Helt slut.

Av , , Bli först att kommentera 1

Har känt till och ifrån i veckan att mina körtlar velat bråka med mig men det har alltid lugnat ner sig. Fast idag tror jag att det blivit lite värre, körtlarna är rätt svullna, blir slut så fort jag anstränger mig minsta lilla, dammsög lägenheten och blev helt slut. Fryser stup i kvarten men har ingen feber, har ont i nacken…ska jag måsta bli sjuk nu alltså? Jag vägrar!

Tur det är fredag imorn så jag kan vila i helgen. Blev ingen träning idag som vi först planerat eftersom jag mår som jag gör, får se ifall det är bättre eller sämre imorn om man kan fara och träna då.

Nä ska inta soffläge tills sambon kommer hem från biljardspelandet så ska vi äta middag.

Träning och vitaminer.

Av , , 2 kommentarer 1

Åh vad jag hatar vårat internet – Comhem är helt värdelöst! Hade skrivit ett långt inlägg sedan dör nätet.

Jaja, idag har jag fortsatt att flytta förråd på jobbet, påbörjade det igår men idag blev det som rätt färdigt så nu har vi ett fint förråd 🙂 Drygt, jobbigt men väldigt roligt var det. Ville helst bara gå hem ett tag då man inte visste vart man skulle börja men sen flöt allt på bra.

Annars efter jobbet så hann jag träffa min underbara vän Jennie en stund, det snackades lite skit. Enormt trevligt då det är så sällan vi träffas, vi måste försöka bättra oss på det tror jag 🙂 sedan blev det att skjutsa mamma och lillebror, släppte av mamma nere på stan och jag o bror for på lite olika ärenden.

Efter det blev det hem i soffan en stund och vara sjukligt trött tills sambon tog sig ur sängen och vid 17 tiden drog vi iväg och tränade, ben och mage. Får se hur mycket träningsvärk det blir i benen denna vecka.

Har kommit fram till att jag nu ska införskaffa mig mer kromtabletter också emot mitt sötsug som kommer i vågor. Sedan jag bytte kortisontablett för några år sedan har jag haft problem till och ifrån med att jag konstant är sugen på något att äta, så finns det kakor, godis eller nåt annat hemma så slinker det lätt ner.
Och igår fick vi två lådor med kakor av Eriks fina mormor, det gjorde inte saken bättre 🙂 Men än så länge har jag bara tagit en av varje igår kväll!

Ska även se ifall jag inte hittar någon bra vitamintablett eller något annat som får en att bli piggare för jag är så enormt less på att alltid vara trött nu, vaknar och är trött, efter jobbet är jag näst intill en zombie, en väldigt socialperson är jag just nu med andra ord. Någon som har ett bra förslag på nåt som gör en piggare?

Sen har jag även lust att prova ett nytt kostillskott som kommit för personer som har problem med sin mage, jag har ju IBS som blir snart galen på att få ont i magen var och varannan dag.

Nåväl, får se hur mycket pengar jag får i lön denna månad så kanske man kan köpa lite piller och se ifall man kan börja må lite bättre?!

Nä nu ska jag surfa runt lite till sedan ska jag banne mig ta en tidig kväll!

Hörnefors.

Av , , Bli först att kommentera 1

Yes igår for jag till Hörnefors mitt på dagen. Sedan drog jag och mamma iväg ner till Ö-vik för att hälsa på lite bekanta där, blev en heldag där nere för vi var inte hemma förrän vid 22 på kvällen. En riktigt trevlig dag hade vi!

Idag har vi varit hos morfar och donat lite mer. Nu väntar jag på att våran paj som står i ugnen ska bli klar och på någon timme till beger jag mig hemåt igen.

Annars så kan jag faktiskt gå normalt nu igen utan att må illa för att jag har sån hemsk träningsvärk, är dock sjukt trött och känner mig inte alls peppad på att kliva upp tidigt imorn för att jobba, skulle behöva några dagar till med sovmorgon men det är bara att gilla läget.

