Ja vad ska man tro. Medan vi låg på en filt i Klabböle och tittade på vackra fåglar och hörde forsens brus, då kastades det sten genom fönsterrutor på Vännäsbor.

Det som jag tycker är mest skrämmande är de tendenser i dagens tillvaro som bygger på att så kallade svenskar i grupp attackerar så kallade invandrare.

Detta sätt att bemöta människor som inte liknar en själv var en av grunderna till Hitlers Tyskland och är en av grunderna till främlingsfientlighet.

Detta kan bara motverkas genom demokratiundervisning och kunskapsspridning om hur människan agerar i grupp på det som upplevs främmande.

Rasism stavas R Ä D S L A

Och denna rädsla för det främmande måste överbryggas. Nu är alla rädda och ur rädsla skapas inte ett dugg, möjligen bara mer rädsla.

Gemenskap stavas I N T E G R A T I O N
Att vara Vännäsbo, Umeåbo, Lyckselebo etc innebär inte att man har en viss hudfärg eller talar ett visst språk. Det innebär helt enkelt att man bor på den aktuella orten.

Så till Camilla Grepe som skriver i dagens pappers-VK om kristendomsundervisning i skolan.
Eftersom jag varit skolpräst under 12 år på Umeå kommuns gymnasier och högstadier så kan jag inte låta bli att reagera.
Jag upplevde min närvaro på skolan som ytterst meningsfull och allmänmänsklig.
Den dialog som jag som präst fick ha med 1000-tals människor, pedagoger, elever, vaktmästare, måltidspersonal mfl var bara av godo.

Problemet är att vi har för få andliga budbärare i skolan. Jag hoppas mycket på Moskén på Ålidhem vid Kyrkan. Då kanske vi äntligen kan få andlig bredd i kontakten med människor.

Det är inte andlighet och religion som skapar konflikter i skolmiljön, det är främst bristen på pengar och politiska och pedagogiska initiativ.

Människan består av kropp, själ och ande och alla delar måste få sitt för att vi ska bli hela.
Humanism är en del, tro är en annan, andlighet är en tredje.

Oj vilken vacker dag det blir!

Träffade en kompis Gimonäs återvinningsstationen idag. Han tyckte att jag bloggade för sällan. Får väl bättra mig…!

Så till det som upprör mig så att jag nästan spricker. läs denna artikel om kvinnan som åkte på sin mammas begravning och förlorade a-kassan under några veckor.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5104256.ab

Om denna artikel är sann och om inte Aftonbladet har gjort en höna av en, ja ni vet…
Då är detta helt sanslöst i ordets rätta bemärkelse.

Som råge på måttet har den ansvarige arbetsförmedlingen åsikten att regler är till för att hållas i detta fall.
Enbart om man är på jobbintervju så får man ersättning trots att man är förhindrad.
Jamen fortsätt så då. Lycka till!

Var är kärleken? Var är solidariteten? Var är medmänskligheten?
Var är F Ö R N U F T E T ?

Mina skattekronor ska minsann oxå gå till arbetslösa kvinnor som går på sina mödrars begravning. Precis som mina skattekronor ska gå till arbetslösa, missbrukare och utbrända politiker.

Jag blir så upprörd!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Vi måste få en ny regering i detta land. Ett nytt samhällsklimat där de svaga och utsatta är i fokus.
En regering som står på de små människornas sida. Jag ger inte ett skit för KD, Centern, Folkpartiet och allra minst för Moderaterna.

Mona Sahlin nu jämarns får du ta i.
Sök dig åt vänster där den sanna solidariteten, medmänskligheten finns.

Detta liknar ingenting. Om arbetsförmedlarens pappa dog skulle han då få åka på begravningen? Skulle tro det. Eller vad säger du Reinfeldt om du var sjukskriven eller arbetslös och din pappa dog, skulle du inte vilja åka på begravning då utan att ’loosa’ ersättning.
Kvinnan i det aktuella fallet har väl för sjutton gubbar rätt till ersättning! Eller anser arbetsförmedlingen landet runt att arbetslösheten den har man sig själv att skylla för. Det är nog så man tänker nuförtiden på AF.

Ni har lyckats sabba A-kassan Moderaterna, så himla moget!

