Ännu en fantastisk morgon, trots att en kall dimma troligtvis liknande den i Lützen eller som på hedarna i Baskervilles hund. Men tack vare en stabil och stadig vind från öst så kunde den den klara himmelen och morgonsolen bryta fram. Men det hade varit en kall natt märkte jag när jag skulle hämta tidningen. Isen på bron var lika slät som en nyspolad is i Skycom (Umeå) Arena.

Väl på jobbet så hann jag koppla upp mig innan resten av folket kom in och tanka ner dom senaste inkomna mailen. Jag och Karin diskuterade en del om uppehållsrummet på Tundal och vad man borde göra där.
Jag hade varit på Jula i Lördags och införskaffat stadiga rep, trapprep, till trappan upp till övervåningen. Dessa satte jag i händerna på den 221årige Hustomten ( Rickard) och Jozsef. Nu skulle trappan bli fin, och det blev den vid 2-tiden.

Efter jobbet så färdigställde jag det stora sommarprojektet, vårt staket, så nu är det klart att möta vintern. Jag kan konstatera att jag är nöjd med det resultat som är åstadkommit. Men tänk vad det är många som funderat och spekulerat under byggtiden.

Sedan kastade jag mig över det som ska bli det nya matbordet, det kommer bli klart imorgon, om allt stämmer. Nu skulle gamla slöjdlärare se vad "Stadspojken" har gjort trots att han hade tummen mitt i handen. Tänk vad lite man skulle ha gjort om man bara lyssnade på alla som vet bäst och inte vågat chansa och pröva ändå med risken att misslyckas. Hade humlan flugit om den lyssnat på vetenskapen.

På Al Capones visitkort stod det att han sålde begagnade möbler.