Så körs en kommunal ekonomi i sank: Exemplet Umeå

I morgon kan du läsa mer om min tid i högstadiet med betoning på Mimerskolan. Idag skriver jag om Umeå kommuns svindlande affärer.

Det är många som upprörts av utförsäljningen av lägenheter inom AB Bostaden. Det handlade om en tiondel av företagets hyresrätter. Väldigt många har både förvånats och upprörts över Socialdemokraternas snabba 180-graderssväng i denna fråga. Det var inte länge sedan som S, med kraft och övertygelse, gick emot allianspartiernas förslag om just att sälja ut en del av Bostadens lägenheter. I detta blogginlägg, med tabell och graf, kommer jag att presentera en rad förklaringar. Dels till Socialdemokraternas 180-graderssväng vad gäller Bostaden, dels till vad som håller på att skjuta Umeås ekonomi i sank. Det är ingen lätt läsning, men det beror på att verkligheten är komplicerad.

I. Övermodet och dess orsaker

tabell1I tabellen intill ser du den nästan unikt långa period av överskott för Umeå som helhet (Umeå kommunkoncern) som varat i 15 år. Till Umeå kommunkoncern hör både den verksamhet som bedrivs under ledning av politiska nämnder som exempelvis äldrenämnd och kulturnämnd samt den verksamhet som bedrivs av kommunen i bolagsform, exempelvis Umeå Energi och AB Bostaden. Det var denna till synes oavbrutna framgångssaga, tillsammans med de historiskt låga räntorna, som skapade det ansvarslösa övermod som bland annat ledde till följande:

1. En flummig ekonomisk teori som byggde på tron om en ”kulturdriven tillväxt” som skulle ersätta varu- och tjänsteproduktion.

2. Denna teoribildning bidrog till att Umeå ansökte om att få bli Europas Kulturhuvudstad. För att bli utsedd till kulturhuvudstad åtog sig kommunen att bland annat göra följande investeringar på, ekonomiskt sett, orimligt kort tid:

  • Kulturhuset Väven
  • Äventyrsbadet Navet
  • Konstnärligt Campus med nytt bildmuseum
  • Tre nya resecentra
  • Upprustning av Gammliavallen samt bygge av ny inomhushall
  • Friidrottscentrum intill IKSU

I kommunens andra ansökan till EU nämns att det ”sammantaget planeras investeringar i infrastruktur av betydelse för det europeiska kulturhuvudstadsåret på mer än sju miljarder kronor fram till 2014” (sid 45).

3. Två av dessa projekt kom att bli särskilt betungande för kommunens ekonomi: skrytprojekten Väven och Navet. Dessa kostar kommunen över 100 miljoner kronor extra varje år, jämfört med det gamla stadsbiblioteket vid Vasaplan och en lägre ambitionsnivå när det gäller ett nytt badhus.

Det vi hittills talat om handlar om det förgångna. Men innan eftertankens kranka blekhet slog till (och vi talar om ett hårt slag) hann kommunens tongivande partier och politiker påbörja ytterligare storslagna skrytprojekt. Det ena var en skid- och turistanläggning vid Vallberget i Tavelsjö. Ett annat, skrämmande dyrt, projekt handlar om en jättedyr färjeförbindelse mellan Umeå och Vasa. Låt oss vara tydliga: vi vill ha en sådan förbindelse – i form av en ny bättre begagnad färja. Men vad Umeå kommun har varit med och planerat är en transportlösning som kommer att kosta uppåt 2 miljarder kronor! Skälet är att färjan planeras bli så exklusiv att hamnarna både i Umeå och Vasa måste byggas om till en i dagsläget beräknad kostnad på 0,8 miljarder. Vi skulle kunna fortsätta och nämna de ansvarslöst dyra ”utgrävningar” som skett på bland annat Rådhustorget. Men vi tror att du som läser förstår andemeningen.

