Ekergårds fisk och grönt

Etikett: fiskodling

Fiskuppfödning, miljön, foder

Av , , 1 kommentar 0

Karin Bojs skrev förra påsken om att fiskodling ha blivit mer miljövänligt under de senaste decennierna. Och, jo, i min nuvarande utbildning har jag också stött på påståendet. En svag länk för hållbar fiskuppfödning är foder. Faktumet att så många av fiskarna som föds upp är rovfisk som äter fisk.

Det som kan sägas om det är att utvecklingen ändå har varit positiv. Både Bojs och föreläsare jag har haft sa det. Statistik från Our world in data: Fish and overfishing, visar också just det. Diagrammet visar Fish in fish out (FIFO) och framstegen från år 1997 till 2017.  Vad FIFO betyder är inte helt svårt att förstå. Det handlar om hur många kilo (vildfångad) fisk som går åt för att föda upp ett kilo odlad fisk. För att hänga upp saker och ting på filmer. 1997 var året då Gattaca hade premiär, medan 2017 var året för Alien : covenant. Så mellan Gattaca och Alien filmen med Michael Fassbender m.fl. utvecklades fiskuppfödning så här effektivt.

 

 

 

 

Ni ser att den mest odlade fisken i världen, med bred marginal är karp. Och FIFO för karp har utvecklats riktigt positivt. Men den fisken som är mest aktuell för oss i Sverige är lax, salmon. Andelen fisk som ingår i laxfoder har minskat med något över en tredjedel, men det används fortfarande nästan två kilo för att föda upp ett kilo lax. Bättre, men inte bra. Notera också att uppfödning av andra fiskarter, som likt karp knappt ätes i Sverige, också har en riktigt imponerande utveckling. Tänker på tilapia och mal (catfish). De två är dessutom den andra och tredje mest odlade fisken i världen. Att gå från en FIFO på 1,4 kg till 0,03 kg är ändå ett okej steg framåt.

 

Förresten påstår de att en anledning till att ha fiskmjöl i fiskfoder är att få fisken att äta fodret. Då tänker man sig att de lika gärna kunde använda fisksmakande protein framtagen med jäst och rekombinant DNA. Detta på samma sätt som den icke hemliga hemligheten med impossible burger, är hem-protein framtaget med den tekniken. Fast det är en annan historia.

Röding på ingång, renar på väg ut?

Av , , Bli först att kommentera 0

Klimatkatastrofen är ingenting att förminska, det heter ”klimatkatastrof”. Men krasst, det sägs vi bor i en del av världen där den kan ge fördelar. I alla fall så länge du inte är inom rennäringen. Är du inom rennäringen, jag vet inget om renar. Hoppas jag inte låter som en idiot, men visst sägs det renarna påverkas negativt? Du har min sympati, samtidigt som vi just krasst kan konstatera att det finns värre saker som kan hända ett land än att förlora rennäringen.

Det sagt, rubrikens röding påverkas inte positivt av att varmare klimat. Vad som händer är att klimatförändringen tillsammans med skogsbruket och vattenkraften är en del av ett problem som förhoppningsvis kan lösas med röding-odling. Detta inlägg bygger på webbinariet Hållbart från norr till söder av Landsbygdsnätverket med Anders Kiessling från SLU och Pär Byström från Umeå universitet. Enligt de är en av effekterna av uppvärmningen, tillsammans med vårt skogsbruk, att skogen växer snabbare samtidigt som grönskan flyttar längre och längre upp på fjällen. Det är kul för skogsägare. Däremot tar skogen upp mer och mer näring samtidigt som den grönska som flyttar upp på berget också behöver näring. Lägg även till orelaterade effekter från kraftverksdammar – framförallt att de påverkar laxen – så leder nämna faktum till att vattnet i vattenmagasinen blir näringsfattiga. Kraftverk och skogsindustrin är en del av landsändans själ. Här samverkar de, med klimatförändringen, till att skapa ett problem, näringsfattiga vattendrag. (Vän av ordning kan påpeka att rennäringen också är en del av landskapet. Men i detta inlägg har jag lämnat renfrågan.)

Nu kommer vi till själva poängen. Det finns en win-win-stituation här. Att odla fisk i dessa näringsfattiga vatten ger dels ytligare en produkt från vattenmagasinen omgivna av vår skog. Samtidigt som fiskbajs göder vattnet, ökar näringsinnehållet och hjälper naturen att återsälla ett fungerande ekosystem. Följde bild från Umlax AB visar en röding-odling i kassar i Malgomaj. Det kan säkert uppstå problem med denna typ av odling. Säg den saken i världen som är helt problemfri? Jag tänker ändå vara glad över att vi här har ett system som till synens hjälper både naturen, människorna i lokalsamhället och vårt nationella vattenbruk.

Bild från Umlax AB

Webinariumet, som går in på ämnet mycket djupare. Inklusive hur restprodukter från vår skogsindustri kan bli fiskfoder.

Fiskodling inklusive några ord om akvaponik + foto

Av , , Bli först att kommentera 1

Lustigt att jag inte skrivit om fiskodling förrän nu. Fisk är idag där ätbara växter var för 10000 år sedan. Vi håller snabbt på att gå över från vilt till odlat. I teorin är fiskodling ett bra sätt att få hållbart protein. Saken med fiskar är att de är kallblodiga och att de simmar i vatten. Okej, det är ingen överraskning för någon, men i detta sammanhang betyder det att fiskar inte behöver slösa energi på att värma upp kroppen och att vattnet bär upp dem, de bränner inga kalorier bara på att stå upprätt. Därmed behöver fiskar mindre foder än våra mer traditionella lagårdsdjur. Dessutom norrmännen har avlat fram laxar för att växa snabb vilket ger ännu lägre foderbehov innan fiskarna har vuxit till ”slaktvikt”*. Visst, just lax är ett rovdjur och behöver fisk som foder. Men lax kan äta foder gjort på fiskar vi människor inte äter och upp till en tredjedel av deras foder kan bestå av växtprotein och växtfett. Igen, i teorin ska det vara bra. Sedan har även jag uppfattat att det finns kritik av norsk laxodling. Här skriver jag bara om teorin.

Något som är coolt är också kombinationen fiskodling och hydroponik, s.k. akvaponik, där växter får näring från fiskarnas avföring och samtidigt renar akvarievattnet. Hemmaodlat i Malmö hade en sådan anläggning så jag postar ytterligare en bild därifrån.

Det som är tråkigt med det hela är att grödorna växer långsammare i akvaponik än i hydroponik. Följden blir att det är svårt att få akvaponik lönsamt. Tyvärr, för det är coolt. Tycker jag.

* Riktigt snabbt blir det om vi får använda genteknik för att skynda på tillväxten.