Maria Lindvall (L) socialliberal politiker

Kultur, kultur och ännu mera kultur

Av , , 2 kommentarer 2

Jag har lärt mig ett och annat om kulturens betydelse för vårt välbefinnande den senaste veckan för jag har nämligen varit på den nordiska konferensen om "Kultur, hälsa och livskvalitet".

För första gången har jag hört talas om begreppet "Kultur på recept" med anledning av ett projekt som ska drivas i region Skåne dit bl.a. regeringen tillskjuter pengar. Teater eller körsång i stället för piller? Eller i kombination med medicinering. Väldigt intressant att sinnesstimulering nu erkänns ha läkande effekter på hälsan. Inte bara som komplement till samtalsterapi utan som påvisbara effekter på personers fysiska läkekraft.

Gunnar Bjursell höll ett mycket intressant föredrag om kulturens effekter på hjärnan och dess betydelse för hälsan. Särskilt intressant för att Bjursell är professor i molekylärbiologi vi Göteborgs universitet!

Hur går detta ihop? En läkare/ forskare/ skolmedicinare/ nybliven medlem av vetanskapsrådet som förmedlar kunskaper om de positiva effekterna på hjärnan som t.ex. kommer sig av att man spelar, sjunger eller lyssnar på musik. Eller hur man via musik rehabiliteras snabbare efter stroke.

Gunnar Bjursell för fram det ena forskningsresultatet efter det andra och menar att musik och en berikande miljö har påvisbara positiva effekter på hjärnan. En människas smarthet kan påverkas både av kost, fysisk aktivitet och en berikad miljö. Ett exempel är att livslängden skiljer sig åt mellan människor beroende på var man bor, vilken utbildning man förvärvat och hur aktivt man deltar i kulturella aktiviteter.

Bjursell menar att forskningen är i färd med att skapa ett paradigmskifte. I fråga om kulturens roll i samhället säger han att kultur egentligen är en hård fråga eftersom den formar oss månniskor och därmed har stor betydelse. Kultur är viktigare för människors hälsa & livskvalitet än vad vi tidigare förstått.

Läs mer om Bjursell m.fl. på Centrum för kultur och hälsa  www.koh.org.gu.se

 

Och så har jag mättat mitt kulturbehov, för en dag eller två, som igår avslutades med att jag var på volontärinformation inför Umeå Internationella Jazzfestival oktober 2009.

Ta tillfäller i akt och odla hälsan mellan den 22 -25 oktober!  Spana in programmet för Umeå Jazzfestival 2009 på Internet http://www.umeajazzfestival.se/default.asp?id=8179

 

Mannens heder heter oskuld och kvinnans oskuld heter heder

Av , , Bli först att kommentera 0

 

Många unga tjejer i Sverige har fortfarande idag inte tillgång till de rättigheter som anses självklara i en demokrati. Deras vardagsliv präglas av frihetsbegränsning och kontroll.

Vanliga former av hedersförtryck är till exempel att som tjej inte få delta i gymnastikundervisningen, inte få välja sin partner, inte själv få välja utbildning eller yrke.

Ibland utsätts tjejer för mycket större övergrepp såsom tvångsäktenskap, psykiskt och fysiskt våld och könsstympning.

Även killar är drabbade och blir diskriminerade i detta system. De tvingas gifta sig med kvinnor som släkten valt åt dem upplever sig ofta tvungna att  övervaka sina systrar och kusiner på familjens uppdrag. Förmodligen låg detta till stor del bakom mordet på Sara i Umeå.

Om hedersförtrycket ska bekämpas effektivt i vårt samhälle räcker inte insatser med skyddat boende och stödåtgärder riktade till tjejer. Vi måste även satsa resurser på att förändras killarnas och männens och kvinnornas värderingar som bygger på gammalt patriarkalt tänkande.

I den svenska skolan ska elever lära sig respekten för de grundläggande mänskliga rättigheter och  att det gäller alla former av trakasserier och förtryck oavsett om det grundas på kulturella eller andra motiv. Därför är det inte heller längre godtagbart att tjejer inte deltar i all undervisning i skolan och alla, både tjejer och killar, ska delta i sex- och samlevnadsundervisningen. Men även de vuxna och föräldrarna måste informeras och få den kompetensutvecklig de behöver. Jag vill att man verkligen betonar detta område i den kommande utbildningen av nyanlända som erbjuder svenska OCH samhällskunskap till nyanlända invandrare och flyktingar.