II. Verkligheten hinner ikapp

Sedan brakade detta bekymmerslösa övermod rakt in i verkligheten. Verkligheten beskrevs på följande sätt av kommunens ekonomiavdelning:

a) Fram till 2027, eller kanske ännu längre framåt i tiden, kommer utgifterna att öka snabbare än inkomsterna.

b) Mellan åren 2014-2027 beräknas antalet elever i för-, grund- och gymnasieskola att öka med hela 5 000. Detta motsvarar 34 nya avdelningar inom förskolan och 15 nya grundskolor av Östtegs storlek (ca 200 elever). Samt 1,5 nya gymnasieskolor av Midgårdsskoans storlek (ca 700 elever).

c) Under samma period beräknas antalet umebor som är 80 år och äldre öka med 3 000. Detta beräknas kräva 540 nya boendeplatser eller motsvarande 11,5 nya äldreboenden av normalstorlek.

d) Ser vi till behovet av personal beräknas antalet årsarbetare (en heltidstjänst under ett år) behöva öka med 900 inom för-, grund- och gymnasieskolan samt äldreomsorgen fram till år 2027.

e) Samtidigt beräknas inte inkomsterna från den egna kommunalskatten, statliga bidrag, taxor och avgifter att öka i samma takt som utgifterna. Det hela påminner om ett krokodilgap. Ju närmare 2027 vi kommer desto större kommer skillnaden att bli mellan utgifter och inkomster.

f) Till detta ska läggas väldiga kostnader i samband med exploatering av nya markområden för bostadsbyggande. Tittar vi bakåt låg investeringarna på vatten och avlopp på ca 50 miljoner per år. Tittar vi framåt kommer dessa investeringar ligga på 200 miljoner per år. Men investeringsbehovet kommer också att vara stort hos både AB Bostaden och Umeå Energi.

tabell2

Räntekostnaderna

Under innevarande år beräknas Umeå kommuns räntekostnader uppgå till 40 miljoner. Kostnaden är baserad på en låneskuld på två miljarder och en ränta på två procent. Men kommunens låneskuld beräknas fördubblas på bara fyra år (se figur ovan). Om räntan ligger kvar på två procent kommer räntekostnaden att hamna på 80 miljoner 2021. Skulle räntan däremot öka till tre procent skulle räntekostnaden hamna på 120 miljoner. En ökning till fyra procent innebär 160 miljoner och fem procent innebär hela 200 miljoner i räntekostnader 2021!

III. Den utdragna kollisionen

Insikten om att det var fullständigt omöjligt att Umeå kommuns ekonomi skulle kunna klara både alla åtaganden som tillkom under övermodets period och den besvärande verkligheten i form av den stora ökningen av barn, skolelever och äldre drabbade olika partier och politiker vid olika tillfällen. En del fattade verkligheten relativt snabbt. Arbetarpartiet tillhör den kategorin. Andra har fortfarande inte insett den fulla vidden. Det finns politiker som fortfarande inte har fattat krisen – för det handlar om en kris – och dess orsaker. Vänsterpartiet, som har röstat för både Väven, Navet och Kulturhuvudstadsåret, verkar helt obekymrat. De är tyvärr inte ensamma. Frågan är hur stor skada de som fattar långsamt ska få hinna göra. Ju större gap på krokodilen desto våldsammare blir kraften då käftarna på odjuret slår igen. Det kommer att bli ett stort köttstycke som plötsligt slits loss från kommunens verksamheter.

IV. Utförsäljningen inom Bostaden

Därmed är vi tillbaka till utgångspunkten. Jag hoppas att du uppskattat resan genom Umeå kommun med dess svindlade affärer. Det du nu har fått är bakgrunden till den 180-graderssväng som Socialdemokraterna har gjort i och med utförsäljningen av en tiondel av AB Bostadens hyresrätter. Men du har förhoppningsvis också fått en rad andra insikter om kollisionen mellan övermod och verklighet.

Trevlig helg!

5 kommentarer

  1. Sven

    Håller med om det du skriver och det strutsbeteende som funnits.
    Ytterligare en parameter är att kommunen och Bostaden underlåtit att underhålla sina fastigheter vilket gör att man nu måste satsa miljarder på att komma ikapp.
    Umeå Energi och Vaken har liknande läge för sina anläggningar.

  2. Mia K

    Hej Jan H ! Tack för att du skriver så bra! Jag har reagerat på att de flesta kommunerna, Umeå inräknat, lånar till investeringar och bortser från driftskostnader, helt utan att fråga oss finansiärer, skattebetalarna! Det bäddar för framtida problem!

  3. Jens

    Men vänta lite nu… är Umeå Energi en belastning för kommunen? Det verkar så enligt det sammanhang du
    Menar du att elnätet är av dålig standard och att det är därför stora investeringar måste göras? Du eller signaruren Sven får gärna exemplifiera. Ni yrar tyvärr i nattmössan.

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Umeå Energi är inte en belastning. Det är en tillgång. En STOR tillgång. Däremot har jag just återvänt från en lång dag i Umeå kommunfullmäktige. Ingen har någon annan uppfattning än att underhållet på kommunens fastigheter är eftersatt, främst vad gäller bostäder.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>