Känner ni det? Våren? Jag förundras varje år över känslan av lättnad och helt obefogad glädje som kommer över en den här tiden på året. Lika mycket som mörkret och kylan här uppe är lite av en chock varje år så är våren samma sak. Och det är det som är så jäkla härligt och i slutänden på något sätt ändå gör det värt att bo här. Ur kompakt mörker blir allt ljus värdefullt. Åh så skönt. Nu under påsken har jag drabbats av världens vårkänslor så här bjuder jag på en vårlåt från förra året.
Tv on the radio-basist död
Så hemskt. TV on the radios basist Gerard Smith har dött av lungcancer endast 34 år gammal, skriver Nöjesbladet. TV on the radio släppte senast förra veckan sin nyaste skiva Nine types of light och är just nu på turné som Smith inte kunnat delta i. Bandet ställer nu in sina fyra kommande USA-konserter.
– Vi kommer sakna honom fruktansvärt, skriver bandet på sin hemsida.
Veckans största nyheter
Som nöjesredaktör för man många pressmeddelanden. Förlåt, måååååånga pressmeddelanden. Vissa förundras jag av mer än andra. Som det faktum att Svante Thuresson lyckas klättra upp som etta på Itunes. Skivan ska visst vara bra, men köper hans fans verkligen digitala skivor? Å andra sidan är det väl inte särskilt svårt att klättra på Itunes-listan då försäljningen inte direkt är enorm.
En annan sak att förundras över är att nyheten om Martin Stenmarcks kommande singel (Tonight’s the night) skrivs med versaler. Förlåt, men så stort visste jag inte att det var.
Långtråkig film till långfredag
Långfredag ska vara – långtråkig. Därför har Sveriges filmälskare hos Lovefilm.se fått rösta fram de långtråkigaste filmerna för den som har lust att spana in. Vinnare blev 1980 års Berlin Alexanderpaltz på hela 14 timmars speltid. Rainer Werner Fassbinder har skrivit manus efter Alfred Döblins roman från 1929 med samma namn, en tv-serie från början men också i filmform. Den restaurerade filmen hade premiär på Berlins filmfestival år 2007 och var hela 931 minuter lång. Då blir det verkligen en långfredag.
Mest äldre klassiker på listan – men Borta med vinden är väl jättefin? Jättegäsp också, men ändå…
Långtråkigaste långfilmerna inför långfredagen (titel, speltid, år, andel röster)
1. Berlin Alexanderplatz, 14:54, (1980), 27 %
2. Borta med vinden 3:43, (1939), 14 %
3. De tio budorden 3:42, (1957), 13 %
4. Ben Hur 3:34, (1959), 11 %
5. Pestens Tid 5:59, (1994), 10 %
6. King Kong 3:00, (2005), 8 %
7. Cleopatra 4:03, (1963), 6 %
8. Lawrence av Arabien, 3:38, (1962), 4 %
9. Krig & Fred 3:20, (1968), 4 %
10. Gettysburg 4:04, (1993), 3 %
Källa: LOVEFiLM.se
Vilken är den långtråkigaste filmen du vet?
Pandabjörnen är tillbaka!
FOTO: BRIAN DERAN
Just nu avnjuter jag Noah "Panda Bear" Lennox platta Tomboy som släpps i veckan. Den experimentelle musikern, kanske mest känd som en av ursprungsmedlemmarna i Animal Collective, släpper sitt fjärde album som alteregot Panda Bear. Vi har liknande ekande, drömska psykedeliatoner, mässande stämmor och yra klaviaturslingor som hos djurkollektivet men med flumreglaget något hårdare åtskruvat. Rockkänslan och hitmakeriet inte lika tydligt – men vad gör det när man kan drömma sig bort till ljusa kaliforniska stränder med motljus i blick till You can count on me eller Surfer’s hymn på väg till jobbet på morgonen.
Bilder från spökstaden Fukushima
Videoklippen och fotografierna vi sett från katastrofdrabbade Japan har liknat sekvenser ur katastroffilmer. Då visar den thailändske fotografen Athit Perawongmethas bilder vad som hände efteråt. Athit, som frilansar för Getty Images, har tagit sig utan tillstånd in till byn Fukushima som evakuerats på grund av kärnkraftverkens strålning. Med endast en ansiktsmask har han och en japansk fotograf dokumenterat tomma hus, tomma bilar, tomma skor, ylande hundar och ett kvarglömt människolik. Det är på samma gång så vackert i de traditionella, japanska hemmen men samtidigt så oerhört spöklikt. Vacker, död stad.
