Nu har det hänt, igen. Hyss. Mängder av hyss. Man försöker ha tålamod, men tillslut vet man faktiskt inte vad man ska ta sig till! Är det bara vi som har det såhär?

Hela lördagen hade de bråkat. Det är inte alltid så roligt att bara var hemma, och mamma och pappa orkar inte leka jämt. Plötsligt gick de ner i källaren och verkade leka kanonbra. Vi hörde glada skratt och pustade ut i köket. Tog en efterlängtad kopp kaffe och läste tidningen. Så började den yngre gråta och jag gick ner.

Halva golvet i gillestugan blänkte av vatten, och blöta spår ledde in i tvättstugan. I ett hörn ligger ett gäng dränkta mjukisdjur som ser ut som road kills. Jag bara gapade. Vad som orsakat gråten blev inte längre viktigt. Det blev storsanering av källare och utskällning av barn. Tydligen hade en hink med vatten som stod i bastun blivit badkar, men i den hinken fanns det inte mycket vatten kvar. Suck. Hoppas vi slipper mögel.

Dagen efter lekte de igen, i källaren. Någonstans trodde jag faktiskt att de skulle hålla sig i skinnet med tanke på hur jobbigt allt blev efter att de förvandlat gillestugan till inomhuspool. Jag är sååååååå lurad. Den lille börjar gråta. Den store kommer upp och berättar att brorsan ramlat och gjort illa sig. Bra. Lillebror kommer upp. Han ser väldigt konstig ut i håret, liksom blöt. Argt undrar jag om de varit i tvättstugan igen.
 -Nej, svarar de sanningsenligt. Pappan luktar på sonen och inser att det är målartvätt han har i håret. De har varit i förrådet i källaren. Där har den lille snubblat och skrapat sig. Den äldre skyller ifrån sig, säger att allt var lillebrors idé. Säkert att han hällt målartvätt i håret på sig själv…  Duschar av sonen. Tar en närmare till på den äldre och ser att han också har målartvätt i håret. Precis som med myggmedlet säger han:
-Albin tyckte det skulle vara där. Duschar honom.

Jag ger upp! Måste jag ha två Emil i Lönneberga? Hur får man bort deras hyssradar?