Eva Maaherra Lövheim (c)

Kandidat till kommunfullmäktige i Umeå

Lika lön för lika möda?

Av , , Bli först att kommentera 9




Sista tiden har jag läst mycket om trådlastbilar, men det får jag väl skriva om vid ett annat tillfälle.

Jag blev bara så glad när jag läste artikeln i DN där Maud Olofsson citeras "Olofsson vill ge högutbildade kvinnor mer i lön", dvs. utbildning ska löna sig även för kvinnor. Äntligen verkar en rikspolitiker ha kommit på det. Även om det inte är de som sätter lönerna, så kan de i alla fall prata med fack och arbetsgivare.

I Sverige idag lönar det sig ofta bättre om vi satsar på ett okvalificerat yrke, särskilt inom de mansdominerade områdena. Då slipper man ju dessutom leva på studiemedel under åratal och dessutom börja sin karriär med ett avdrag på lönen i form av avbetalning på studielån.

Idag kan det väl sägas finnas (minst) två lönegrupper bland akademiker: De som utbildar sig till kvinnodominerade yrken som t.ex. förskolelärare (22497:- efter 3 års studier + 10 års erfarenhet enligt lonestatistik.se, innan avdrag för betalning av studielån), som snarast går back på sin utbildning och de som satsar på mansdominerade examina t.ex. högskoleingenjör (28606:- efter 3 års studier + 4 års erfarenhet)  som får relativt bra utdelning per investerad studietimme. Förhoppningsvis är det den första gruppen som kan höja sina löner. Sedan skiljer det ju tyvärr inom samma yrkesgrupp mellan kvinnor och män, till kvinnornas nackdel. Här finns mycket att göra.

Nej, det är inte bättre att avskaffa värnskatten. Det hjälper inte de nyutexaminerade lärare som tjänar 21450 kronor efter fem års utbildning. Då är det bättre att höja nivån för när man måste börja betala statlig skatt vilket annars tar bort marginalnyttan med akademisk utbildning (för de i de mansdominerade yrkena än så länge, men inte ens de kommer upp i värnskattenivåer inom rimlig tid).

När pengar ska omfördelas kommer så klart någon att förlora på detta – i alla fall relativt sett. Antagligen de män som är lågutbildade, men ändå är välbetalda. Det tycker jag är helt rätt, att de genom historien har roffat åt sig en för stor del av kakan betyder inte att de ska få göra det för all framtid.

 

Härifrån hämtade jag statistiken, jag vet inte om siffrorna är tillförlitliga, men på ett ungefär i alla fall. http://www.lonestatistik.se/loner.asp/yrke/Hogskoleingenjor-1163

Artikeln i DN, finns ännu bara som webb-TV-version på internet: http://www.dn.se/

(Får man hänvisa till en konkurrerande tidning? Jag kanske blir censurerad:) I VK står det i stället att ”förskolelärare ska städa i skolor”, det tycker jag bara var deprimerande läsning)

Om Västra länken

Av , , Bli först att kommentera 11







Huruvida det är bra med en ringled eller inte runt Umeå kan diskuteras, men jag är glad över beskedet i VK idag att vägalliansen säger nej till en tunnel under Backen. Förutom att det alternativet är mycket dyrare så tycker jag liksom många andra att det är olämpligt att dra leden genom ett sådant kulturområde.

Självklart ska Trafikverket utreda alla tre alternativen, det är ingen lätt uppgift att bygga en sådan barriär som ringleden blir genom/nära en befintlig stad. Miljöbalken kräver dessutom att alternativdragningar ska redovisas.

Många menar att det blir en ”onödig omväg” att välja Prästsjöalternativet, men det tycker jag inte är något argument som håller.

1.       Själva poängen med hela ringleden är, vad jag förstår det, att bygga en omväg runt Umeå för att vi inte ska behöva ha så mycket trafik i centrala stan.

2.       De må heta ”ringled” men det betyder inte att bilarna ska köra runt runt Umeå på den, snarare på en bit av den i taget. De flesta motorfordon på E4 genom centrala Umeå idag är Umebor som är ute och finkör i sin egen stad. Endast 10% är genomfartstrafik. De som ska förbi Umeå i nord-sydlig riktning kan välja Kolbäcksvägen vilket enligt Eniro.se bara är 300 m längre än dagens E4-sträckning. För den som kommer söderifrån och ska fortsätta på E12 mot Vännäs blir det ju snarare närmare med Prästsjödragningen än med tunnel under Backen och de som har start- och eller målpunkt innanför ringleden gissar jag kommer att köra närmaste vägen och knappast ta något ärevarv runt Umeå.

Kolla mer om ringleden på http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vasterbotten/Umeaprojektet/Dokument/

 

 

Första inlägget

Av , , Bli först att kommentera 5








Jag är 27 år gammal och till vardags läser jag sista terminen på Pol.Mag-miljöprogrammet på Miljöhögskolan, ett samarbete mellan SLU och Umeå Universitet. Min inriktning är samhällsplanering och jag har på sista tiden riktat in mig på trafikplanering, det är sannolikt att det kommer att märkas av här på bloggen.

Mina politiska intresseområden är främst samhällsplanerings- miljö- och kulturfrågor. Trots min unga ålder tycker jag snarast att jag tillhör "det gamla Centerpartiet", i den meningen att jag tycker att miljön och "Hela Sverige ska leva" är det viktigaste vi ska syssla med.

Umeå kommuns slogan "Umeå. Vill mer" skulle jag gärna byta ut mot "Umeå, redan nöjd", även om jag ser många möjligheter till förbättringar i vår kommun. Det handlar dock om en inställningsfråga. I stället för att bygga en ny stor dyr väg tycker jag att vi ska utnyttja de vi redan har på ett smartare sätt.
I stället för att avfolka resten av Västerbotten för att komma upp i 200 000 invånare, ser jag hellre att vi att först skapar möjligheter för dagens Umebor att skaffa sig vettiga jobb i närområdet. I stället för att bygga en bro till Vasa föreslår jag att vi ser till att det finns en prisvärd färja att åka dit med.
Därmed inte sagt att jag sätter mig emot stora investeringar, på min egen prioriteringslista hamnar Norrbotniabanan mycket högt upp.

Ursprungligen kommer jag från Kalix, men har de senaste fem åren bott i Umeå med avbrott för studier på annat hålll, i Umeås vänort Würzburg och på folkmusikmeckat Malungs Folkhögskola. tidigare har jag hållit till i Freiburg i Sydtyskland och i Bryssel.