Jag vill inte att mina barn ska växa upp i detta ’semi-fascistiska samhällsklimat’ där vi har en finansminister som likt nån slags bror-duktig uppmanar de arbetssökande att inte vända på dygnet. Där vi har ett högerparti som kallar sig för arbetarparti.

Är det så här ni vill ha det ni som röstade fram borgarskadern? Och hur man kan kalla sig kristen och vara med i KD och samtidigt tycka att detta samhällssystem är bra det går vida över mitt förstånd?

Nu har jag sagt vad jag tycker….

Go´natt!

En alltför låst cykel för att brukas

Nu äntligen är det cykeltider. Idag cyklade jag från västerslätt till östpåstan för att hämta upp lillan och till grubbedagis och tillbaka till tegskyrkan, Då, ja det var då det hände. Då vid stadshuset fick jag en påse bullar i handen av en trevlig tjej. Det var www.100cyklar.se som gladde oss cyklister. Så himla kul! T A C K

När jag tittar runt på olika bloggar på nätet så tycker jag att många, speciellt unga tjejer skriver så bra och roligt. Ofta är det just svordomarna som dom lägger in som blir kuliga. Men jag kan ju inte göra det tycker jag. Men när exvis Josefin Isaksson skriver till ungdomar som äter för lite, ’För i helvete brudar! Ät!’ Då är det så träffsäkert och blir glasklart vad hon menar.

Om jag skulle skriva allt jag tänker när jag är ute och cyklar t ex och dessutom lägga in kraftord eller svordomar, då tror jag att jag liksom skulle gå över en gräns.
Häromdan var det en äldre man i bil som riktigt låååång-tutade på en cyklist och jag tänkte när jag såg det, men för i häll vete i kvarnen gubbe skaffa ett liv. Men jag sa inget. Bara tänkte.

Jag tycker i o f s inte att svordomar alltid är fel. Ibland som när Palme svor i sina politiska tal då kändes det helt rätt. Ibland har jag hört präster i England svära, eller åtminstone i predikan säga ’O hell no’ och det känns oxå rätt på nåt sätt.
Visst det händer att jag svär hemma ibland. Men jag försöker bli bättre…eller kanske mer vårdad i språket. När jag hör de små grytorna härma de större grytorna, även pappa och mamma, då mår jag illa och vill revidera språkvalet hemma.

Ibland när jag har prästskjortan på mig och möter folk och de använder svärord så ber de mig om ursäkt. Det, känns inte bra, bara fånigt. Fast det händer att folk slutar peta näsan när de ser en präst och det är ju bra. Usch vad många som petar näsan i bilköer och sen ringer dom med mobilen och alla bakterier flyttas till mobilen som dom sen lånar ut till nån på jobbet som, ja du fattar.

Kanske det är så med svordomar också, det är bakterier som förpestar…Nja jag vet inte.

Jag tror att jag vill ha lite respons på detta. Vad tror du, kan man svära ibland, även som prälle?
När är det alldeles helt fel att svåra och osa svavel? Hjälp mig!

Go´natt!

Hur många liv har skoteråkande i fjällen tagit denna vinter/vårsäsong?

Vana och duktighet är ingen självklarhet i skotersammanhang.
Det händer ju att professionella dykare och simmare druknar. Lika tragiskt detta.

Jag har en kamrat som berättar att han alltid tar med sig skotern upp till fjällen när det blir dags för familjen att åka. Sen kör han familjen upp på fjället en bra bit tills dom kommer till en bra sluttning där dom kan sitta och sola. Så tolkar han upp barnen upp för backen så att de kan åka skidor eller pulka. Trots att det finns liftar inte så långt ifrån.
När jag en gång kommenterade detta och menade att det var miljövidrigt, och slött så hoppade han bara på mig med ord om att jag är bakåtsträvare etc..Det är ju friheten Larsa. Du vill att allt ska vara statligt och trist…

Nej det vill jag inte å visst jag har kört skoter många gånger. Det är kul. Det är praktiskt när man ska fiska långt bort och det ger möjlighet för rörelsehindrade som annars inte skulle komma ut på fjäll och i skog. Men det är farligt och det är inte bra för miljön.
Alldeles för många människor får dessutom sätta livet till.
För att inte tala om renar och skog som blir störda.

