Imorse så vaknade jag just innan Millas Mirakel skulle sjunga sin ständigt återkommande hit "Till rytmen av ett Regn inatt". Detta är en gammal goding som följt med mig sedan det var möjligt att köra med MP3or i telefonen. Och det fantastiska är att låten alltid känns rätt.
Men nog om detta. Idag var kroppen kraftigt märkt av att kräla omkring som en annan Smeagol i BodaBorgs vindlingar och vrår samt att ha ägnat hela söndagen åt att trampa i snö. Detta har då verkligen satt fart på systemet och håller en ev. hjärtinfarkt på behörigt avstånd.

Idag hade vi storfrämmande på The Globe, det kom fritidsgårdsansvariga från alla håll o kanter från länet till vår nätverksträff i UvNet. Jag saknade dock min kompis Linda från Vännäs. Men vi lyckades trots detta vara kreativa och ta fram en del intressanta aktiviteter och träffar för vår personal.

Jag och Huskorset tog med den lille nakne kinesen hem och åt middag innan det var dags för en hälsosam promenad runt i grannskapet. Detta ledde till att lille Totte fick upp fina spår efter andra kompisar, främst tikar troligen. Så snart efter att vi återvände till residenset så ville han ut på en ny tur runt in da hood.
På kvällen for jag till jobbet för att ordna en affisch inför Luciavakan på The Globe och Huskorset for på möte med partiet. Men inte lyckades jag få till det med affischen. Jag fick ett viktigare besök att ta hand om istället. Så affischen får mogna tills imorgon.

Idag har jag även ägnat mig åt djupa tankar o grubblerier.
Vad gör mig till den jag är och varför känner jag mig så bra till mods. Jo det finns ju många skäl till detta. Jag har en familj som älskar mig för den jag är och för att jag är jag. Jag trivs med mig själv och jag har ett jobb som jag trivs med och tycker är menungsfullt
Men tyvärr så är det många därute som är ensamma, detta oavsett om man är rent ensam eller inte känner sig hemma där man är eller att man tillhör en grupp eller familj.
Detta gör det än svårare att se fram emot en God och Glad Jul i familjens sköte. För borde inte alla ha den rätten att ha någon att ty sig till och dela både glädje och sorg med.
Måste man alltid vara den som står i täten och tar skit för att backa upp så att andra ska ha det bra. Kan man inte bara få vara den lilla människa man är och bli älskad trots fel och brister.

Några andra funderingar har kretsat kring är hur man kan sätta en hållbarhetsprägel i allt tänk som vi som kommunala företrädare borde ha för ögonen i de beslut vi tar oavsett om det gäller personella eller materiella resurser.
Detta är dels kopplat mot att jag i dagsläget står utan fritidsledare i Bygdeå efter Jul om mina fritidsledare där gör slag i saken att efter lång tid sluta som dom gjort klart för mig och att vi inte hittar några lämpliga nya kandidater. Finns det några lämpliga kandidater därute månne?

Dels om jag gör rätt att hela tiden söka efter grejer på konkursauktioner land och rike runt för att på billigaste sätt utveckla våra fritidsgårdar till att bli fräna och fräscha mötesplatser för unga. Min tanke med detta är att "våra" ungdomar som bor i kommunen ska ha dom bästa förutsättningar till en bra fritid på Ungdomshus och fritidsgård

Visste du att:… håret på huvudet växer omkring 1,3 centimeter på en månad? Man tappar ungefär 75 hårstrån från huvudet varje dygn?