Friluftsverksamheten engagerar över 2 miljoner medlemmar, varav drygt 300 000 är barn och ungdomar. Friluftslivet omsätter hela 35 miljarder kronor och dess verksamhet erhåller 25 miljoner i statsbidrag. Ungefär så skriver Anita Brodén (fp) m.fl. i en motion till riksdagen den 2 oktober 2009.

Motionen från flera av folkpartiets ledamöter tar även upp det hittills försummade faktumet att friluftsliv och hälsa hör ihop. Såväl idrotten som friluftslivet är viktiga för att sätta människor i rörelse för en bättre folkhälsa. Friluftsliv och idrott är dessutom ofta ömsesidigt stödjande. För många människor är det skönt att genom friluftslivets försorg få utöva fysiska aktiviteter utan krav på prestation, för andra är tävlingsmomentet i idrottsutövningen en stor sporre.

För att kunna förbättra folkhälsan, öka förståelsen för natur- och kulturresurserna och erbjuda ett rikt friluftsliv är de ideella organisationernas arbete oersättligt. Friluftsrörelsen har en stor betydelse i och med det sociala nätverk som följer av delaktigheten i en verksamhet. De ideella friluftsorganisationerna kan dessutom erbjuda en mötesplats för alla där kultur, kön och social bakgrund inte har någon som helst betydelse och delaktighet ger därför möjlighet att knyta nya kontakter.

Därför är det, som sagt, nu hög tid att uppvärdera friluftsrörelsens viktiga samhällsarbete.

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GX02Xfp1147

——-

Friluftsliv, natur- och miljövårdspolitiken är beroende av varandra. Det kan man utläsa av utredningens olika förslag i betänkandet ”Miljömålen i nya perspektiv” (SOU 2009:83) som har till syfte att effektivisera miljöarbetet i Sverige.

Sveriges riksdag har tidigare beslutat om 16 mycket ambitiösa miljökvalitetsmål som ska uppnås inom en generation. Trots ett aktivt miljöarbete och att miljötillståndet förbättrats i flera avseenden, bedöms målen som svåra eller omöjliga att nå.

Svårigheterna beror bl.a. på att miljöproblemen är gränsöverskridande och att ett betydande miljöarbete återstår såväl i Sverige som inom EU och internationellt. Men flera mål skulle vara svåra att nå inom en generation även om kraftfulla åtgärder vidtas eftersom det tar lång tid för naturen att återhämta sig.

Därför har utredningen, som lades fram 5 oktober, föreslagit en anpassning av bedömningen av om målet har uppnåtts eller inte sker. Genom att lägga till att miljökvalitetens mål även har uppnåtts om tillräckliga åtgärder har genomförts för att på sikt nå det önskvärda miljötillståndet till år 2025.

Utredningen föreslår att regeringen tillsätter en politiskt sammansatt beredning som ska ge regeringen råd och skapa debatt om hur miljökvalitetsmålen ska nås. Generaldirektörerna för de mest berörda myndigheterna och företrädare för länsstyrelser, kommuner, näringsliv och ideella organisationer knyts till beredningen.