I fredags publicerade Västerbottens-Kuriren en längre artikel om alla turer kring Gitarrmuseet. Kortfattat för den oinvigde: en gammal övergiven skola i centrala Umeå byggs om till museum, musikaffär, restaurang och musikscen för att nu, fyra år senare, åter byggas om till skola. Stödet från Umeå kommun har varit stort – vissa skulle kanske säga översvallande – och även om det inte funnits politisk enighet så har miljonerna flödat kring projektet i sin helhet.

I samma artikel uttalar sig bland annat tidigare kommunalrådet Lennart Holmlund som menar att han redan på förhand kunde räkna ut att museet inte skulle bära sina egna kostnader. ”Gitarrnördar finns det inte gott om, därför trodde jag aldrig att museet skulle gå runt”, säger han. Reportern följer upp med: ”Varför har du då hela tiden tyckt att det är så viktigt att stötta museet?”. Det ger Holmlund inget direkt svar på utan kommer en motfråga istället:

”Varför är Västerbottensmuseet viktigt? Det skulle ju va en helsikes massa folk på gitarrmuseet ifall det var gratis.”

Där tappade jag intresset för fortsatt läsning om Gitarrmuseet just nu, och gick istället igång på att få tillfälle att förklara varför Västerbottens museum är viktigt. Kanske är det fler som har följt den lokala museidebatten och är lika undrande som Holmlund.

Fem snabba om varför Västerbottens museum är viktigt:

• Västerbottens museum är en aktör i samhällsapparaten och en garant för historiska perspektiv i vår nutid.
• Västerbottens museum vårdar och arkiverar originalhandlingar i hundratals hyllmeter i arkivet så att de bevaras åt politiker, journalister, forskare och privatpersoner som vill gå till ursprungskällan.
• Västerbottens museum undervisar närmare 4 000 barn och nysvenskar per år om livet förr.
• Västerbottens museum lämnar förslag på hur kommuner som planerar och bygger nytt kan ta hänsyn till kulturmiljön för kommande generationer.
• Västerbottens museum utmanar, roar och irriterar människor som därigenom själva tvingas tänka och ta ställning.

Olika slags museer
Vi måste också slå fast att det är skillnad på museer och museer. Det finns allt från mycket små privata museer som är väldigt specialiserade till helstatligt ägda och med tydligt uppdrag att folkbilda och aktivt samla.

Sveriges 24 länsmuseer, däribland Västerbottens museum, tillhör de offentligt ägda med uppdrag att ”utveckla, förnya, levandegöra och öka tillgängligheten till länets kulturarv, konst och konsthantverk” som det uttrycks i våra ägardirektiv. Att länsmuseer finns i hela landet säkerställer också tillgängligheten till demokratiska arenor öppna för samtal, utställningar, arkivsök och allt där emellan. Att vi dessutom har fri entré får väl nästan betraktas som en bonus i sammanhanget.

Hoppas att det här korta inlägget gav lite nya argument, och kanske ett och annat perspektiv, och att Lennart Holmlund – och alla andra länsbor – känner att Västerbottens museum har en viktig uppgift att fylla.