En gammal vän delade en text med mig ur boken "Då smälter det frusna", av Bengt Pleijel. Här kommer del 5 av 6:

Jesus under mig
Jag är ofta så rädd Herre, för stenarna. De rullar fram i min väg. Plötsligt är de där bara. Rädslans stenar. Bekymrens stenar. Omständigheternas stenar. Jag snubblar på dem. Faller. Och blir sittande och tycker synd om mig. Men nu, Herre, vill jag ta dej på orden: Du omsluter mig på alla sidor. Du, Jesus är under mig.

När jag är ledsen och trött och sjunker ihop och bara vill gråta, då är du där. Jag sjunker ner i din famn. Jesus, du säger: ” Ända till er ålderdom är jag densamme, och ända tills ni blir grå, ska jag bära er. Så har jag hittills gjort och jag ska också hädanefter hålla er uppe. Jag ska bära och rädda er.” (Jes.46:4)

Fortsättning följer i morgon…

 Bengt Pleijel