Katarina Hampusson

Vänsterpartiet & ungdomarna

Vänsterpartiet är sist i min egen lilla koll hur man formulerar sig kring yngre medborgare och deras entreprenörskap eller plats på arbetsmarknaden.
Dessvärre måste jag tillstå att jag inte finner de yngre medborgarnas intressen och framtidssatsningar nämnvärt uttalade på Vänsterpartiets hemsida. Den är inte helt igenom tydlig i sin navigering och faktum är det mesta i textmassorna är omständigt formulerat och inte speciellt ”lättsmält”. Jag har valt att saxa in två avsnitt från vänsterpartiets sida, de ligger längs ner i bloggen.

Jag har tidigare förespråkat Centerpartiets tydlighet med Socialdemokraterna nosande i hasorna. Den uppfattningen kvarstår.
Hittade dessutom en ledare på SvD som Sanna Rayman skrivit ”Man håller sig för skratt” som berör just ungdomarnas situation.

 

Under rubriken ”Närings- och regionalpolitik” finns frågor som besvaras jag valde att klippa ut en:
"Vad vill ni göra för företagandet?
Vi vill göra företagandet mindre byråkratiskt och förenkla möjligheten att driva företag. Bland annat vill vi ha ett frivilligt schablonbeskattnings system med enkla och klara regler för företag med maximalt 5-6 anställda i några olika branscher. Schablonerna kan gälla momsredovisning, visst belopp per anställd eller andra rimliga schabloner. Ingen arbetsgivare med färre än 10 anställda ska betala sjuklön. Vi vill öka mängden riskkapital i hela landet och få in fler kvinnor i företagande. Att bygga lokala nätverk mellan företagare och mellan företagare och högskola är av stor vikt."

Ur sammanfattningen av parti-programmet saxade jag ut följande:
"Gemensamt ägande och ekonomisk demokrati
Kapitalets makt måste brytas för att demokratin ska kunna fördjupas och breddas. Ur ett medborgarperspektiv är det samhälleliga ägandet avgörande. Genom kommunalt och statligt ägande ges de demokratiskt valda församlingarna ett övergripande ansvar för produktion av varor och tjänster. Därmed blir det möjligt att låta samhällsnyttan styra verksamheten. Ett ökat gemensamt ägande ger större möjlighet att styra produktionsoch konsumtionsmönster mot ett mer ekologiskt och socialt hållbart samhälle. För dem som arbetar i företagen är den lokala makten viktigast, t.ex. i arbetarägda, kooperativa företag där företagsledningen väljs demokratiskt och riktlinjer för verksamheten beslutas gemensamt. Ett tredje demokratiskt perspektiv är konsumenternas. Såväl den klassiska konsumentkooperationen som senare tiders
brukarförvaltning i olika kommunala verksamheter är exempel på denna form av gemensamt ägande.
De gemensamt ägda företagens andel av ekonomin ska öka. Arbetarägande och
konsumentkooperation ska stimuleras genom lagstiftning och skattepolitik.
Offentligt ägda företag är nödvändiga verktyg för att ta till vara samhällsintresset på en kapitalistisk marknad, men bolagisering får inte användas för att anpassa den offentliga sektorn till det privata näringslivet eller för att bana vägen för privatiseringar.
Samhällsägda företag ska ha en demokratiskt beslutad ägarstrategi där samhällsnyttan och medborgarnas bästa står i centrum. Företag ska drivas ekonomiskt effektivt, men utan att kortsiktiga avkastningskrav motverkar företagets uppgift. Särskilt viktigt är ett starkt samhälleligt ägande inom transportsystem, kommunikationer och övrig infrastruktur, finansiell sektor, bostadsproduktion, energiförsörjning och av strategiska naturtillgångar.
Samhällsägda företag ska vara föredömen när det gäller de anställdas deltagande i företagens förvaltning och ledning. Patriarkala strukturer ska aktivt brytas ned. Vinstgivande företag som lägger ner sin verksamhet för att söka än ännu större vinst någon annstans kan inte tillåtas smita från de långsiktiga sociala och ekonomiska effekter sådana beslut får. De anställda måste få veto vid förhandlingarna och garanteras rimliga ersättningar samt möjlighet att ta över verksamheten.
Regionalpolitiken ska minska klyftorna. Utvecklingen av regionerna måste ske i samverkan.Detta kräver ekonomisk planering som tar hänsyn till allas rätt till arbete, utbildning och social välfärd i landets alla delar.
Genom pensionsfonderna ägs redan i dag en betydande del av företagen formellt av de anställda. Detta kapital bör utnyttjas för att motverka spekulation, utveckla näringslivet och stärka de arbetandes ställning, såväl på ett samhälleligt plan som i de enskilda företagen.
Samhällsfonder och löntagarfonder ska användas för att stärka de arbetandes makt och det samhälleliga inflytandet över produktion och kreditförsörjning.
ungdomsrbatslöshet