Michael Noren, Ånäset

Stadspojken

Torsdag en fantastiskt lugn och fin dag på jobbet.

Jaaa idag så var vi uppe tidigt, jag och huskorset. Ja allt är ju relativt men lite tidigt var det ju i alla fall. Men den lille nakne kinesen, han fick då minsann ligga kvar i sängvärmen. Han kunde ju ty sig till den skönsjungande Helena när vi andra skulle dra in pengar till hans kulinariska o gastronomiska måltider.
Jag hade bara tänkt jobba från 0700 till lunch och sedan vila fram till 17.00, för att sedan köra Maraton bion på The Globe. Men säg den glädje som varar för evigt. Allt som kunde strula till det passade på att göra det + att det var inbokade möten under dagen som raderade bort alla chanser till att få luta omkull sig.
Egentligen så började det igår eftermiddag då jag och Hustomten skulle montera en projektor i taket i den Stora salen. Vi hade en plan om att alla kablar skulle gå på vinden och inte sitta i taket. Denna tanke förkastade vi igår eftermiddag först efter att vi likt Sven Hedin och Lawrence av Arabien skulle korsa öknen. Vår öken var förvisso bara av sågspån men så mycket sågspån sen. Vi försökte gräva oss fram och hitta en lämplig plats att borra ett hål. Vi funderade även att gå in i ett befintligt ventilationsrör ner till replokalen. Men eftersom undertecknad kände sig som en försiktig general så valde vi det säkra före det osäkra. Vi skulle dra kablaget i taket inne i Stora salen istället.
Sagt och gjort upp och ner för byggställningen som en ekorre (stela i kroppen idag). Men efter att ha blivit lämnad ensam när Hustomten sökte sig mot Rotberget och aftonförplägnad så vacklade jag i tron att vi skulle dra kablarna i taket. Jag gjorde allt annat klart och återvände till Residenset efter att ha sett Huskorset lära ett antal tjejer självförsvar och hört den skönsjungande Helena dra av Nattens drottning i Stora salen.
Men imorse så bestämde vi oss, vi ska gå genom taket med kablarna. Efter att Hustomten hade mätt upp alla kända och ev. okända ytor i och kring vår tänkta väg ner genom huset så var det dags. Upp i såspånsöknen igen med spade och skyffel, skruvdragare med träborr och annat nyttigt så skred vi till verket. Jag fick likt Lundin oil provborra ett antal hål innan jag kom rätt. Sedan gick allt som på räls. Ett lagom stort hål för kablarna som sänktes ner i det okända. Men det var att se som en framgång eftersom dom gled ner flera meter. Sedan snabbt plugga med glasull och täcka med spån. Ner till den blivande ljustudion och bryta upp en liten del av väggen och vad hittade jag där, jo både mina kablar och det tilltänkta ventilationsröret som skulle leda kablarna till rätt ställe vid teknikskåpet. Sen gick allt perfekt ända tills det var dags att köra soundcheck och vi var utan en massa ljud som skulle finnas. Ny teknik och instruktionsböcker på engelska, men vaa faan!!!! Men efter att alla kloka och jag lagt våra näsor i blöt så fick vi till det. Lagom då så ringde Huskorset som var på ingående till Centralorten efter en dagsutflykt till Skellefteå. Så lämpligt att vi for hem tillsammans så att jag hann göra mig lite fräsch innan det var dags att åka tillbaka (läs var hemma i en kvart)
Nu sitter jag här i The Globe och har ett stort antal unga cineaster (eller är det bara för att träffas och spana på varandra???) från alla väderstreck i kommunen.
Vi har även under kvällen haft besök av ordningsmakten, dvs. den lokala polisstyrkan kom förbi och tittade till oss. Tack för det besöket!!!
Det har hittills varit lugnt och full fart och de som är kvar nu lär vara kvar hela natten i stort sett, men en eller annan lär väl droppa av under de närmsta timmarna. Själv så blir jag kvar och låser dörren som siste man vid 9 snåret imorgon.

I salarna två pågår det film, en med bara skräck till mångas glädje och in den andra en mer varierande repertoar med action och komedier.

Visste du att – Ralph Lauren ursprungligen hette Ralph Lifshitz.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.