Förbindelserna

<i>Fred Lindgren</i>”  /><i>Bussförbindelserna med Omvärlden var god.</i></p>
<p>1961 valdes <i>Eberhart Hällgren</i>, Fiskberg, mannen som uppfann Bert Karlsson, enhälligt som ordförande i Kommunikationsdepartementet som under denna tid hade sitt säte i Lubboträsk. </p>
<p>Den främsta orsaken var troligen hans uppfinning om osynliga motorvägar som redogjorts för tidigare. Även hans utbildning som koreograf, konditor och sälgjägare <i>(Salix caprea) </i>torde ha legat tungt på vågen.</p>
<p>Det allra första beslut som Hällgren drev igenom var att bussförbinda Kalvträsk med i första hand Burträsk. Denna 5 mil långa sträcka som fram till detta beslut bara trafikerades av Allan (Al) Calsone och Droskarsson i Åsträsk kom att bliva en pulsåder i kommunen och kommersen med Berglund slog detta år alla tidigare rekord.</p>
<p>Bussarna till Burträsk avgick mellan 1961 och 1967 var 3:e minut från klockan 04:03 vardagar och 06:53 om helgerna. Sista turen hem avgick från andra änden klockan 02:33 och på röda dagar 05:01 och de vältränade busschaufförerna hade rörlig lön som baserades på hur många fordon inom samma bussbolag som kunde passeras innan Andersfors. </p>
<p>Rekordet har fortfarande Assar Eriksson som passerade 120 bussar och ingen har kommit i närheten av hans 5-milsrekord om 14 minuter på sträckan Kalvträsk – Burträsk. Då får man ha i åtanke att det på denna sträcka, på den tiden, fanns 314 hållplatser samt att Assar ofta tog sig tid att i Storbrännan samtala med affärsinnehavaren i minst 10 minuter. Orsaken till detta var förstås att Assar var bördig från Långträsk.</p>
<p>Eberhart Hällgren hade visdomen att lägga ut trafiktillstånden på olika bussbolag i syfte att hålla biljettpriserna nere på en rimlig nivå och som mest (1963) var det 60 olika bolag som skötte transporterna där Greyhound och Linjebuss var det absolut snabbaste. </p>
<p>En normalbiljett utan extra tillsatser såsom mjölk, hamburgare, paraplydrinkar och solskyddsmedel kostade 29 öre. Ombokningsbar och med extra allt (inkl ketchup) gick den lös på 32 öre (T & R). </p>
<p>Bussgaragen som byggdes i samband med denna transport-era upptog som mest 60 000 hektar och voro placerade strax intill Karl Malmins hus på industriområdet i västra Kalvträsk.</p>
<p>Då returresorna vore betydligt mer populära än ditresan så fann Eberhart att extrabussar voro av nöd om man skulle bibehålla ryktet och trovärdigheten i ett snabbt växande samhälle. <br />Således avgick det varannan minut en buss destinerad mot Kalvträsk från Stationen i Burträsk. </p>
<p>Det var under denna tid som korvgubbarna började visa sig på busstorgen och många gjorde sig en förmögenhet på hungriga resenärer som inte hade tid att handla på kioskerna vid ändhållplatserna. </p>
<p>Även Eberharts egen hamburgerkedja <i>McHällgren</i> drog fördelar av detta ideliga resande och han fick ensamrätt på att i varje fordon installera ett mini-McHällgren som enbart serverade McHorace och BigEberhart.</p>
<p>Vid övergången till högertrafik den 3 september 1967 avstannade all busstrafik då Lostträsks tjurstövlar vägrade flytta hållplatserna till Andra sidan vägen med hänvisning till att det redan fanns en hållplats där. </p>
<p>Men Eberhart Hällgren hade emigrerat till Japan 1941 så ingen vid Kommunikationsdepartementet i Lubboträsk hade modet att fatta ett beslut där Lostträsk skulle uteslutas helt ur kommunen, grävas upp ur myllan och skeppas med båt till Nya Guinea.</p>
<p>Ska man idag åka buss till Kalvträsk, oavsett avreseort, fordras inte bara att hotellverksamheten i regionen utbyggs å det grövsta. Man måste även betänka att restidens längd innebär att hamburgarna i matsäcken måste förvaras på is.</p>
                    </div>
                    <footer class=

En kommentar

  1. Lars Lustig

    För länge sedan, förmodligen under den tidig-oscarianska eran, fanns det en busschaufför vars namn dessvärre fallit ur såväl minnet som rullorna. Ett av hans kännetecken var att han inte kunde säga ”r”. Chaufförens konduktör och hjälplastare lystrade emellertid till namnet Selander Wiklund.

    Vid avgång från var och en av de 314 hållplatserna hördes därför chaufförens återkommande startutrop: Hall i dä, Selandej, nu bäg e i väg.

    Källa: Min fader Lustig d.ä. (bördig borta Åsen)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.