesta muslimer, detta måste sägas igen och igen, är inte islamister.

Delarna fem till åtta är skrivna – de kommer på måndag