Skolans arbete med utsatta barn ska synas

Av , , 1 kommentar 3

Det ska undersökas hur skola, förskola och förskoleklass bedriver sin verksamhet i förhållande till utsatta barn och unga som far illa eller som riskerar att fara illa.

Utredaren ska analysera vad det är som bromsar upp samverkan mellan olika myndigheter och lyfta fram framgångsfaktorer samt lämna förslag på vad man kan göra för att samarbeta lättare. Kanon!

Då kanske utredaren kan komma till oss i Umeå för att få goda exempel eftersom vi till viss del redan har tagit itu med problematiken. För- och grundskolenämnden har nämligen bjudit in Socialnämnden kring temat om hur vi tillsammans ska göra samverkan och samarbete  bättre i fråga om utsatta barn och ungdomar.

Vilka är barn och ungdomar vi vill kunna ge bättre stöd?

  • De som avses är unga och barn som har allvarliga svårigheter med att klara skolarbetet – eller inte kommer till skolan alls…
  • De som kanske eller kanske inte utsatts för trakasserier och kränkningar eller t.o.m. sexuella övergrepp av jämnåriga eller någon vuxen.
  • Det är ungdomar i familjer där hedersrelaterat våld och förtyck finns.
  • Det kan vara barn till missbrukare eller psykiskt sjuka eller djupt deprimerade föräldrar som försummar sitt barn.
  • Därför kan det också handla om barn och ungdomar som bevittnat våld inom familjen och …
  • barn som lever med skyddade personuppgifter.
  • Ungdomar kan dessutom av en eller annan anledning ha förvårvat ett socialt nedbrytande beteende som alkohol- och drogmissbruk, kriminalitet eller annat självdestruktivt beteende. 

Det är viktigt att alla dessa barn och ungdomar får rätt hjälp och tillräckligt med stöd för att kunna bygga upp sin tillit, trygghet och självkänsla.

I förskolan, förskoleklassen och skolan har vuxna stora möjligheter att se barns och ungdomars behov. I och med detta följer det även med ett ansvar att fråga hur de enskilda barnen och eleverna mår och dessutom våga se och ta till sig hur de har det. Men samarbetet med socialen måste fungera för att barnen och ungdomarna ska få den hjälp de behöver även utanför skolan. Och det ska vi alltså prata om – hur vi kan och bör göra för att på bästa sätt hjälpa dessa utsatta barn och ungdomar.

Umeå blir tobaksfri kommun år 2011

Av , , 6 kommentarer 1

I dagens VK kan man läsa att miskad rökning bland befolkningen har gett fantastiskt goda resultat för folkhälsan i de länder som infört tobaksförbud. Ett minskat antal hjärtinfarkter efter ett år med 17 % och efter tre år hela 34 %. Enorma samhällsvinster med andra ord.

Men det är mycket mer vi tjänar än att rökarna själva blir friskare. Även omgivningen mår bättre som t.ex. de allergiker som slipper bli ofrivilligt utsatta för tobaksrök. Och det positiva stannar inte där. Antalet unga rökare kommer att minska!

Och ofödda barn. Visste ni att rökning och snus påverkar de små så negativt att barn till mödrar som röker kan få hjärnskador. Undersökningar har pekat på att tobak kan orsaka ADHD.

Så gissa om jag är glad att Umeå kommuns verksamheter blir helt tobaksfria fr.o.m. 2011 ?! Det betyder att det för anställda och andra som vistas i kommunala lokaler varken är tillåtet att röka eller snusa under arbets- och mötestid.

Den svenska folkkyrkan, kyrkobyggnader m.m. och något om kyrkoavgiften

Av , , 4 kommentarer 0

 

Jag är övertygad om att de som är medlemmar är det av egen fri vilja och utifrån en övertygelse om att Svenska kyrkan har en bra och värdefull verksamhet väl värd en röst och ekonomiskt stöd.

