När organisationen vid en skolenhet förändras stort uppstår ett vaccum hos barnen. Innan de harmoniserat till nya vuxna och de förändringar som nya relationer medför kan detta vaccum pysa en aning och oroligheter växa fram. Om inte någon är där och vägleder dem växer oron och nya problem uppstår. Det är precis vad som hänt på en av våra byskolor i Vännäs kommun.

Barn- och utbildningsnämnden (BoU) sammanträdde 17/6 och då var frågan uppe. Lösningen begärdes i form av en extra tjänst på 50% för höstterminen.
Begäran från skolan avslogs.

Enligt närvarande föreslog ledamöter från majoriteten att byaföreningen eller pensionärer på orten kunde tillfrågas om rastvakthjälp.
Jag fattar inte vad byaföreningen har med det här att göra?

Jag finner inte ord för den nonchalans som dessa förslag uttrycker.
Kommunen har ett ansvar för sina skolor och är organisationen bristfällig och medför behov av extra resurser är det kommunalt ansvar att axla.

Skolverket har haft påpekanden som rätt använda kan leda till effektivare lösningar på de mindre enheterna. Det har inte blivit verklighet, istället har de förändringar som gjorts ställt till det för personalen och barnen.
Nu väljer politiken att inte ta ansvar för det som uppstått. Detta med kommunalrådets lyssnade öra då han närvarade vid mötet.
Onekligen så reser sig frågan om inte det här är precis det man vill, att successivt underminera byskolorna. Vi har ju hört argumentet förut ”att byskolorna tar resurser av de stora enheterna”.

Vännäs byskolor får kanske under nästa år uppleva det Lycksele byskolor fick vara med om efter valet 2002?