Nu senast i helgen dog min sons chef på UE. Så väldigt onödigt och hemskt.
Och vilken smärta det framkallar hos dem som älskar honom.
Han hade behövts i många år till…

För några år sedan dog en annan Umeåprofil i en skoterolycka vid Holmön.
Detta är oxå smärta och sorg.

Jag vet, det är farligt att leva. Och vi måste ta risker för att få uppleva det där extra.
För många är det avkopplande att färdas frammåt, uppåt, utåt med en maskin mellan benen som orkar.
Det tar för lång tid att åka skidor till de bästa fiskeställena. Men är det värt det när så många människor faktiskt dör. Jag vet inte.

Jag kan tycka att motorstorleken ska minskas. Liksom hastigheten. Sen tycker jag att vi ska införa skoteråkning enbart efter leder eller säkra vägar i skog och fjäll.
Trist tycker kanske nån. Och jag läste vad Stig Strand sa om att Hemavanområdet kanske skulle bli Naturreservat/Nationalpark;- Då flyttar jag på en gång!

Jag förstår att skoteråkningen är viktig för företagade och infrastruktur. Men är det vär det?

Ifjol när vi var uppe i Hemavan hade en ung kille kört ner i Umeälven just vid Norrliften. Han stod på skotern som stod på botten. Han klarade sig tack och lov. Men blev väldigt ledsen över att skotern gått förlorad. Hur ledsen hade hans föräldrar, syskon, vänner blivit om han drunknat?

Här i helgen när jag gick runt Bjännsjön så kunde jag se på den is som fortfarande låg kvar att hela sjön var pepprad med skoterspår. Är det så vi vill ha det?

Jag tror inte på ett generellt skoterförbud men något måste göras.

Go´natt!

Söder om Umeå ligger Bjennsjön

Så har jag äntligen gjort det. Gått runt Bjännsjön. Det sägs vara 1.2 mil. Den enda sträcka som är trist är när man tvingas gå på Gräsmyrvägen. Bilarna kör alldeles för fort. Likt uppkäftiga småungar gasar dom förbi när vi kommer gående.
Ungefär som att; -Det här är vår väg, här ska fasen inga gångare vara.

Nå det fanns andra bilister oxå och mopeder, cyklar och nån som joggade.
Det som förde mig 2 mil utanför stan var att vi hade ett ungdomsläger i Kyrkans Hus i Yttersjö. Helt suveränt kul var det.

Åter till vandringen. Det var många av ungdomarna som aldrig vandrat förrut och en del fick stora blåsor under fötterna. Men få klagade för det var ju så skoj och så mycket att upptäcka.
Jag är en van vardagsvandrare då frun och jag ofta går ’milen’ det vill säga Hälsans stig mitt inne i Umeå.
Den sträcker sig från Centrum via Gamla bron via Tegskyrkan, vidare mot och ut på Ö:n via starnden till Kolbäcksbron och via stranden tillbaka via Öbacka och till gamla bron igen. Exakt 10 km som tar 1 och en halv timme i härligt tempo.
Vi har provat med barnvagn och med barn cyklandes bredvid.

Det är ju så trist att tvingas, som när man går efter älven, att gå tillbaka samma väg. Om man nu inte går via Notvarpsbron, Klabböle och tillbaka via Gamla bron. Men det tar för lång tid för en morgonpromenad.

Därför är Bjennsjön runt att rekommendera. Eller Nydala runt som är ca 7-8 km.

Gång med eller utan stavar är framtiden. Åtminstone för mig för jag kan inte springa mer än ngn km.

Jag tror att jag måste gå runt Bjennsjön igen. Men då ska jag ta med mej lite fika och kanske göra en avstickare åt Fidodalen(som ligger upp i skogen i g:a Degersjö).

Nå´n som vill me´?

Ågren och Holmlund så såta vänner!

Jag minns när jag växte upp på Sofiehem. Min pappa var ursosse(han blev vänsterpartist innan han gick bort, varför har jag glömt)
Jag minns alla diskussioner vi hade kring matbord och i bilen när vi kajkade runt Västerbotten eller ner till Dalarna. Han hade sina svurna fiender i kommunfullmäktige, där han satt och bland styrelsemedlemmar i Stiftelsen Bostaden, där han oxå var ledamot.