När jag pratar om folkkyrka så menar jag att den Svenska kyrkan ska vara öppen och inbjudande för alla som på något sätt vill komma till den och ta del av något av dess verksamhet.

Som vi alla vet har folkkyrkan som sammanslutning sin grund i kristen tro. Det behöver inte vara det men kan av förståeliga skäl vara ett problem för somliga. Från de aktiva i Svenska kyrkans är det däremot inget underligt eller nytt i att möta personer som inte har samma grundläggande livsåskådning.

Det är heller inget som skys utan tvärt om så omfamnas varje enskild person av en öppen inställning och en välkomnande attityd från anställda, dem som arbetar ideellt och de förtroendevalda.

Inom Svenska kyrkan pågår, genom enskilda samtal och vid diskussioner med andra grupper i samhället, ständigt en fri debatt där åsikter stöts och blöts för att kyrkan ska kunna utvecklas. Genom det goda offentliga samtalet understryks denna inställning. Varför är det viktigt? Jo, därför att den Svenska kyrkan finns och verkar i ett modernt sekulariserat samhälle. I och med det har den möjlighet att vara med och ta ansvar, lära nytt, utveckla och förändra där det finns behov och förhålla sig till olika skeenden i samhället.

För oss kristna är det viktigt att visa solidaritet med dem som har det svårt alldeles oavsett vilken livsåskådning de har eller vilken religion de tillhör. Att stå vid sidan om och titta på är inget alternativ utifrån ett medkännande perspektiv.

Inom Svenska kyrkan finns andra aktiviteter än gudstjänster och de kyrkliga handlingarna dvs. dop, konfirmation, vigsel och begravning. De övriga viktiga kontaktytorna som man ska inte glömma bort är de som speglar de vardagliga mötena mellan andra som inte är medlemmar, medlemmarna som är stommen och kyrkans övriga företrädare.

Jag tänker även att det är en folkkyrka värd namnet för att alla inkluderas och för att aktiviteterna utgår från folket dvs. medlemmarna i församlingen, fullmäktige etc.

Därför bedriver Svenska kyrkan på lokal nivå och via Öppen Gemenskap stöd för dem som är drogberoende och en kvinnojour för missbrukande kvinnor. Därför anordnar kyrkan barn- och ungdomsverksamhet, därför har kyrkan samtalsgrupper, familjerådgivning, stödsamtal och administrerar sociala kontakter som besök på äldreboenden, fängelser och sjukhem. Medlemmar och andra intresserade deltar i andakter, mediterar, diskuterar kristendom och livsåskådningsfrågor i stort vid bibelstudiegrupper m.m.

Ytterligare en aspekt till varför jag anser att Svenska kyrkan är en folkkyrka är för den som bärare av en viktig kulturskatt.

Kyrkobyggnaderna vårdas och underhålls av församlingarna och samfälligheterna. De flesta kyrkobyggnader har ett stort kulturhistoriskt värde. I varje församling finns minst en kyrka som fungerar som församlingskyrka. Dessutom kan det finnas kapell och stadsdelskyrkor. Varje stift har en domkyrka, men även den fungerar som församlingskyrka. Med kyrka avses byggnad eller rum som har invigts för gudstjänst i Svenska kyrkans ordning. Därför kan till kyrkorna också räknas fiskarkapell, kyrkkåtor, begravningskapell, slotts- och brukskyrkor.

I Sverige är kyrkan sedan många hundra år en gemensam angelägenhet för dem som tillhör församlingen. Svenska kyrkans organisation, ekonomi och verksamhet regleras genom kyrkoordningen och lagen om Svenska kyrkan som också reglerar kyrkoavgiften.

Knappt hälften av kyrkoavgiften går till det vi kallar församlingsverksamhet. Där ingår kostnader för präster, gudstjänster, kyrkomusik, barn- och ungdomsverksamhet, diakoni med mera. Ungefär en fjärdedel av kyrkoavgiften går till att bekosta begravningsverksamheten och nästan lika mycket till underhåll och drift av lokalerna. En liten del av kyrkoavgiften går till stiften och Svenska kyrkans nationella nivå.

