Hur mycket klarar V av att hånas – partiet har jämställts med SD samtidigt som det sagts att V ska hållas utanför allt inflytande

Angående uppgörelsen om en ny regering – och hånet av Vänsterpartiet!

 

Ingress
Socialdemokraterna har tillåtit att Annie Lööf har hånat dem. Detta genom att tvinga fram att det nu blivit rumsrent att frångå kollektivavtal och införa marknadshyror. Det må handla om etableringsjobb och nyproduktion. Men tabut att inte röra dessa principer är spräckt. Nu kan kraven på större eftergifter när det gäller att försvaga kollektivavtalens ställning och utökade marknadshyrornas andel av bostadsbeståndet ställas i framtiden – som inte behöver vara långt borta.

Och vad fick Socialdemokraterna och Stefan Löfven för detta?

Det enda som S fick för sina principiella eftergifter, de här nämnda eftergifterna och andra, är ett löfte om att Centern (och Liberalerna) kommer att rösta ”gult”. Det vill säga ”släppa fram” Stefan Löfven som regeringsbildare. Men Annie Lööf kunde inte motstå frestelsen att understryka att hon och Centerpartiet kommer att fortsätta att vara ett oppositionsparti – trots uppgörelsen som kostat Socialdemokratin så mycket.

Socialdemokraterna och Stefan Löfven har låtit sig förnedras. Väldigt mycket.

 

I. Men hur är det med Vänsterpartiet?

De har också tvingats se en rad av sina hjärtefrågor försvinna från den politiska agenda. Men till detta kommer att Vänsterpartiet under dessa förhandlingar har blivit jämställda med SD – gång, på gång, på gång. Av Annie Lööf och Jan Björklund. Även detta är ett sätt att förnedra Socialdemokraterna. Så sent som i valet 2010 gick nämligen S, MP och V till val som en sorts ”röd-grön” allians.

Vänsterpartiet är inte det stora nya i svensk politik som har skapat den stora låsningen som nu inneburit fyra månader av förhandlingar. Lika länge som i Tyskland. Det stora nya är Sverigedemokraterna!

 

II. Trots detta har Vänsterpartiets status, under dessa många och långa regeringsförhandlingarna efter fjolårets riksdagsval, reducerats på det mest uppseende väckande sätt.
Vänsterpartiet har reducerats från att ha haft statusen av en likvärdig del i den ”röd-gröna” alliansen i valrörelsen 2010 till att idag gång på gång jämställas med SD under rubriker som ytterkantspartier eller ytterlighetspartier.

Som demokratisk och sekulär socialist har jag ofta fört fram kritik, hård kritik, mot Vänsterpartiet i en rad frågor. Både vad gäller politiken i Umeå samt på riksplanet. Men detta är ändå inte något som jag anser vara riktigt. Vänsterpartiet kan helt enkelt inte acceptera att reduceras, på åtta år, från att ha varit en självklart del av en regering med ministerposter ifall de ”röd-gröna” hade vunnit valet 2010 – till att idag jämställas med det som alla vet är det stora nya i svens politik – själva den utlösande faktorn till dagens regeringskris – nämligen SD.

 

III. Alltså: Hur mycket klarar V av att hånas – partiet har jämställts med SD samtidigt som det sagts att V ska hållas utanför allt inflytande.

Vänsterpartiet måste rösta Nej till uppgörelsen mellan S, MP, C och L. Detta för att inte göra sig själv till något som inga andra partier behöver ta någon hänsyn till i framtiden. Detta skulle även skada Socialdemokratin – när dessa underlåtit att protestera mot att V jämställts med SD. Detta är ytterligare ett resultat av att Stefan Löfven lät Annie Lööf gå ut och berätta om uppgörelsen.

Inget parti kan acceptera hur mycket hån som helst och klara sig i framtiden. C och L har velat försvaga Socialdemokraterna ännu mer genom att försöka göra deras traditionella parlamentariska allierade Vänsterpartiet omöjligt i de politiska finrummen – lika omöjliga som SD.

Mitt tips: V röstar Nej till uppgörelsen – för att överleva!

6 kommentarer

  1. Jonsson

    Det är nog rätt kört för V.
    Ohly krävde att få ingå i Sahlins regeringsunderlag (2010). Det var inget självklart beslut då från S/ Mp.
    Sjöstedt verkar frukta extra val.
    Löfven lät Lööf avslöja den dåliga nyheten om V.
    Inte ville väl Lööf provocera fram en 4:e omröstning som blir lika besvärlig att få igenom?
    Och riskera extra val när C ligger så risigt till i opinionen.
    V är inget extremparti. De vill bara vara med om att bestämma, och samtidigt slippa ta ansvar.
    V kan inte fylla SAP:s fallna mantel. V verkar inte särskilt rädda om sina väljares röster i nuläget.

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Hej.
      * Jag tror att det är två strömningar i opinionen som kolliderar när nu Vänsterpartiet inte går med på uppgörelsen mellan S och C, L och MP i dess nuvarande skick. Å ena sidan irritationen över att det har gått fyra månader och äntligen var en regering i sikte. De som lägger tonvikten vid detta irriteras nog över Vänsterpartiet. Å andra sidan det som talmannen själv irriterades över (mycket starkt dessutom) och det är att uppgörelsen inte var diskuterad med Vänsterpartiet. De som inser att det inte går att trampa på ett parti hur mycket som helst lägger nog tonvikten på arrogansen från S, C, L och MP i förhållande till V.
      * Expressen gillar inte Vänsterpartiets politik, men skriver idag att det inte är detta parti som ska lastas för detta sista (?) strul vad gäller omröstningen. Och jag måste hålla med Expressen i frågan om uppgörelsen/omröstningen – trots att även jag och Arbetarpartiet i övrigt är kritiska mot Vänsterpartiets politik (om än på andra grunder än Expressen – även om den tidningens ledarsida kan ha sina ljusa stunder). Tack för dina reflektioner.

  2. Thomas Ryberg

    Instämmer! Nu har Löfven stått i bakgrunden och hoppat sig svettig i väntan på att springa ut i den som han tror krattade manegen. Jag ser framför mig – och minns cirkusen när en man ur publiken försökte rida på en åsna. Mannen lyckades kliva upp på åsnan men hamnade bak o fram. Efter några varv i manegen kastades mannen av.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>