Första Sapmi sessions i morgon
I morgon är det premiär för musikserien Sapmi sessions, där hyllade svenska popartister gör en låt tillsammans med en samisk artist. På tre dagar skapar de något helt nytt i en musikstudio i fjällbyn Vassijavri. Programmet, i sex delar, sänds i SVT och är skapat tillsammans med musikproducenten Tobias Fröberg som arbetat med Ane Brun, Peter Morén, Peter Gabriel med flera. I första avsnittet gör Markus Krunegård och Inga Juuso skön musik tillsammans.
Artistkonstellationerna är därefter följande:
Avsnitt 2: Kristian Anttila + Niko Valkeapää
Avsnitt 3: Familjen, Andreas Tilliander + Sofia Jannok
Avsnitt 4: Johnossi + Lars-Ante Kuhmunen
Avsnitt 5: Anna von Hausswolff + Adjagas
Avsnitt 6: Looptroop Rockers + Wimme
Bara något som SVT kan göra såna här schyssta produktioner. Bara bara. Det ska bli kul att se.
Swingin’
I går tittade jag på Swingin’ in black and white och efter kritiken i dagens recension har jag varit livrädd att få medlemmarna i Swingum, swing- och lindy hop-förening i Umeå, springandes efter mig, slående mot bakhuvudet med steppskons metallsula. Än så länge har jag klarat mig. Klippet ovan njöt jag något alldeles fruktansvärt av under gårdagen när jag gjorde research på dansstilen black bottom. Harlem hot shots, danskompaniet bakom Swingin’ in black and white, har för övrigt varit med i musikvideor för Movits (Fel del av gården) och Amanda Jenssen (Happyland).
Aja. Dagens låt får bli lite shoegaze:
Ghost Animal – Single Man from rob heppell on Vimeo.
Klunganskoj hos Fondkollen
Klungan har både hyllats och hajpats mycket det senaste året – bland annat för föreställningen Se oss flyga över scenen i fruktansvärda hastigheter som nu gör en sista sväng i Umeå. En ny säsong av Mammas nya kille sändes i höstas i P3 och Olof Wretling och Sven Björklund från gruppen syntes i förra årets julkalender Hotell Gyllene Knorren. Nu syns samma duo i reklamfilmer åt fondkollen.se, Fondbolagens förenings hemsida för att lyfta fram premiepensionen.
Nu hårdlanserar man, med hjälp av Klapp & Co, i en serie filmer i Fondkollens Youtube-kanal. Två upptäcktsresande, Wretling och Björklund (Otto och Reinhold), brottas i olika sketcher med problem som förstås kan lösas med rätt premiepension. Inspirationen är hämtad från tv-klassikern Staffan och Bengt. Allt enligt dagensmedia.se. Spana in ett av avsnitten här:
Kanske var det detta denna dynamiska duo pysslat med när vi åkte samma flyg Arlanda-Umeå i fredags? Hmmm.
Gaga älskar Judas, glad påsk!
Under påskhelgen var det tänkt att Mother monster, Lady Gaga, skulle släppa sin nya dundersingel med det (o)passande namnet Judas. Men låten läckte ut på nätet och fick släppas redan i helgen, och finns i såväl Itunes som Spotify. Låten är en mer direkt partydänga á la RedOne än förstasingeln från nya plattan, Born this way, som jag aldrig riktigt gillade utan mer ser som en aerobicslåt på uppåttjack. Det här är bättre, mer rent dunkande partybeats i stil med monsterhits (pun intended, förlåt) som Bad romance och Poker face. Låttexten, där Gaga sjunger att hon är kär i Judas, och att hon förmodligen ska gestaltas som Maria Magdalena i musikvideon har redan fått konservativa amerikaner att gå i taket. Och det älskar vi ju. Välkommen tillbaka till den provocerande discodrottningens tron, Gaga.
Lyssna på Judas här:
Lady Gaga – JUDAS by igapromotion
Är man sjukt less på Gaga-hitsen så finns förresten en väldigt bra remixsamling här, med bland annat nytolkningar av The Sound of Arrows, Monarchy/Stylites, Pet Shop Boys och Stuart Price.
Får väl med ett sådant påskigt inlägg dessutom önska lite glad påsk i förtid – glad påsk!
Senaste kommentarerna