Onsdagen började fint med att Noréns väckarklocka göd, 3,15 Han kastade sig ur sängen
Gav mig en blöt puss och for till Stockholm.
Tur att det jag är bäst på, är att somna om!
Jag skrev en fin version av Hållbar utvecklingsplan för Nämnden nästa torsdag, så när jag var klar med den, drabbades vi i städorganisationen av budet att en arbetskamrat gått bort.
Funnen död i sitt hem.
Jag och Pirjo grät en skvätt i fikarummet, och ett underligt stilla sus la sig runt oss.
Vi sänder en tanke till hennes nära och kära och träffas i morgon för en stilla stund tillsammans.