Aldrig att han skulle närmat sig Moderaterna eller Folkpartiet. De små partierna som då KdS var aldrig ens nåt att räkna med men Centern gick väl an men om jag ska va ärlig så var det bara Fälldin som han räknade som äkta politiker. Men han hade många vänner över partigränserna, pappa min. Men när det skulle jobbas politiskt då var det som på hockeyplan. Motstånd och medlöpare.

Per Ablin, Erlander och Palme var pappas stora idoler. Gösta Bohman var ett stort stort spöke som jag skulle akta mig för. Och sen när Carl Bildt kom fram så stängde han av TV:n när karln syntes. Jag undrar vart, säger vart, tog dessa kategoriseringar vägen?

Jag lärde mig tidigt allt som fanns att veta om kommunalpolitik. Och jag fick veta att det var viktigt att sossarna behöll makten så att inte borgarna (och det var bara högern) skulle kunna rasera allt som Vi byggt upp.
Holmlund var en bra grabb enligt pappa men han var för lite studerad och skulle kunna få problems. Vet inte om den profetian slagit in.

Därför blir jag konfunderad när sossarna nu allt som oftast gör gemensam sak med moderaterna. Vad har hänt? Gick de riktiga socialisterna i graven med min pappa eller är det moderaterna som äntligen insett att social-demokrati är oslagbart som politiskt system och därför lagt om rodret? Dom känns ju mindre högerinriktade nu moderaterna.

Eller är det så att kommunal politik är en sak och rikspolitik en annan. På det lokala planet kan lammen och vargarna leka tillsammans men på riksplan funkar det inte.
Ska det byggas en ringled runt Umeå då ska alla plötsligt vara sams. Vägpaket är detsamma som en totalpolitisk allians. Konstigt. Men kanske bra för Umeå?

Jag känner mig lite vilsen inför första maj då det är dags att demonstrera.
Ja, jobben är ju viktiga, men det tycker ju moderaterna oxå. Jag tror fortfarande att moderaterna är baksluga och att de ha en hemlig agenda.
De vill sakta men säkert krossa ALLT som sossarna byggt under mer än 4 årtionden.
Avreglera och sänka skatten för de rika.

Men det ser inte lika hemskt ut eftersom de nyliberala krafterna lyckats med att driva tesen ensam är stark och det är BARA individen som räknas. Och de nyliberala krafterna finns i alla läger, kanske mest där vi minst anar det.
Därför slår avregleringarna inte lika hårt i det samhällsklimat som vi har. Plötsligt tycker ingen om Mona men alla tycks gilla Fredrik. Nu när sossarna äntligen fått en kvinna vid rodret då duger det inte längre. Och arbetarna röstar borgerligt.
Så var det inte när jag var liten. Min idol har alltid varit Gudrun. Och är fortfarande. Hennes tal inför EU-parlamentsvalet är fullständigt strålande om gubbvälde.

Det finns all anledning att demonstrera mot individualismen, egoismen och alla de krafter som vill bryta ner själva samhällets grundstenar, frihet, broderskap/systerskap, rättvisa och demokrati.

Ärligt, jag skulle inte bli förvånad om det kom några moderater och gick i samma tåg.
Men det skulle kännas konstigt…
Jamen kom med ni bara…ni är så välkomna att slå ett slag för befrielse från marknadskrafter och kapitalintressen.

Leve socialismen, och Jesus!

Nu är svansen borta. Underbart mottagande på Wish i Umeå. Gott kaffe, massage vid hårtvätt och jättefint klippt. Det är nå´t speciellt med att klippa sig. Om man inte gör det för ofta vill säga. Men jag menar att jag känner mig som ny, vill ha nya byxor och ny tröja.

Nu har mina lockar kommit fram och som frissan sa nu innan du blir allt för tunnhårig så tycker jag att du inte ska ha för kort hår. Tänk vad dom vet ändå. Och bra blev det som sagt.

Tänk om jag kanske skulle köra samma grej i mitt jobb.
Kanske välja partner åt någon som ska gifta sig. Nja det skulle vara för drastiskt.
Men välja namn till barnet som ska döpas då? Nähä inte det heller, men lite kul vore det ändå.
Nu vet jag, jag skulle kunna bestämma psalmer till alla gudstjänster. Nä, vid närmare eftertanke blir det inte så kul heller.

