Lustigt att jag inte skrivit om fiskodling förrän nu. Fisk är idag där ätbara växter var för 10000 år sedan. Vi håller snabbt på att gå över från vilt till odlat. I teorin är fiskodling ett bra sätt att få hållbart protein. Saken med fiskar är att de är kallblodiga och att de simmar i vatten. Okej, det är ingen överraskning för någon, men i detta sammanhang betyder det att fiskar inte behöver slösa energi på att värma upp kroppen och att vattnet bär upp dem, de bränner inga kalorier bara på att stå upprätt. Därmed behöver fiskar mindre foder än våra mer traditionella lagårdsdjur. Dessutom norrmännen har avlat fram laxar för att växa snabb vilket ger ännu lägre foderbehov innan fiskarna har vuxit till ”slaktvikt”*. Visst, just lax är ett rovdjur och behöver fisk som foder. Men lax kan äta foder gjort på fiskar vi människor inte äter och upp till en tredjedel av deras foder kan bestå av växtprotein och växtfett. Igen, i teorin ska det vara bra. Sedan har även jag uppfattat att det finns kritik av norsk laxodling. Här skriver jag bara om teorin.

Något som är coolt är också kombinationen fiskodling och hydroponik, s.k. akvaponik, där växter får näring från fiskarnas avföring och samtidigt renar akvarievattnet. Hemmaodlat i Malmö hade en sådan anläggning så jag postar ytterligare en bild därifrån.

Det som är tråkigt med det hela är att grödorna växer långsammare i akvaponik än i hydroponik. Följden blir att det är svårt att få akvaponik lönsamt. Tyvärr, för det är coolt. Tycker jag.

* Riktigt snabbt blir det om vi får använda genteknik för att skynda på tillväxten.