Fakta om kyrko- och begravningsavgifter, medlemskap m.m. kan enkelt hittas på Svenska kyrkans hemsida, på Skatteverkets hemsida eller på riksdagens hemsida.

Jag har därför svårt att tro att de som är medlemmar i Svenska kyrkan är ovetande om sina rättigheter och möjligheter att göra ett annat val.

Tankar om kyrkovalssystemet

Av , , Bli först att kommentera 0

 VALSYSTEMET

 

 Många har tagit upp frågan om personval i debatten hittills inför valet. Jag frågar mig om man verkligen tror att personval per se medför att samtliga kandidater är helt fria från partipolitisk påverkan? Det gör nämligen inte jag bland annat för att de förslag på personvalsystem som bland annat tagts fram är en variant där det ändå är en nomineringsgrupp i ett parti som nominerat kandidaten. En annan inte alls oviktig aspekt är den mänskliga faktorn. Eftersom man som person många gånger tillhör en viss politisk inriktning så lär detta även färga av sig på personens arbete inom Svenska kyrkan även om man så att säga är personvald.

 

Församlingarna (inte kommunen) är basen i Svenska kyrkan och de väljer sina representanter via indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet. Detta valsystem vill FiSK till viss del behålla men som jag skrivit i ett tidigare inlägg så vill FiSK dessutom införa personvalstanken i större utsträckning.

Om alla kandidater, oavsett grupp- eller partipolitisk tillhörighet, i framtiden genom ett valmanifest tydligt visade upp sin ideologi, alltså offentliggjorde den värdegrund ur vilken de hämtar stöd för sina åsikter från. Därur skulle även den eftersökta debatten kunna resa sig.

Jag vill därför verka för att det i framtiden ska finnas bättre möjligheter till personval på den nivå där Svenska kyrkans medlemmar finns i sin vardag, nämligen i församlingen, men jag vill behålla det nuvarande valsystemet till kyrkomöte (riksnivån) och stiftsfullmäktige (regionnivå).

Stora skillnader i utsatthet bland unga

Av , , Bli först att kommentera 0

 

I en undersökning har 2250 unga kvinnor och 920 unga män på nio orter i vårt avlånga land har fått svara på ett antal frågor om psykiskt, fysiskt och sexuellt våld då de vände sig till ungdomsmottagningar.

Resultatet att 30 % av våra ungdomar alltså utsätts för psykiskt eller psykiskt våld är hårresande och fick mig närapå att sätta morgonkaffet i fel strupe!

Svaren som ungdomarna lämnat visar det tragiska att runt var tredje ungdom har utsatts för någon typ av psykiskt eller fysiskt våld de senaste 12 månaderna. Observera att detta är svar från personer som inte sökt sig till ungdomsmottagningen p.g.a. effekter av våld utan kommer från samtliga ungdomar som besökt mottagningen och oavsett varför.

Det får mig att tänka på hur viktigt det är att möta ungdomar om så bara genom att säga hej till dem. Att knyta kontakt och skapa relationer till ungdomar i vår närhet är rimligtvis ett ansvar som vi vuxna har. Och precis som de sa på en lunchföreläsning inför VIP-galan " som anordnades av Öppen Gemenskap i Umeå:

Det är viktigt att se ungdomar och bekräfta dem genom att våga fråga hur de mår?

Det känns lite trist att prata jämställdhet i en sådan här fråga eftersom var och en som drabbats av våldet är en för mycket! Men samtidigt är det viktigt att lyfta frågan för att kunna arbeta mot ett mer jämställt samhälle på ett mer övergripande plan. Därför tar jag upp några aspekter ur undersökningen nedan.

De unga kvinnorna uppgav sig känna ett större lidande efteråt än män av det som de utsatts för.

 Vad beror skillnaden på kan man fråga sig? Kan förklaringen delvis bero på den typ av kränkning som kvinnorna har utsatts för:

*       Unga kvinnorna har oftare utsatts för olika former av psykiskt och sexuellt våld – medan unga män i större grad utsatts för fysiskt våld

och att:

*       Tre gånger fler kvinnor än män har utsatts för sexuellt våld.

eller att:

*       Kvinnor i större utsträckning utsätts för våld från närstående.

