Återhämtning

Vi landade i Umeå i tisdags morse, efter att ha rest i nära ett dygn, och det har verkligen aldrig känts så skönt att komma hem.
Jag sov inte mer än någon timme eller två på flyget, så efter att jag packat upp, gosat lite med katterna och andra nödvändigheter, la jag mig och sov. I mer eller mindre 30 (!) timmar.


Nu, efter ytterligare en massa sömn de senaste dygnen, börjar jag känna att jag sakta men säkert återhämtar mig.
Jag behöver inte återhämta mig bara fysiskt, utan även psykiskt, efter all stress och alla intryck jag fick under resan, och det tar längre tid än ett dygn.


Vanligtvis när jag varit iväg på en resa brukar jag den första tiden efter jag kommit hem tycka att det känns rätt trist att vara hemma, och vilja åka tillbaka igen.
Denna gång känns det faktiskt skönt att vara på hemmaplan, och det beror nog till stor del på att denna resa varit betydligt mer hektisk än mina vanliga årliga resor till Gran Canaria är, och jag vet att jag inte hade orkat med tempot så mycket längre till.

Det jag dock saknar är vädret. Även om det var för hett till och med för mig vissa gånger, speciellt på kvällarna, så hade jag utan tvekan bytt det mot det trista väder jag kom hem till.
Jag hoppas verkligen att Sverige hinner bjuda på en del hetta den återstående delen av sommaren, annars får jag helt enkelt stå ut tills jag åker till höstens Gran Canaria-resa.
Dags att hoppa i säng, strax.
Jag måste försöka få kroppen i en sådan balans att jag kan ta tag i träningen snart.
Min kropp skriker fullkomligen efter träning vid det här laget!