Men lite kul är frågan som man får av frissan, tycker du att det blev bra. Vad händer om jag svarar näe det är alldeles för kort. Får jag pengarna tillbaka då eller?

Nu har jag bara blivit missnöjd en enda gång under mitt 48 åriga liv. Det var en frissa i Uppsala under min studietid som gjorde discofrilla på mig fast jag var en ballad-kille och bara gillade typ Neil Young och Dylan. Nå det växte ju ut men kul var det inte.

Storspov med gigantisk kran

När vi är lediga måste vi bara ut och röra på oss. Vi hamnade till slut i Norrmjöle där vi mumsade på ananas och saft. Så fattade vi ett beslut om att sluta köpa juice. Det är myyycket goare med riktigt frukt, säger vår 5-åring. Hon säger oxå att man blir fet av juice.
Jag lovar ingen av oss har sagt ett knyst om det. Men det kommer å andra sidan så mycket lillgammalt och en hel del klokt oxå ur hennes mun.

Vi brukar säga eller stava rättare sagt om något som inte smakar så gott säger vi , det här smakar b-a-j-s. 5-åringen säger ofta, det här smakar b-a-c. Och vi skrattar och hon skrattar.

Idag var det den stora sätta-upp-studsmatte-dagen. Jag tror att jag såg minst 5 mattor på väg att plockas ihop och skruvas upp. eller snarare tvärtom.

Priset tog en matta i Norrmjöle som satt fast på högkant mot en gavel på ett hus. Det såg mer än lustigt ut med denna enorma väggprydnad. Smart att förvara den så.

Så har vi cyklat 2 mil, stått 4 meter framför en superlugn storspov. (asså deras näbb är enorm!) Sett tranor, svanar, gäss, tofsvipor, finkar, måsar, måsar, måsar. Och en hel del andra fåglar.

Nu ska jag njuta av after-work för präster. Söndag kväll- bästa dagen i veckan.
En sak till bara. En kollega berättade igår att han sett ett gammalt fotografi i Åre föreställande engelsmän som åkt båt till Norge och färdats med tåg till Åre. På kortet stod det att ’This happy people now makes time for afterskii’ Inte så häpnadsväckande, Men fotot var från förra sekelskiftet. 100 år sen alltså. Hur häftigt som helst…om det är sant vill säga.

Go´natt!

På ärans fält i säckar vid kyrkbrofästet på Teg

Detta är en av det allra roligaste saker som vi gör tillsammans med årets konfirmander.
Kampen om alltet är ett Live-rollspel i tre olika lag. Skogens folk, Havets folk och höglandets folk. Kampen inbegriper flera olika grenar som säcklöpning i jättesäckar med 8-10 pers i samma säck.

Kampen om alltet är på samma gång en symbolisk-pedagogisk-lärande lek där alla har roligt och får känna stark tillhörighet till sitt lag. Ett lag vinner i leken Snappa näsduk. En från varje lag möts vid ex calibur svärdet där en näsduk hänger. Sen gäller det att snabbt föra hem näsduken till sitt eget lag utan att bli tagen. Det är väldigt väldigt spännande.

Så såg min och 60 andras lördag ut. Gratis och roligt!

Go´natt!

Solen!

Det har hänt hur många gånger som helst. Mitt under begravningen av en nära och kär människa så tittar plötsligt solen in. Från att ha varit mulet, grått och trist så släpper molnen igenom solens strålar. Och det hände där jag var idag. Kistan lystes upp i solens glans och hela scenariot fick en vändning.

Det är inte svårt att förstå varför vi kallar veckans 7:e dag för solens dag. På engelska och tyska blir det mycket tydligare än på svenska.

Som att Gud, var Gud nu behagar existera, blinkar till och ger oss en blick av ljus.

När detta händer vill jag bara stå där tyst och låta ljuset tala. Låta händelser belysas och förändras.

Det finns ett begrepp som forskare, speciellt fysiker eller matematiker tror jag, brukar tala om. Det är ordet paradigmskifte. Tillvaron eller olika händelser byter skepnad. Å då gäller det att vara med. Våga låta sig belysas och förändras.

Jag älskar solen även när den inte skiner, för jag vet att den ger mig livet.