 

 Det bästa med undersökningen  är trots allt att forskarna kan gå vidare och studera exempelvis olika riskfaktorer för ungdomars utsatthet för våld. Kunskapen som kan tas fram ur det insamlade materialet tror jag kommer att ha stor betydelse för ungdomars villkor framöver bara vi gör vårt bästa i att ta vara på den konskap som förmedlas om detta.

Studien som kommit till i samverkan mellan forskare i Sundsvall-Härnösand-Umeå har publicerats i ACTA Obstetricia et Gynecologica nummer 5, 2009. Samarbetspartner har Nationellt centrum för kunskap om mäns våld mot kvinnor (NCK) varit. NUC är ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet.
 

Religiositet – dopet m.m.

Av , , Bli först att kommentera 0

För mig betyder "att vara religiös" detsamma som att ha en livsåskådning som tar fasta på människans inre goda värden.

DOPET – MEDLEMSKAP – FRIHET ATT VÄLJA

Svenska Kyrkan upphörde att vara statskyrka år 2000 och sedan dess måste man aktivt gå med av egen kraft och gå ur om man väljer det.

 

Medlemskap är en värdslig sak. Dopet däremot är en kyrklig handling som sker för att visa att personen  – barnet eller ungdomen eller den vuxne – tas upp i den kristna kyrkans församling.

 

Man kan mao vara medlem i Svenska kyrkan utan att vara döpt som liten eller i vuxen ålder. Och man kan vara döpt och upptagen i den kristna kyrkans församling utan att vara medlem i Svenska kyrkan!

 

Jag tror mig förstå att bakom invändningar, som exempelvis uttrycks med ordet tvångsrekrytering, kan stå uppfattningen att en integritetskränkning av barn sker då föräldrar väljer åt barnet att det ska döpas. Jag tror inte i sig det spelar så stor roll om man vet eller inte att dopet handlar om medlemskapet i kyrkan eller om upptagandet i församlingen.

 

I föräldrarätten contra barnets rättigheter befinner vi oss omedelbart i en gränszon för vad barn själva får och kan bestämma och vad föräldrar kan och får bestämma för sina barns räkning. Det kan bli svåra avvägningar och kompromisser i många olika situationer.

 

Det finns missuppfattningen att kristna föräldrar måste låta döpa sina barn innan de är så stora att barnen själva kan uttrycka sin åsikt om detta. Det är en annan sak att många väljer att göra det i ett tidigt stadium i barnets liv och en annan aspekt vad som är möjligt och inte utifrån Svenska kyrkans tolkning.

 

Det förekommer nöddop av barn som är allvarligt sjuka. Ur detta perspektiv kan man med fog fråga sig för vems skull dopet sker och varför samt vad det innebär både i praktiken och rent fysiskt för barnet.

 

För mig är det stor skillnad mellan att å ena sidan välja att se på en sak utifrån en känsla av att bli kränkt och tvingad till något man inte hade velat vara med om och å andra sidan betrakta det som skett som en handling som grundas på föräldrars kärlek till och omtanke om sitt barn.

 

Enligt mitt sätt att mäta så stämmer den kristna kyrkans sakramentum dopet in som ett stöd för godheten i livet utifrån min grundläggande syn på hur livet ska levas. För mig är det fullkomligt självklart att föräldrarna kan välja att döpa ett barn likaväl som att de kan välja att avvakta i fråga om dopet. Det är föräldrarnas åsikt som måste få styra eftersom ett litet barn inte har förmåga att fatta det beslutet själv.

 

Precis samma slags avvägningar sker vid vaccinationer om jag nu ska försöka vara lite up-to-date i min jämförelse. Eller vid val av skola eller idrottsförening. Dessa val är inte alltid så enkla, logiska och rationella för en förälder som man skulle önska och ett barn kan inte heller enligt lagsstiftning fatta beslut avseende något av dessa om inte vårdnadshavaren godkänner det.

 

Det positiva som överväger tycker jag ändå är att föräldern har ett reellt val då det gäller dopet och att dopet i sig är en akt sprungen ur kärlek och omtanke till barnet.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Arkiv