40% av det totala antalet arbetslösa får ersättning från a-kassan jämfört med 66% år 2006 (Tidningen Vision((f.d. SKTF-tidningen)) nummer 13 2011). Det har dessutom blivit allt svårare att kvalificera sig för ersättning p.g.a. Alliansens "reformer". Och är man väl kvalificerad så kan man få vänta på ersättningen under lång tid. Som bekant hjälper socialtjänsten INTE till under tiden eftersom man är ersättningsberättigad från a-kassan.

Jag bävar för den dag man blir arbetslös (hur säkert ens jobb än kan verka finns alltid risken för oss alla att vi nångång hamnar i den sitsen). Tankarna snuddar redan nu vid huruvida man kommer att hamna på gatan för att reglerna medför att man kanske inte får ersättning någonstans. Då ska man ändå betänka att jag är kvalificerad för a-kassa då jag med råge uppfyller arbetsvillkoren, jag och många andra.

Vad är tanken? Förväntas vi tappa tilltron till ett gemensamt finansierat ersättningssystem och istället ropa på helt privata försäkringar med höga premier och svåruppfyllda inträdeskriterier?