Skrivet av HSMSO…

Tiden som följde var en aning nedstämd. En dag kom Tammy fram till HSMSO och sa att hon hade något viktigt att säga…

– Trixie måste få ett nytt hem! hon är inte säker här och Minda kommer att göra allt för att få bort henne. Trixie har inte en chans mot Minda.

– Jo, du har rätt Tammy, sa HSMSO. Jag får sätta ut en annons och höra mig för om någon kan ta henne.

– Jag kommer att se till att hon får det bästa hem hon kan tänka sig, sa Tammy.

HSMSO log mot Tammy. Hon visste att Tammy fortfarande hade ett skavande samvete för vad dom gjort mot Trixie och att hon nu försökte gottgöra allt.

– Hur ska du kunna se till det Tammy? frågade hon.

Tammy fick en underlig blick…som om hon såg något långt in i fjärran…hon vände sig mot HSMSO och mumlade, – Lita bara på mig.

En annons sattes ut  på olika ställen, men HSMSO hade inga större förhoppningar om att någon skulle vilja ha en sex-årig omplacerings tik, men tänk så fel hon hade.

Massor av folk ringde och ville komma och titta på Trixie. Men dom fick inte komma för ingen kändes riktigt bra.

Så en dag ringde en kvinna och hon ville egentligen bara prata lite och frågade lite om Trixie. Hon skulle inte ha någon hund, för hon sörjde ännu sin tik som somnat in ett år tidigare och hon kände sig inte redo att skaffa någon ny hund ännu.

Ett par dagar senare ringde  kvinnan igen…hon undrade om hon inte kunde få komma och titta på Trixie. Hon hade fått en underlig känsla när HSMSO berättat om henne.

Och så kom hon då en dag, tillsammans med sin bror och det var märkligt, men det var som om det var Trixie i en mänsklig gestalt. Hon hade långt mörkt hår och var precis lika mild och vänlig som Trixie var. Trixie tyckte genast om henne och det var som om dom smälte ihop.

Man kan undra varför denna människa inte fått tag i Trixie redan när hon var valp, så dom fått flera år tillsammans.

Det bestämdes att Trixie skulle få komma till henne till helgen, några dagar efter och så blev det.

Det var fruktansvärt att lämna bort Trixie, men alla visste att stannade hon kvar hos oss, skulle hennes liv vara i fara och nu fanns ju den här fantastiska kvinnan som skulle ta hand om Trixie.

Sent samma kväll ringde kvinnan igen och hon lät upprörd.

– Nej, tänkte HSMSO, vad har nu hänt, ångrade hon sig ändå eller har Trixie bitit kvinnans ungar?

Men inget sådant hade hänt, tvärtom var kvinnan så glad att hon nästan grät…

Hon hade tittat närmare på Trixies stamtavla och upptäckt att Trixies mormor hade varit den tiken hon själv haft och som somnat in ett år tidigare.

HSMSO berättade vad som hänt för Tammy. Tammy log och såg in i fjärran i sin uråldriga visdom.

Ännu en cirkel hade slutits.