Museibloggen by Anki Berg

Effekter av Kulturhuvudstadsåret

Idag har vi haft besök av forskare Ulrika Åkerlund från institutionen för Geografi och Ekonomisk historia vid Umeå universitet. Ulrika gör en studie om hur institutioner, konstnärer och föreningar förvaltar arvet efter Kulturhuvudstadssatsningen. Det timmeslånga samtalet var mycket intressant och väcker åter frågor om den enorma mediabevakning och infrastruktur som byggdes upp inför och under 2014, verkligen har tagits till vara på bästa tänkbara sätt. Ur mitt perspektiv så är svaret: nja.

Arvet har landat på enskilda personer som i bästa fall har tagit med sig de positiva effekterna av samarbeten in i organisationer och nätverk. Sämre är det med det övergripande och strukturella. Uppföljning och fortsatt dialog med journalister och andra som kom, fängslades och fick en wow-upplevelse – vem håller kontakten med dem? Hur mycket värde ligger inte i dessa personer, för att inte tala om den potential som de utgör för att fortsätta vara Umeås ambassadörer. Säkert stora summor, om man skulle kunna omvandla det i pengar.

I den bästa av världar hade (minst) en person funnits kvar i Kulturhuvudstadsadministrationen för att följa upp, skapa nya förutsättningar och mata på med allt som hänt i Umeå efter 2014. Nu kanske besöksanledningen rent av är ännu större än under själva Kulturhuvudstadsåret.

Det allra sorgligaste arvet, och det som ligger närmast till hands, skulle vara vetskapen om att alla satsade miljoner på Caught by Umeå-turnén och visningsresor var en dagslända, och inget mer.

Om det ligger till på något annat sätt så tar jag tacksamt emot uppgifter om det, och kommer inte att vara sen med att rosa ett genomtänkt efterarbete.

 

20160414_140556_resized

Etiketter: ,

3 kommentarer

  1. Anahita Ghazinezam

    Hej Anki. Kulturhuvudstadsprojektet var ett mycket lyckat initiativ att trissa upp stadens tomtvärden, öka antalet turister, bygga om centrum till hotell och konferenslokaler, och ett badhus anpassat till hotellgäster. Kultur var alibit. Samtliga anställda på K14-projektet blev erbjudna något fullkomligt unikt – en omedelbar tillsvidareanställning hos Umeå kommun. Många var vi, evigt projektanställda kulturarbetare, som reste ett förvånat ögonbryn. Detta betydde att samtliga ur K14-admin hade förtur till kommunens utlysta tjänster när K14 tog slut. Gräddfil in. Du skriver att du önskar att en person fanns kvar som kunde fortsätta utvärderingen? Du kan väl inte ha missat att Umeå kultur har två (2) kulturchefer där en sitter på en astronomisk lön och på heltid utvärderar effekterna av K14 – varje dag, varje månad, hela 2015, hela 2016? För våra skattepengar. Det kallas ”effekthemtagning”.

  2. Anki Berg (inläggsförfattare)

    ”Många utvärderingar blir det”, skulle man kunna ana av din kommentar. Tack för kommentaren Anahita, det var min allra första. ; D

  3. Anahita Ghazinezam

    Ett gigantiskt EU-event som börjar med en scenshow där en tysk regisserat snöskotrar som sprutar eld ur arslet kunde aldrig blivit något bra. Chefer på min verksamhet fick telefonsamtal från besökare som ville ”titta på samer”. De fick förklara att sådana djurparker finns inte Umeå. Vägen är lång, vägen tillbaka till att bli en värdig stad för innevånare. Vi ses! 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.