Igår blev det något av personlig krishantering efter att ha författat ett förbaskat bra inlägg på bloggen som sedan bara försvann ut i tomma intet. Och så bra minne har jag inte så att jag kunde författa texten igen, så det blev inget. Nu gör jag ett nytt försök, just i ämnet krishantering.

Jag har idag besökt en inte alltför välbesökt plats, nämligen Regeringskansliets center för krishantering. Av naturliga skäl är det inte något som visas upp för allmänheten eftersom man hanterar känslig och hemlig information. Den här krishanteringsfunktionen har kommit till som ett resultat  av tsunamin och är till för att förbättra regeringens krishanteringsförmåga. Det var ju lite si och så med den saken när vågorna sköljt över Thailand 2004.

Krishanteringsfunktionen ska upptäcka och hantera händelser som har stor påverkan på Sverige och svenskar och rapportera det till den politiska nivån. Via MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelserna och kommunerna hanteras kriserna rent praktiskt. Att det av naturliga skäl är många människor och myndigheter inblandade i en större händelse, en dammolycka t.ex., gör att det här gänget har en viktig samordnande roll. Och efter att ha fått en liten inblick i verksamheten och hur de resonerar kring krishantering så är jag imponerad. Det känns tryggt att vi numera har en krishantering som verkligen fungerar!