Sen för övrigt så har jag tänkt på en sak – vad pinsamt det måste vara för en del personer att man får se och läsa saker på Facebook innan man får höra det från personen i fråga personlingen! Men det är inte jag som får skämmas.

Och sen det senaste året så har man även märkt klart och tydligt vilka som är ens riktiga vänner och vilka som faktiskt bara är mer som bekanta om ens det. Kunde vara rätt irriterande ifrån början vissa saker men nu orkar jag inte ödlsa energi på det längre.
Det är inte mig det är synd om utan dem – mer än så säger jag inte.

 

Träningsvärken från hell.

Av , , Bli först att kommentera 1

I förrgår tränade vi ben, igår kände jag hur mina ben började stelna ihop totalt trots att jag tog det lugnt med träningen, lätta vikter. Idag är det ÄNNU värre, har svårt att gå och har mått illa imellanåt då jag varit tvungen att gå fort på jobbet idag.
Nu får jag tack o lov vara hemma och bara slappa.

Ikväll blir det en riktig slapparkväll, sambon jobbar och jag tänker bara vara hemma. Är dessutom utan bil så går helst inte så långt bort 🙂

Imorn åker jag till Hörnefors och sedan vidare ner till Ö-vik där jag och mamma ska hälsa på lite folk! Blir trevligt med en liten utflykt.

Nåväl, ska försöka hitta på något en stund nu om jag tar mig upp ur soffan…

Halva veckan kvar.

Av , , 2 kommentarer 1

Sådär ja, nu har redan halva veckan sprungit iväg, snart är det helg…igen… 🙂

Idag har jag träningsvärk i ryggen, trots att jag hade så lätta vikter men har nog legat av mig rätt mycket i sommar då man inte tränat nåt! Idag tänkte vi fara iväg och träna igen, ben stod visst på schemat så imorn kommer jag knappt kunna gå på jobbet!

Annars så har veckan varit bra, rätt trött och slut efter jobbet men det är som vanligt. Har fått äran och inskolat en tjej på vårdlaget också, riktigt kul! Dock så är jag rätt förvirrad när jag ska visa någon annan vad jag gör så man får använda hjärnan och tänka igenom allt, kan vara bra att göra det ibland också, haha.

Nu tänkte jag slappa i soffan en stund tills sambon kommer hem och vi ska iväg och träna, måste nog försöka peppa mig själv lite också för kände mig inte alls sugen på träning just nu.

Sen imorn efter jobbet ska jag på ett möte och sen blir det roligt 🙂 Berättar mer om det senare!

Nu – soffan!

Igång med träningen.

Av , , 2 kommentarer 1

Yes, nu har vi kört igång med träningen igen. Var och körde första passet i eftermiddag, har haft uppehåll under sommaren.

Blev ett lugnt pass för oss, lite otränade och med tanke på mina höfter som fortfarande inte är riktigt bra. Har forfarande rätt ont fast idag har ändå varit en bättre dag, min stortå däremot är lika bortdomnad än. Vet inte hur sjutton jag ska få tillbaka känseln där.

Men hur som helst idag blev det rygg, axlar och triceps, får se ifall det blir någon träningsvärk imorn 🙂

Nästa vecka har jag tänkt försöka köra igång med gruppträningspassen också, tänkte ta mig iväg på Step up och eventuellt Cardiomuskel, måste ta tag i mig själv nu och fara iväg. Spelar ingen roll hur trött jag är det är bara och släpa iväg sig för jag blir så mycket piggare av att träna!

Nåväl, nu har sambon farit iväg på ett möte med biljardmänniskorna, jag ska slappa vid tv´n, ta en varm dusch och bara vara tills det blir sängen.

Ett år.

Av , , 1 kommentar 2

För ett år sedan fick jag världens mest jobbiga telefonsamtal från min lillebror, min älskade mormor hade somnat in för gott. Det samtalet gick mest ut på att jag halvskrek och inte riktigt förstod vad han menade då han sa att "mormor är borta". Jag tyckte han kunde gå och hämta henne, väcka henne..jag förvandlades till ett litet barn som stängde av allt, ingenting fungerade i min hjärna just då.

