Tänk om den svenska skolan kunde integrera teckenspråk under språkundervisningen i svenska. Mina tankar går så här, att om teckenspråk var en naturlig del i språkundervisningen, inte som ett måste utan för att underlätta och förtydliga, så skulle nog många elever slippa en hel del frustration. Tänker på mig själv de gånger hjärnan var med på noterna men jag kunde inte få fram orden verbalt, då hade tecken varit ett användbart alternativ så att jag inte blivit sittande tyst istället. Det finns nog många barn som skulle kunna behöva lite hjälp på traven när det krävs att de ska svara. Teckenspråket är ju fortfarande på svenska i det här landet och den enda skillnaden är egentligen att den sägs med händerna istället för med munnen och läpparna. Folk har ju redan kroppsspråk och ”talar med händerna” men de säger egentligen inget utan bara viftar. Varför då inte rikta det en aning och få det till riktiga ord istället?