Ja det finns många sätt att se på detta med väder. Ska man lyssna på alla dessa olika vädergurus från SMHI så har vi det väldigt fint här i Robertsfors området. Det skulle t.o.m. sluta snöa kl 1400, men dom sa inte vilken dag. Men i gengäld så har ju ingen prognos visat på att det skulle snöa 24 timmar per dygn sen i Lördags. Och nu så lovar dom Sol och lite varmare. Men är detta en sanning??

Jaa den som överlever helgen lär se, men inte känns det så när man hör vinden yla runt knutarna och snön blåser antingen från höger till vänster eller tvärtom. Detta beror ju på hur man själv står vänd.

Men egentligen så gör det ju inte så mycket så länge man håller sig inomhus. Och sedan så får man ju se nya fantastiska skapelser tack vare VindPelle och byggmaterialet nederbörd i form av iskristaller, enstaka eller sammanfogade, som faller från ett moln.

Men taket som jag skotta de i lördags har mer snö nu än tidigare. jag tror det kan vara en 15-20 cm djupare. Detta gör ju att stadspojken måste ikläda sig ett snöskoveloutfit och med balansakter likt dom främsta på Cirkus Scotts trapetser bege sig ut i denna fluffiga o hala tillvaro och rensa taket.

(( Om vädret i mars månad och vad det kanske kan berätta även om höstens väder, kan man läsa följande i den gamla bondepraktikan:

Om mycken dagg i mars månad sig begiver,
mycket regn i detta år det bliver.
Så mycken dagg som i mars månad månd´ falla
Så mycken rimfrost efter Påska med alla
Så mycken dagg skall ock i höstmånan komma
Det bliver oss till gagn och fromma

Ville man alltså ha mycket regn till skördarna på hösten hoppades man på dagg och regn i mars, eftersom detta tydligen på något sätt "följdes åt" enligt den gamla traditionen.

Runt den 21 mars infaller Vårdagjämningen, den dag då dag och natt på alla orter är lika långa.

I mars dyker Marie bebådelsedag, eller Vårfrudagen, upp. Det handlar inte, trots att man kunde tro det, om någon"Fru Vår" som kommer med ljus utan den som åsyftas är förstås just Jungfru Maria, Vår Fru, Jesu moder. Om Vårfrudagen sägs det i bondepraktikan:

Om det frys Vårfrunatt, då fryser därefter 40 nätter.

Det sades också, att om det var så stora bara fläckar på marken att barnen kunde gå runt huset utan att trampa i snö, så skulle det bli ett gott år. Så mycket snö som fanns på taken Vårfrudagen skulle det finnas på marken första maj. Vårfrudagen ansågs alltså vara den första vårdagen och ett annat vårtecken runt denna dag var tranans ankomst. Så välkommen var denna vårens budbärare att man på sina håll ägnade tranan speciella seder. Således förekom till exempel "trangåvor". Varje familjemedlem skulle på tranaftonen, kvällen före Vårfrudagen,ställa fram sina skor vid något varmt ställe, exempelvis kakelugnen. När alla sov kom sedan tranan och la gåvor i skorna. Det förekom också att barnen ritade tranbrev. Ibland gav de dem till sina vänner, ibland satte de upp dem i fönstret så att tranan skulle hitta till just deras hus. Det hände till och med att barnen fick stifta närmare bekantskap med tranan. Det var då någon vuxen som iklätt sig tranedräkt med lång strut till näbb. Denna trana var inte enbart snäll-hade barnen varit olydiga kunde de få risbastu istället för gotter. Måhända tranan inte på alla håll var lika välkommen…

Ett annat bruk denna den första av vårdagar var att springa barfota utomhus. Dels skulle det markera att sommaren, då man kunde gå barfota, var i antågande, men barfotaspringningen sades också förhindra att man fick sprickor och sår i fötterna under resten av året. Inte heller kunde man bli ormbiten eller förkyld om man gjorde detta, visste sägnerna att berätta. Man kunde också markera att vintern var över genom att,med början Vårfrudagens kväll, inte tända fotogenlampan, utan lägga sig när det ännu var ljust.

I våra dagars almanackor står det inte endast Marie bebådelsedag eller Vårfrudagen. Det kan också stå "Våffeldagen". Detta namn är helt enkelt en förvrängning av Vårfrudagen, och seden att äta våfflor just denna dag är inte särskilt gammal. Men vad gör väl det när det är så gott med våfflor och vispgrädde!

ur EN ÅRSTIDSKALENDER -året runt nu och förr av: Kjell Dellert.))