Hela eftermiddagen spenderade vi i Hörnefors tillsammans med familjen, gick in till mormor flera gånger och försökte ta farväl. Det var nog som sagt den jobbigaste dagen jag varit med om, förutom begravningen som sedan följde.

Det känns så sjukt att det redan gått ett helt år, ett helt år utan henne – ofattbart!
Ibland känns det fortfarande som vanligt, att hon är hemma tillsammans med morfar, trots att man varit där så många gånger och vet att hon inte är där. Jag har varit förbi graven, sett stenen och det kopplar fortfarande inte riktigt hundra rätt. Hjärnan vill nog inte riktigt inse än att min älskade mormor faktiskt är helt borta, hon kommer inte komma hem till oss mer.

Tiden har gått så fort, ett helt år av saknad. Vi har haft våra grillmiddagar hos morfar som vanligt men utan mormor, snart är det dax för älgjakt utan henne igen, våra köttsoppsmiddagar blir inte av detta år heller med henne. Men vi försöker fortsätta hålla i våra traditioner fast utan henne, hon är nog ändå med oss på ett litet hörn.

Saknaden är enorm efter min älskade mormor – önskar så att hon kunde komma hem igen, om så bara för en liten stund.

Vi ska till Hörnefors en sväng i eftermiddag, hälsa på morfar och äta middag tillsammans där. Ska även fara förbi min älskade mormor och tända ett ljus hos henne.

Vi har…

Av , , 2 kommentarer 0

Beställt en ny säng idag! Nu samlar vi på oss vuxenpoäng 🙂

Det blev en Hilding Cortina Kontinental säng, en 160´s, från Sängjätten. Nå större får vi inte plats med i sovrummet men det är ju större än våran 120´s, som faktiskt fungerar riktigt bra, men tids nog kommer vi behöva en större säng 😉
Nu måste vi bara vänta till i slutet på september på att få hem våran nya underbara säng. Jag längtar!

Annars idag så har vi varit runt och kikat på mobiltelefoner, jag var i behov av en ny då min billiga Nokia från Clas Ohlson´s inte riktigt funkar som den ska, stänger man av den tar det nästan en timme för den att starta upp så du kan ringa och skicka sms.
Men vi hade hittat en perfekt telefon, så idag slog jag till…det blev en HTC Wildfire från The Phonehouse. Nu har jag med andra ord äntligen övergett Nokia, har bara ägt Nokia i hela mitt liv, hade en Sony Ericsson ett tag men gav upp den rätt fort. Ska försöka lära mig den där Android världen nu också, finns mycket roligt man kan göra och ha på telefonen, för mycket för en som är van att bara ringa och sms:a 🙂

Nu är snart listan avklarad med vad jag vill införskaffa till lägenheten, en ny säng är fixad, kvar är då;
– Ny soffa
– Nytt vardagsrumsbord
– Rullgardin alternativt mörkläggningsgardiner till sovrummet

Men det kommer snart de också 🙂 Eller ja kanske inte allt då man behöver spara lite pengar ett tag först.

Nåväl, ska fortsätta se på tv nu och leka lite med min telefon som förövrigt sambon beslagtagit just nu 😀

 

 

Fjällvandring.

Av , , 2 kommentarer 2

I fredagsnatt den 27:e satte vi oss på tåget emot Abisko för att påbörja våran fjällvandring på en vecka, som det var planerat ifrån början.
Tanken var att vi skulle gå cirka 10 mil, Abisko – Nikolaukta, men vi fick lov att avbryta vår vandring.

Utanför starten på Kungsleden, redo för att påbörja vandringen…

Vi traskade på cirka 1,5 mil första dagen, gjorde lite småstopp för att vila fötter, axlar och rygg. Tog middagspaus etc. Dock så fick jag svåra smärtor rätt fort (efter ca 3-4 timmar) i både höfter och axlar som strålade ut i ena armen och upp i huvudet som resulterade i sprängandes huvudvärk och illamående. Men vi fortsatte vandra.

