Skrivet av HSMSO

Det gick en tid och så en dag ringde herrarna från söder, där Minda kom ifrån.

Minda hade en syster, Tammy, som behövde ett nytt hem och nu undrade dom ifall hon kunde få komma och bo hos Ino och Minda.

Än en gång rattades bilen den långa vägen till södern och det ska sägas att det var det värt…för där nere väntade en underbar gräddgul lovikka vante…Tammy.

En sån varm, glad gosig akita själ hade nog aldrig tidigare skådats. Hon var helt bedårande!

Hon stuvades in i bilen och det hade hon inget emot, men hon ville stanna på varenda hamburgerbar efter vägen, då hon ville ha cheeseburgare, milkshakes och annat gott och det skulle vara kisspaus varannan kilometer.

Så småningom kom vi hem och när Tammy klev ur bilen och Ino fick syn på henne, stannade hela världen för en sekund…Inos hjärta stannade, hans lungor slutade andas…hans blick var förstenad …

Aldrig hade han sett något så bedårande vackert…detta var tiken i hans liv som han  väntat på sedan tidernas begynnelse…Tamara Dobson, den ljuvligaste akitan i hela världen.

Ino var förälskad!!!

Minda hade stått i bakgrunden och med hennes snabba uppfattningsförmåga hade hon genast förstått vad som höll på att ske.

Iskall stod hon där med svart blick.

– Du må vara min syster Tammy, men Ino är MIN och försöker du ta honom ifrån mig kommer jag att döda dig! väste hon tyst.

Den enda som hörde henne var Trixie och hon visste ju vad Minda var kapabel till. Trixie sprang fram till Tammy och välkomnade henne och viskade snabbt i Tammys öra, – Akta dig för Minda!

Tammy kunde inte tro att Minda var så ond och hon ville gärna leka med henne, men Minda stirrade på henne med hat i blicken. Och det dröjde inte många dagar förrän Minda gav sig på Tammy.

Men Tammy var inte Trixie, utan en akita så det blev ett blodigt slagsmål som avbröts då Ino sprungit in och hämtat HSMSO som kom ut och skilde dom åt.

En sak var klar…Tammy och Minda skulle aldrig bli vänner!