Så småningom blev alla installerade på det nya stället Soligt Läge. Det kallades så för solen sken alltid på stället från alla håll och kanter.

Hundarna fick hela laggårn till sitt hus och alla fick så småningom ett eget rum. Men innan dess fick några stå tillsammans, bl.a Tammy och Kinji.

Tammy och Kinji hade innan den långa resan upp till norr, haft ett mindre svärmeri, så Tammy var dräktig nu.

Ju tjockare om magen Tammy blev, desto grinigare blev hon också i humöret och hon var ständigt hungrig.

Maten hon fick i sin skål var alldeles för nätt tilltagen enligt henne, fast hon fick dubbla portioner, så innan Kinji som aldrig stressade vid matskålen, hade ätit upp en tredjedel av sin portion, ja då hade Tammy slukat sin skål och blängde stridslystet på Kinji medan vattnet rann i mungiporna på henne.

Och en dag kunde hon inte hålla sig längre…efter att hon tömt sin egen skål, kastade hon sig över Kinjis matskål, medan han chockerad stod och tittade på.

Men det räckte inte med det för Tammy, så till slut slängde hon sig över Kinji och tänkte sluka honom också.

Men innan hon hunnit sätta tänderna ordentligt i honom, kom Alianen och räddade Kinji. Stackars Kinji fick än en gång några rispor och jack här och där, men det största såret fick han ju i sitt hjärta. Han förstod inte hur den underbara, alltid så glada och älskvärda Tammy kunde göra så mot honom.

Han var traumatiserad i flera dagar och hans räddning blev än en gång ett gosedjur, nu i form av en panda.

Dom andra i laggårn hade skräckslaget sett  hur Tammy förvandlats till ett blodtörstigt monster och ingen ville riktigt vara nära henne längre.

Det brydde sig inte Tammy om och det var väl nu det märktes att hon faktiskt var Mindas syster.

Dagarna gick och det blev dags för Tammy att föda. Kinji hade blivit lugn och glad igen och han fick flytta ut till laggårn och Tammy fick nu komma in i pannrummet.

Kinji fick nu sällskap av den milda Smilla, som ju var hans yngre syster och allt var frid och fröjd tills Smilla tog Kinjis panda och slet den i stycken…då rann tårarna på Kinjis kinder igen.

Tammy fick ur sig 9 valpar. Dom första 6 kom ut i ett huj, men sen blev det stopp…till slut kom det två till… Tamsan och Bimso som tyvärr var dödfödda.

En lång stund efteråt kom så då den allra sista…Lucky Luke. Det tog så lång tid för honom att komma ut, så han till slut liknade en tax.

Det var på gränsen att Lucky Luke skulle klara sig också, för han var inte särskilt matglad och han sökte sig inte till värmen med dom andra valparna.

Men tack o lov så sov HSMOSO hos Tammy och valparna och efter varje gång Lucky Luke blivit lagd till Tammy och tvingats bli proppmätt, så fick han sova i sovsäcken med HSMOSO och på så sätt hölls han varm. Och till slut så visste han hur han både skulle äta och trängas om den bästa platsen, precis som dom andra.