Gick till första stugan efter vägen där vi fick råden att vandra ca 3 km till för att komma ur Abisko Nationalpark där vi kunde tälta så vi fortsatte vår vandring, trötta och totalt slut. Fick höra att det skulle ta 30-40 minuter att gå, vi traskade nog på i ett bra tempo i 1½ timme. Direkt vi kom utanför skylten för nationalparken slog vi upp tältet på första bästa plats.Sov nästan ingenting den natten pga smärta, utmattning och ett tält som blåste lös.

Dagen därpå, i söndags mådde vi inte speciellt mycket bättre. Min sambo hade mest troligt fått feber och var illamående och kunde knappt äta, jag kunde inte gå normalt pga smärtan i höfterna så vi beslöt att istället för att fortsätta vandra framåt gick vi tillbaka till första stugan som var ca 3 km bort. Väl där åt vi lunch, tog det lugnt och vilade. Slog upp tältet och traskade runt och kikade på naturen där. Vi sov vid stugan den natten. Sov rätt bra, vaknade av att det regnade och att en liten lemmel/mus försökte ta sig in i tältet dock. Har nog aldrig blivit så skrämd i mitt liv som jag blev av det prasslandet. Var helt säker på att någon när som helst skulle dra upp dragkedjan till tältet så jag planerade vad jag kunde slå med, skorna var utanför, stavarna likaså, kniven satt fast i väskan…men så såg min sambo att det var en liten sketen sak som sprang runt där som vi lätt kunde skrämma iväg.

I måndags packade vi ihop våra saker, lämnade en del mat åt andra som kunde behöva det bättre än oss plus att våra väskor blev lättare. Vi försökte få i oss frukost trots illamående. Jag vadderade mig med fetvadd och kompresser på höfter och axlar, tejpade fötterna rejält sedan började vi vandra tillbaka emot Abisko. 1,3 mil skulle vi ta oss under dagen. Vi gjorde snabba stopp för lite vilning av onda fötter, axlar och rygg, tog lunchpaus och mellanmålspaus. Väl framme vid turiststationen bokade vi in oss i en stuga över en natt och bokade nya tågbiljetter hem på tisdagen.

Så skönt att faktiskt vara tillbaka i Abisko, nära till tåget och inte vara mitt ute på fjället då man inte mådde bra. Vi fick duscha och äta middag i lugn och ro, sova i ordentliga sängar.

På tisdagsmorgonen städade vi ur stugan och packade ihop, ställde bort våra väskor på turiststationen och gick på en kort utflykt – Abiskojåkkas kanjon. Där togs denna bild;
 

Ett enormt vackert ställe. Men man ska inte vara höjdrädd där! Klippväggarna går rakt ner i vattnet och är flera meter höga.

Vid 12 tiden satte vi oss på tåget hemåt och kom hem igår kväll.

Nu börjar vi må bättre, sambon är som helt återställd, jag har fortfarande ont i höfterna och är stel och mina stortår är bortdomnade totalt. Men vi har ändå fått se mycket vackert trots att vi inte gick hela sträckan och fick se allt, som att uppleva Kebnekaise etc. Det är en upplevelse att få vara uppe i fjälls på hösten, så enormt vackert. Alla fjäll, bäckar, klippor, stenar med mera. Ett minne för livet.

Men jag vände hellre om än att ha fortsatt för vem vet vad som hade kunnat hända mitt uppe på fjället då, ännu svårare smärtor, blivit mer sjuka och inte kunnat ta oss en meter varken framåt eller tillbaka…

Nu är vi lite klokare inför nästa vandring, vad man ska tänka på, hur länge man ska planera att vara borta, vad man ska ta med och inte ta med osv.

Är ändå nöjd med våran vandring, allt vi fick se och uppleva – som sagt, ett minne för livet!