vetskap….

 Dessa kära återseenden…man blir så varm och harmonisk inombords var gång vi ses. Hur skulle jag klara mig utan dig? Vetskapen av att du finns där i både vått och torrt stärker mig totalt i alla mina göromål.Lyckan som spirar i mina ögon blir total då jag ser dina konturer och ser att du inte har någon annan som aspirerar på dig och ditt svala yttre…Känns som om det vore igår som vi blev ett…hmmm…men det var det ju också…nåja du är förbaskat skön iallafall du min dyrgrip till toastol…