Det blev lite mer ordning  dag för dag och lite enklare att få till rutiner.

HSMSO bodde tillfälligt i en stuga, några hundra meter bort och där var det förbjudet att ha djur.

Men det hindrade inte HSMSO att i smyg ta dit en hund då och då…

Ino fick ofta komma till stugan…han var ju den högste och dessutom delade han rum med Minda i laggårn och var en aning trött på henne och hennes ständiga tjat om att hon inte ville vara där.

Men efter en tid så verkade Ino inte kunna behålla maten han fick i sig varje gång han varit i stugan. När han kom tillbaka till laggårn och till Minda, så kräktes han upp allt han ätit…och det slafsade Minda glupskt i sig.

Och det märkliga var att Minda krävde att få mer och mer mat och blev magrare och magrare. Hon fick maskmedel, men det hjälpte inte hon blev bara förolämpad…hon hade väl inga maskar i sig.

Så en kväll, kvällen till första april, när HSMSO skulle ta ut hundarna för kvällen och kom in i laggårn hade något hänt.

Ino stod och ruskade på dörren till hans och Mindas rum och skrek att han ville ut därifrån…och därinne låg Minda på deras bädd och morrade och fräste och var alldeles svart i ögonen.

Men hon rörde sig inte och ville inte ut därifrån heller…däremot var det något annat som rörde sig mellan hennes tassar.

Hade hon fångat en råtta och det var den hon låg så ursinnigt och vaktade?

Nä, det var ingen råtta, det var inget annat byte heller…det var en valp!

Hur den kommit till  var märkligt för Ino och Minda hade ju varit åtskilda under hennes senaste löp, men tydligen hade Minda kunnat hålla på sig, så hon även blev dräktig då hon inte längre var i höglöp. Hon hade sett sin chans att på det viset komma bort från laggårn och det var ju därför Ino ätit sig proppmätt varje gång han varit i stugan för att senare dela med sig av läckerheterna till Minda i form av uppkastningar och det var ju därför Minda blivit magrare, för valparna tog all näring ur henne…

Himmel och pannkaka…vad skulle man nu ta sig till? Minda kunde ju inte vara kvar i laggårn…hon kunde inte vara inne hos Alianen, för där fanns två andra hundar och Rafe hade ju flyttat till pannrummet och vägrade flytta ut till laggårn igen.

Den enda lösningen som fanns kvar var att HSMSO blev tvungen att smuggla med Minda och den lilla nyfödda till sin stuga.

Det blev vild kalabalik,,,det var ju kallt ute än och massor av snö kvar, så bilen lära hämtas, hundarna skulle ut…ja, det blev riktig cirkus.

Men så småningom blev allt klart och Minda och den lilla Matildan kom till stugan och Ino fick äntligen fred i sitt rum.

Väl inne i stugan, bäddades det åt Minda i hallen och HSMSO flyttade ut sin madrass dit och där tillbringades resten av den natten i vaket tillstånd.

Ut kom ju även lilla Snufkin och Lucibellan och därmed var det slut på det lilla lugn som man tidigare haft.

Varje gång  Minda skulle rastas var man tvungen att smyga runt ute först, för att se om hyresvärden var i knutarna  eller hoppade runt i buskarna och sen kunde man springa ut med Minda.

Hon fick ju inte visa sig och de första veckorna med valparna gick ju  ändå rätt bra, då dom bara sov och åt.

Värre blev det när dom började springa runt och leva om…varje gång hyresvärden kom för att klippa gräset utanför stugan, gömde sig alla under sängen och låg tysta där tills man var säker på att gården utanför var tom.

Och panik utbröt den dagen när hyresvärden sa, att han skulle måla huset utvändigt.

HSMSO var tvungen att hitta på en historia och sedan erbjuda sig att måla huset själv. Annars hade ju hyresvärden upptäckt att Minda och att ett antal valpar fanns i huset och då hade förmodligen hela bunten blivit vräkt på direkten.

Ja det blev hektiskt och stressigt. Man sov inte mycket den tiden, för dom andra hundarna i laggårn skulle ju också skötas, Minda skulle ut och valparna skulle ut och dom krävde mer och mer uppmärksamhet.

Till slut hittade HSMSO ett litet hus, Gråsten, som låg ett par hundra meter ifrån stugan och så småningom flyttade HSMSO, Minda och dom tre valparna dit. Och därmed hade den listiga Minda sett till, att aldrig mer behöva bo i laggårn.