På vår stig genom livet stöter vi på berg. En del verkar tämligen omöjliga att klättra över. Ibland kan vi sjunka ihop i en hög framför berget och inte ha tilltro till vår förmåga. Och det är också så att vår egen förmåga räcker till en viss del. Det kan komma en tidpunkt där all egen kraft har förbrukats och vi är som urvridna trasor. När vi då stöter på nästa berg kan vi inte klättra över det av egen kraft.

Det är när vi är små  i våra egna ögon som vi kan bli fyllda med Gud. Och HANS kraft får oss att orka klättra över berg efter berg efter berg i all oändlighet.  Jesus har sagt: "Amen säger jag er: Om ni har tro, bara som ett senapskorn, skall ni säga till detta berg: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting skall vara omöjligt för er" (Matt. 17:20). Vi kan hänga där livlösa men Gud drar upp oss när vi ber honom om det.

Det är som det är skrivet att för Gud är ingenting omöjligt. Många saker är omöjliga för oss människor att klara. Men med Guds hjälp klarar vi av det "omöjliga".