Jag var på besök hos en bekant och när vi satt på yttertrappan och njöt av eftermiddagssolen så slog det mig hur otroligt mycket vatten som droppade från takutsprånget. Vid närmare iaktagelser så observerade jag att träet var sprucket och buktade utåt. Min bekant bor i en kommunalägd lägenhet och jag har läst tidigare att man har gjort försök att sälja ut fastigheterna men misslyckats. Tja. Om alla lägenheter eller fastigheter ser ut som hos min vän så är jag inte ett dugg förvånad att ingen köpare är intresserad.
Man börjar fundera ur ett skyddsperspektiv om det inte finns en viss rasrisk med sådana tydliga sprickor. Och stuprännan, enligt min vän, har tydligen inte blivit rensad på väldigt länge då det tydligen växer mossa i rännan!
Det synns dåligt på bilden men takutsprånget buktar alltså utåt och det rinner en hel del vatten utför taket vid en och samma plats, ungefär vid den första balken.

När jag började syna resten av fasaden så upptäckte jag det stora hålet i takutsprånget. Hålet är nästan löjligt stort och man börjar nästan undra om det ens finns någon som besiktar fastigheterna. Det är bedrövligt att ett sånt hål kan utebli reparationer! Till sommaren blir det där hålet nog ett härligt hem till ett getingbo. Om inte getingarna bygger bo där så lär möglet gör det som i sin tur leder till att isoleringen möglar och sen ruttnar hela fasaden ihop.
Här på bilden till vänster ser vi en skada som tydligen är två-tre år gammal. Skadan uppstod under vintern när en traktor körde in i fasaden.
Sprickan på bilden är uppskattningsvist 50 cm hög och isoleringen är helt synlig. Även här blir det nog mögel på isoleringen och allt lär ruttna.

Det här är bara en lägenhet men finns det en så finns det troligtvist flera runtom i kommunen.
Bl.a vet jag ett hyreshus på en annan adress vars ytterfasad har sett sina bättre dagar.  Till exempel finns det nog inte en enda balkong som har alla sina bräder uppspikade. Så har man småbarn på besök får man hålla ordentligt uppsikt över dom så dom inte ramlar mellan dom saknade bräderna. Och förra sommaren när jag satt på en av balkongerna så upptäckte jag att brandstegen var helt igenonvuxen av ogräs och andra klätterväxter. Jag satt på översta våningen men ogräset nådde ända upp. Vilket får en att hoppas att det aldrig börjar brinna i det hyreshuset. Jag skulle nog  inte vilja kämpa mig nedåt en stege som var full med ogräs och dylik.  Vad är det tänkt att man ska hålla fast sig i – en kvist eller?

Det är både skrämmande och pinsamt att det kan förekomma sånna här exempel i kommunalägda fastigheter.