En dag full med möten och snor, Birger gick hem full med snor, städare är hemma förkylda.
Alla verkar krassliga på ett och annat vis.
For och lämnade en skurmaskin på The Globe, Norén har målat parketten svart i stora salen,
Jättesnyggt! Jag skulle kunna göra så hemma, måla parketten svart. Det blir så mörkt hemma så man får gå med pannlampa hela dagarna. Snyggt!
Apropå The Globe, den nya ungdomens hus, nu när Norén och så många ungdomar lagt ner
så mycket arbete och möda, så hoppas jag att ni ungdomar är rädd om huset och låter bli att
sabba det. Jag förstår inte vad som driver, främst pojkar att ha sönder, särskilt saker dom inte
rår om? Vad känns tillfredställande i att förstöra? Tillfredställelsen att hjälpa andra och hjältemodigt rädda och skydda, är den känslan annorlunda och mindre? Nu när vi ser så många riddarefilmer borde det synas i allas beteende, som vi blivit matade med ädla känslor och vackra kvinnor att rädda. Jag är fullständigt förvissad om att filmvåld och våldsporr skadar våra preferenser. Men varför blir vi inte mer omtänksam av snälla filmer? Fast dom flesta är tack och lov väldigt snälla.