Manifestation för Jobben

Jag deltog i går kväll i den manifestation som anordnades av fackförbunden Unionen och Metall. Jag fick då möjlighet att säga detta:

Nedläggningsbeslutet kom inte som någon blixt från klar himmel. Alltsedan Torsten Lindqvist m.fl. valde att lämna E6 har jag haft fjärilar i magen när det gäller E6.

Koncernledningens beslut att lägga ned E6 här i kommunen förefaller väldigt ogenomtänkt när man hör från personer som arbetar eller arbetat på E6. Delar av den kompetens som finns här i Robertsfors finns inte på annat håll vad jag förstår.

För de människor som direkt berörs av denna nedläggning så är det naturligtvis fruktansvärt jobbigt att nu leva i en ovisshet om hur det kommer att gå både för de själva men även för den egna familjen. Och eftersom E6 är en sån stor arbetsplats och många av dessa dessutom bor i kommunen så ger detta många ringar på vattnet och på ett eller annat sätt så påverkas vi alla som bor i kommunen av det.

Flera av våra departement har uppmärksammats på vår regions stora utmaning med nedläggningen både här och i Umeå. Det har varit skrivelser från Region Västerbotten och Länsstyrelsen samt personliga kontakter.

Det som bl.a. kommit ut ifrån detta är att Landshövdingen initierat att länsstyrelsen kommer att vara med och delfinansiera en samordnare som vi förväntar oss kommer att arbeta med detta under en längre tid.

Vi förväntar oss även att ledningen för E 6 står fast vid löftet att de kommer ta ansvar och vara delaktig i att hitta de bästa lösningarna för den personal som blir uppsagd. Vi förväntar oss även att E6 tar ett stort ansvar för den personal som är visstidsanställd.

Det viktigaste nu är att hitta den här kompetenta samordnaren och det uppdraget ligger på vår kommunchef.

Det är naturligtvis viktigt att de människor som blir uppsagda tidigt får hjälp så att de snabbt kommer in i arbete, vidareutbildar sig och även att de idéer som vissa kanske bär på tas tillvara och utvecklas. Det är därför viktigt att Arbetsförmedlingen tidigt avsätter resurser som helt är inriktat på att hjälpa till kring E6. På andra håll har personal från AF dessutom inrättat ett kontor ute på arbetsplatsen.

Politikens uppgift är även i denna dystra stund att signalera att vi tror att kommunen även kommer att klara denna utmaning och tillsammans med de goda krafter som finns i kommunen och regionen så kommer vi att finna lösningar som leder till en fortsatt utveckling i kommunen. Vi har ett strategiskt läge mitt mellan 2 stora städer. Vi har en mängd duktiga små och medelstora företag som både investerar och bär på idéer som kan leda till flera arbetstillfällen. Samordnarens uppgift måste även vara att få andra företagare i kommunen att lyfta blicken och kanske våga ta nya steg i utvecklandet av det egna företaget vilket sedan kan leda till fler jobb.

För kommunen är det angeläget att de uppemot 200 arbetstillfällen som försvinner med E6,  att dessa och även fler arbetstillfällen i olika former kommer tillbaka till kommunen. Det är ingen annan som kommer att fixa detta utan det är upp till oss alla att vara delaktig i det arbetet. När vi har idéerna och tankarna klara om hur vi vill gå vidare så kommer det även att vara möjligt att få resurser och stöd till detta.

Nedläggningen av E6 har berört och engagerat många i kommunen. Tidigare anställda vid E6 har hört av sig och velat hjälpa till. Riksdagsledamöter har engagerat sig och försökt hitta vägar för att förmå koncernledning vid E6 att ändra sig. Från kommunens sida har det gjorts allt som kan tänkas göra men nu inser vi att nedläggningsbeslutet verkar vara skrivet i sten.

Robertsfors kommun kommer fortsättningsvis att tillsammans med samordnaren, arbetsförmedling och andra att vara delaktig i det stora arbete vi nu har framför oss.

Det kan i framtiden vara så att det visar att Element Six var mer beroende av Robertsfors än vad Robertsfors var beroende av E6.